Wim Wenders – Wikipedia

Wim Wenders
Wim Wenders, 13 februari 2015.
FöddErnst Wilhelm Wenders
14 augusti 1945[1][2][3] (78 år)
Düsseldorf[4], Tyskland
Andra namnWim Wenders
Medborgare iTyskland
Utbildad vidHochschule für Fernsehen und Film München,
SysselsättningFilmregissör[5], universitetslärare, filmproducent, manusförfattare, skådespelare, fotograf[6], regissör[7]
Befattning
Jurypresident vid Filmfestivalen i Cannes (1989–1989)
President of the Jury at the Venice International Film Festival
ArbetsgivareHochschule für bildende Künste Hamburg
Noterbara verkHimmel över Berlin och Paris, Texas
MakaEdda Köchl-König
(g. 1968–1974)
Lisa Kreuzer
(g. 1974–1978)
Ronee Blakley
(g. 1979–1981)
Donata Wenders
(g. 1993–)
PartnerIsabelle Weingarten (1981–1982)
Utmärkelser
Se lista
Webbplatswim-wenders.com/
Redigera Wikidata
Wim Wenders under Filmfestivalen i Cannes 2013.

Ernst Wilhelm "Wim" Wenders, född 14 augusti 1945 i Düsseldorf i dåvarande Brittiska ockupationszonen, är en tysk filmregissör, manusförfattare och filmproducent. Han har även arbetat som filmklippare och filmfotograf.

Wim Wenders belönades med Guldpalmen vid Filmfestivalen i Cannes år 1985 för filmen Paris, Texas (1984).

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

År Filmtitel Noter
1967 Schauplätze Kortfilm.
1968 Klappenfilm
Same Player Shoots Again Kortfilm.
Victor I. Kortfilm.
1969 Alabama: 2000 Light Years from Home Kortfilm.
3 American LPs Kortfilm avsedd för tv.
Polizeifilm Kortfilm.
Silver City Kortfilm.
1970 Summer in the City Första fullängdsfilmen, dedicerad till The Kinks.
1972 Straffsparken Baserad på en roman av Peter Handke.
1973 Den röda bokstaven Baserad på Nathaniel Hawthornes roman Den eldröda bokstaven.
1974 Med Alice på halsen Första delen av Wenders trilogi Road Movie.
1975 Falsk rörelse Andra delen av Wenders trilogi Road Movie.
1976 Med tidens gång Tredje och sista delen av Wenders trilogi Road Movie.
1977 Den amerikanske vännen Baserad på Patricia Highsmiths roman En man med onda avsikter.
1980 Lightning Over Water Dokumentärfilm om Nicholas Rays sista dagar.
1982 Hammett Baserad på en roman av Joe Gores.
Room 666 Kort dokumentär med intervjuer av Steven Spielberg, Jean-Luc Godard och Rainer Werner Fassbinder om långfilmens och biografernas framtid.
Reverse Angle Kort dokumentär om Wenders dispyt med Francis Ford Coppola under inspelningen av Hammett.
Sakernas tillstånd
1984 Paris, Texas
1985 Tokyo-Ga Dokumentär om den japanska filmregissören Ozu Yasujiro.
1987 Himmel över Berlin Manus av Peter Handke.
1989 Anteckningar om städer och kläder Dokumentär om den japanska modedesignern Yohji Yamamoto.
1990 Red Hot + Blue Musikvideo för låten "Night and Day" framförd av U2.
1991 Till världens ände
1992 Arisha, the Bear and the Stone Ring
1993 Fjärran, så nära! Uppföljare till Himmel över Berlin.
1994 Lisbon Story Till viss del en uppföljare till Sakernas tillstånd.
1995 Bortom molnen I samarbete med Michelangelo Antonioni.
A Trick of Light
1997 The End of Violence
1998 Willie Nelson at the Teatro
1999 Buena Vista Social Club Dokumentär om kubanska musiker, i samarbete med Ry Cooder.
2000 The Million Dollar Hotel
2001 Souljacker Part 1 Musikvideo för låten "Souljacker Pt 1" av Eels.
2002 Ode to Cologne: A Rock 'N' Roll Film Dokumentär om rockmusikgruppen BAP från Köln.
Ten Minutes Older
2003 The Soul of a Man Dokumentär om bluesmusiker.
2004 Land of Plenty
2005 Don't Come Knocking
2008 Palermo Shooting
2011 Pina Dokumentär
2013 Jordens salt – En film om Sebastião Salgado Dokumentär
2015 Every Thing Will Be Fine
2016 Les Beaux Jours d'Aranjuez
Submergence (Kärlek över haven) Alicia Vikander och James McAvoy i huvudrollerna.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Wim Wenders, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, Wim Wenders, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ filmportal.de, Wim Wenders, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ LUMIERE, läst: 4 april 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ fotoCH, läst: 4 april 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.acmi.net.au .[källa från Wikidata]
  8. ^ 1988 (på engelska), Europeiska filmakademin, läs online, läst: 5 december 2019.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.siv.archives-nationales.culture.gouv.fr , läst: 3 maj 2019.[källa från Wikidata]
  10. ^ 1999 (på engelska), Europeiska filmakademin, läs online, läst: 13 december 2019.[källa från Wikidata]
  11. ^ Neue Musikzeitung, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.land.nrw .[källa från Wikidata]
  13. ^ A Wim Wenders il Pardo d'onore: «Però smetto di fare l'americano» (på italienska), Il Giornale, 7 augusti 2005, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ Internationella filmfestivalen i Locarno, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ Lista laureatów medalu Zasłużony Kulturze - Gloria Artis (på polska), Ministeriet för kultur och nationellt kulturarv, läs online.[källa från Wikidata]
  16. ^ 2011 (på engelska), Europeiska filmakademin, läs online, läst: 12 januari 2020.[källa från Wikidata]
  17. ^ Ehrenring für Wim Wenders: „Ich danke Wuppertal“ (på tyska), Westdeutsche Zeitung, 11 mars 2012, läs online.[källa från Wikidata]
  18. ^ Ehrenring der Stadt Wuppertal für Wim Wenders (på tyska), Wuppertal, 24 januari 2012, läs online.[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, www.berlinale.de .[källa från Wikidata]
  20. ^ ENTIDADES ESTRANGEIRAS AGRACIADAS COM ORDENS PORTUGUESAS (på portugisiska), läs online.[källa från Wikidata]
  21. ^ Marcelo condecora cineasta Wim Wenders como comendador da Ordem do Mérito (på portugisiska), Diário de Notícias, 24 oktober 2017, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]