Ann Enander – Wikipedia

Ann Enander
Född26 juni 1950 (73 år)
Torsåkers församling i Gävleborgs län, Sverige
NationalitetSverige Sverige
ForskningsområdePsykologi, ledarskap, krishantering
InstitutionerFörsvarshögskolan
Alma materUppsala universitet

Ann Elisabet Enander, född Nordström 26 juni 1950 i Torsåkers församling i Gävleborgs län,[1][2] är en svensk psykolog och forskare. Hennes forskningsområde omfattar människors reaktioner vid allvarliga kriser.[3][4]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Enander blev legitimerad psykolog 1978 och avlade filosofie doktorsexamen i psykologi vid Uppsala universitet 1987[5] med en avhandling om hur människor reagerar på extrem kyla.[6] Hon arbetade vid Arbetarskyddsstyrelsen 1974–1990: som forskare 1974–1985 och som förste forskare 1985–1990.[5] När familjen flyttade till Karlstad 1986 kom hon i kontakt med de myndigheter inom totalförsvaret som fanns där, särskilt Försvarets forskningsanstalt och Räddningsverket. Samma år inträffade två allvarliga kriser som kom att leda in henne på krisforskning: Tjernobylolyckan och mordet på Olof Palme.[7] Åren 1990–2000 var hon laborator vid Försvarets forskningsanstalt. Från 2010 var Enander docent vid Försvarshögskolan i Karlstad,[5] senare professor och professor emerita i ledarskap där.[8]

Enander har skrivit flera böcker om ledarskap och krishantering.[9] Hon var en av ledamöterna som 2020 tillsattes i Coronakommissionen för att utvärdera regeringens och berörda myndigheters arbete med coronaviruspandemin 2019–2021.[10]

Ann Enander invaldes som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 2010.[5] Hon tilldelades 2021 Riskkollegiets pris Swedish Risk Academy Award.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, version 1.04 (Sveriges Släktforskarförbund 2002).
  2. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2011).
  3. ^ ”Forskare: Vi blir inte sämre människor i kris – tvärtom”. Dagens Nyheter. 4 juli 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-vi-blir-inte-samre-manniskor-i-kris-tvartom/. Läst 30 april 2021. 
  4. ^ Bolter, Linnea (27 november 2017). ”Forskare: Vår hjärna bäst skapt för att klara akuta hot”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/krisforskare-sagar-myt-ett-flertal-forvanar-sig-sjalva. Läst 30 april 2021. 
  5. ^ [a b c d] Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 73. ISBN 978-91-980878-8-8 .
  6. ^ Enander, Ann (1986). Sensory reactions and performance in moderate cold. Solna: Arbetarskydsstyrelsen. ISBN 91-7464-318-5 .
  7. ^ Svensson, Josefin (9 november 2020). ”’Hela skalan av mänskligt beteende’”. Försvarshögskolan. Arkiverad från originalet den 30 april 2021. https://web.archive.org/web/20210430195132/https://www.fhs.se/arkiv/berattelser/2020-11-09-hela-skalan-av-manskligt-beteende.html. Läst 30 april 2021. 
  8. ^ ”Ann Enander”. Försvarshögskolan. https://www.fhs.se/sc/profilsida.html?identity=400.516db777161425956064433f. Läst 14 oktober 2022. 
  9. ^ ”Libris Katalogisering”. Kungliga Biblioteket. https://libris.kb.se/katalogisering/pm1482j73m0ztdd. Läst 30 april 2021. 
  10. ^ ”Kommissionens ordförande och ledamöter”. Coronakommissionen. Arkiverad från originalet den 11 april 2021. https://web.archive.org/web/20210411115255/https://coronakommissionen.com/om-kommissionen/ledamoter/. Läst 30 april 2021. 
  11. ^ ”Ann Enander pristagare”. Riskkollegiet. http://www.riskkollegiet.nu/2021/02/ann-enander-pristagare/. Läst 30 april 2021.