W- och Z-bosoner – Wikipedia

W- och Z-bosonerna är de elementarpartiklar som tillsammans bär den svaga växelverkan. W-bosonen kan ha en positiv eller negativ laddning av 1 elementarladdning och de är varandras antipartikel, därav W⁺ och W⁻. Z-bosonen är en neutral partikel som är sin egen antipartikel. Dessa tre partiklarna har en spinn av 1 och har väldigt korta livslängder, kring 3×10⁻²⁵ s. När neutrinos interagerar med dessa bosoner sprids de, detta sker där partikeln har en oförändrad rörelse, via Z-bosonen och oelastiskt, där rörelsen påverkas, via W-bosonen.

W-boson[redigera | redigera wikitext]

W-bosonen kan ändra smaken på en kvark inuti en hadron. Denna är mekaniken bakom radioaktivitet. W-bosonen kan förfalla till en lepton och en neutrino, eller till upp-typ (positiv laddning) och en ned-typ (negativ laddning) typ av kvark.

Z-boson[redigera | redigera wikitext]

Z-bosonen interagerar och skickas mellan neutriner.

Z-bosonerna förmedlar bara rörelsemängd, spinn och energi, alltså ändrar inte bosonen några kvantmekaniska egenskaper. Z-bosonen förfaller till en fermion och dess antipartikel som snabbt annihilerar varandra och skapar elektromagnetisk strålning.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

• Wikimedia Commons har media som rör W- och Z-bosoner.
  Bilder & media