Coronakommissionen

Coronakommissionen
Statlig utredning
Coat of arms of Sweden.svg
Regeringsbeslut
RegeringLöfven II och III
Beslut fattat30 juni 2020[1]
Utredningen
överlämnas
28 februari 2022[1]
Utredningsansvar
MyndighetSocialdepartementet
Utrednings IDS 2020:09
Ansvarigt statsrådLena Hallengren
OrdförandeMats Melin
HuvudsekreterareJoakim Sonnegård
Kommittédirektiv
30 jun 2020Dir. 2020:74[1]
Slutbetänkande
ID-nummerSOU 2020:80
TitelÄldreomsorgen under pandemin[2]
ID-nummerSOU 2021:89
TitelSverige under pandemin[3]
Antal sidor807

Coronakommissionen är en kommission, som tillsattes av den svenska regeringen för att utvärdera de åtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen av covid-19 i Sverige. Kommissionen tillsattes den 30 juni 2020 och till ordförande utsågs tidigare justitierådet Mats Melin. Den 15 december 2020 publicerade kommissionen ett delbetänkande med fokus på äldreomsorgen.[4] Den 29 oktober 2021 publicerades kommissionens andra delbetänkande med fokus på smittspridning, smittskydd, sjukvård och folkhälsa.[3] Kommissionen lämnade sin slutredovisning den 25 februari 2022.

Uppdrag[redigera | redigera wikitext]

Kommissionens uppdrag var att utvärdera regeringens, förvaltningsmyndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 och spridningens effekter. I uppdraget ingick också att göra en internationell jämförelse med relevanta länder av de olika åtgärder som vidtagits.[5]

Kommissionens slutredovisning skull ske senast den 28 februari 2022 och den skulle lämna två delredovisningar, en den 30 november 2020 och en den 31 oktober 2021. Den första delredovisningen skulle avse smittspridning inom vård och omsorg om äldre.[5]

Ledamöter[redigera | redigera wikitext]

Kommissionen bestod av förra justitierådet Mats Melin (ordförande), Shirin Ahlbäck Öberg, docent och universitetslektor i statskunskap vid Uppsala universitet, Ann Enander, professor emeritus i ledarskap vid Försvarshögskolan, Vesna Jovic, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, tidigare VD Sveriges Kommuner och Regioner, Camilla Lif, präst och tf. kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm, Torsten Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, Göran Stiernstedt, docent och infektionsläkare, samt Mats Thorslund, professor emeritus i socialgerontologi vid Karolinska Institutet.[6]

Coronavirus

sars-cov-2
Denna artikel är en del av
serien om coronavirus:
Olika coronavirus
HCoV-229E · HCoV-NL63 · IBV · MERS-CoV (orsakar mers) · SARS-CoV (orsakar sars) · Sars-cov-2 (varianter)
Covid-19
Pandemin (Europa · Finland · Norge · Sverige) – Covid-19 och graviditet · Provtagning · Sjukdomen · Viruset · Postcovid
Egenskaper
Droppsmitta · Fladdermusburna virus · Lunginflammation · Pandemi · Samhällsfarlig sjukdom · Zoonos
Motåtgärder
Covid-19-vaccin · Flockimmunitet · Karantän · Munskydd · Nedstängning · Smittskydd · Social distansering
Sverige
Folkhälsomyndigheten · Krisinformation.se · MSB · Statsepidemiolog (Anders Tegnell) · Coronakommissionen
Internationellt
EMA · WHO (internationellt hälsonödläge)

Slutsatser i delbetänkande 1: Äldreomsorgen under pandemin[redigera | redigera wikitext]

Den 15 december 2020 presenterade kommissionen sitt första delbetänkande med titeln Äldreomsorgen under pandemin (SOU 2020:80). I betänkandet drog man slutsatsen att ”strategin att skydda de äldre har misslyckats” och att "den allmänna smittspridningen i samhället högst sannolikt är den enskilt viktigaste faktorn bakom den stora smittspridningen på Sveriges särskilda boenden." Brister i äldreomsorgens organisation och bemanning pekades ut och man menade att ”äldreomsorgen stod oförberedd och illa rustad att hantera en pandemi.” Kommissionen menade att bristerna inom äldreomsorgen hade varit kända sedan länge och att nuvarande och tidigare regeringar bar ansvaret.[2] Socialminister Lena Hallengren (s) instämde i bedömningen att Sverige misslyckades med att skydda de äldre under våren 2020.[7]

Kommissionen riktade också kritik mot att problemen i äldreomsorgen uppmärksammades sent och att behovet av skyddsutrustning i äldreomsorgen tog lång tid att kartlägga.[2]

Kommissionen föreslog att den medicinska kompetensen måste höjas i äldreomsorgen, det måste finnas tillgång till sjuksköterskor dygnet runt, kommuner måste få anställa läkare och att tillgången till medicinsk utrustning måste stärkas i särskilda boenden. Vidare föreslogs att personalkontinuiteten bör förbättras genom att villkor och status för äldreomsorgens anställda förbättras, att antalet medarbetare per chef bör minskas, att antalet timvikarier minskas och antalet heltider och grundbemanningen istället ökas.[8] Kostnadsökningarna för att genomföra dessa satsningar har uppskattats till 3 miljarder kronor per år under kommande tio år, utöver de 7 miljarder per år som kan krävas för att hantera en åldrande befolkning, och realismen i detta ifrågasatts. I höstbudgeten 2020 gjorde regeringen en rekordstor satsning på äldreomsorgen på 4 miljarder.[9]

Slutsatser i delbetänkande 2 och slutbetänkandet[redigera | redigera wikitext]

I sitt andra delbetänkande[10] och i sitt slutbetänkande[11] menade coronakommissionen att regeringens och folkhälsomyndighetens vägval med råd och rekommendationer i stället för att stänga ner skolor och förskolor var rätt. Dock borde råden ha formulerats som tydliga förhållningsregler och inte ha varit öppna för tolkning, som exempelvis att "undvika onödiga resor" och hålla "lämpligt avstånd". Kommissionen menar att Folkhälsomyndigheten och regeringen genomförde "få, sena och föga kraftfulla" åtgärder jämfört med nordiska grannländer och i förhållande till smittspridningen, och att smittan därför fick onödigt stor samhällsspridning. Redan de hemvändande sportlovsresenärerna borde ha fått hemkarantän, inreseförbud införts tidigare och deltagartaket för allmänna sammankomster sänkts. Lagstöd hade behövts för att tidigt stänga publika platser, som köpcentrum, simhallar, restauranger, kultur- och idrottsevenemang och frisörsalonger. Myndigheten borde inte ha krävt full evidens för att rekommendera skyddsåtgärder, utan borde ha rekommenderat munskydd på publika platser så fort sådana fanns att tillgå.[12][13]

Kommissionen föreslog att dagens uppdelning av ansvaret för krisberedskap och provtagning på 21 regioner behöver ses över. En ny instans för tydlig nationell krisledning behöver inrättas.[14] Kommissionen föreslår att Folkhälsomyndigheten i framtiden bör delas upp, så att inte samma myndighet hanterar smittskydd och folkhälsa som är motstridiga ansvarsområden. Kommissionen menar att myndigheten i framtiden bör vara mindre toppstyrd och att regeringen i en framtida kris bör inhämta expertkunskaper från fler håll och skaffa sig ett eget expertråd. Regeringen bör inte okritiskt lyssna på Folkhälsomyndigheten, utan bör leda och göra de slutliga avvägningarna mellan olika samhällsintressen, och jämföra med andra regeringars beslut, vilket det råder oklarheter om regeringen har gjort.[12][15][16]

Mot slutet av Coronakommissionens arbete framkom det att regeringskansliet en period hade motarbetat kommissionen genom att inte lämna ut all information, som krishanteringskansliets minnesanteckningar från möten mellan berörda statssekreterare.[17]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Dir. 2020:74
  2. ^ [a b c] Coronakommissionen (15 december 2020) (PDF). Äldreomsorgen under pandemin. SOU 2020:80. http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2020/12/SOU_2020_80_%C3%84ldreomsorgen-under-pandemin_webb.pdf 
  3. ^ [a b] ”Delbetänkande 2 – Sverige under pandemin SOU 2021:89”. coronakommissionen.com. https://coronakommissionen.com/publikationer/delbetankande-2/. Läst 29 oktober 2021. 
  4. ^ ”Strategin att skydda de äldre har misslyckats”. coronakommissionen.com. https://coronakommissionen.com/2020/12/15/strategin-att-skydda-de-aldre-har-misslyckats/. Läst 16 december 2020. 
  5. ^ [a b] Regeringen (30 juni 2020). ”Mats Melin leder coronakommissionen”. Pressmeddelande. Läst 5 juli 2020.
  6. ^ Regeringen (3 juli 2020). ”Coronakommissionens ledamöter utsedda”. Pressmeddelande. Läst 5 juli 2020.
  7. ^ Schau (15 december 2020). ”Hallengren om kritiken: ”Decennier av försummelse””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hallengren-om-kritiken-kvaliten-ar-ojamn. Läst 16 december 2020. 
  8. ^ TT. "Coronakommissionen: Regeringen bär ansvaret", Dagens Medicin, 15 december 2020.
  9. ^ ”Chockdyr äldreomsorg följden av coronakommissionen”. www.dagenssamhalle.se. 19 januari 2021. https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/aldreomsorg/chockdyr-aldreomsorg-foljden-av-coronakommissionen/. 
  10. ^ ”Delbetänkande 2 – Sverige under pandemin SOU 2021:89”. coronakommissionen.com. 29 oktober 2021. https://coronakommissionen.com/publikationer/delbetankande-2/. 
  11. ^ ”Slutbetänkande SOU 2022:10”. coronakommissionen.com. https://coronakommissionen.com/publikationer/slutbetankande-sou-2022-10/. Läst 25 februari 2022. 
  12. ^ [a b] ”Så blir Coronakommissionens dom om skolor och publiktak”. www.dagensmedicin.se. https://www.dagensmedicin.se/vardens-styrning/politik/sa-blir-coronakommissionens-dom-om-skolor-och-publiktak/. Läst 27 mars 2022. 
  13. ^ ”Coronakommissionen: Regeringen för beroende av Folkhälsomyndigheten”. www.dagensmedicin.se. https://www.dagensmedicin.se/vardens-styrning/politik/coronakommissionen-regeringen-for-beroende-av-folkhalsomyndigheten/. Läst 27 mars 2022. 
  14. ^ ”Coronakommissionen: Dagens indelning i 21 regioner måste ses över”. www.dagensmedicin.se. https://www.dagensmedicin.se/vardens-styrning/politik/coronakommissionen-dagens-indelning-i-21-regioner-maste-ses-over/. Läst 27 mars 2022. 
  15. ^ ”Coronakommissionen: Folkhälsomyndigheten borde delas upp”. www.dagensmedicin.se. https://www.dagensmedicin.se/vardens-styrning/politik/coronakommissionen-folkhalsomyndigheten-borde-delas-upp/. Läst 27 mars 2022. 
  16. ^ ”Farshid Jalalvand: Allt detta måste vi ändra inför nästa pandemi”. DN.SE. 24 mars 2022. https://www.dn.se/vetenskap/farshid-jalalvand-allt-detta-maste-vi-andra-infor-nasta-pandemi/. Läst 27 mars 2022. 
  17. ^ "Coronakommissionen nekas ta del av regeringens underlag", Dagens Medicin, 13 januari 2022.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]