Vejle – Wikipedia

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

För andra betydelser, se Vejle (olika betydelser).

Vejle
Stad
Vejle rådhus
Vapen
Land	Danmark
Region	Syddanmark
Kommun	Vejle
Koordinater	55°42′51″N 9°32′16″Ö / 55.71417°N 9.53778°Ö / 55.71417; 9.53778
Folkmängd	52 449 (2013)
Befolkningstäthet	360 inv./km²
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postnummer	7100
Riktnummer	(+45) 7
Geonames	2610613

Vejle är huvudort för Vejle kommun och regionhuvudstad i Region Syddanmark och ligger vid Vejlefjorden i en mycket kuperad terräng.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I äldre tider var stadens namn Vedle eller Vedel, av vilket Anders Sørensen Vedel tog sitt namn. År 1256 hölls i Vejle ett viktigt möte av danska biskopar med ärkebiskop Jakob Erlandsen i spetsen, varvid antogs den så kallade Vejlekonstitutionen till ordnande av kyrkans ställning till staten. År 1327 fick Vejle köpstadsrätt.

På 1600-talet led staden mycket under krigen^{[specificera]}. Ännu under 1700-talet var det en liten stad. Efter hamnens anläggning 1820 började staden växa. Den 8 mars 1864 stod vid Vejle en skarp sammanstötning mellan general Müllers brigad och österrikarna under general Gabelenz.

Staden kallades förr "Danmarks Manchester", eftersom Danske Bomuldsspinderier hade betydande verksamhet här. Vidare har det funnits en stor livsmedelsindustri, inte minst slakterier.

Vejle är vänort till textilindustristaden Borås sedan 1947.

I Vejle fanns ett svenskt konsulat (vicekonsulat till 1982) från åtminstone 1847 till 1994, då det drogs in.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Vejle BK har vunnit många danska mästerskap i fotboll. Fotbollsspelaren Allan Simonsen föddes i Vejle.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Författaren Ulrik Gräs växte upp i Vejle. Även den danske kompositören Jacob Gade och konstnärerna Albert Bertelsen och Lili Elbe kom från Vejle.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

På toppen av ena sidan av dalgången står en väderkvarn, som blivit något av ett kännetecken för staden. Munkebjerg är idag ett modernt hotellkomplex med kasino, men var också tidigare ett stort utflyktsmål. Man kunde resa dit via båt, tåg och väg - vid en tidpunkt hade man Europas längsta rulltrappa av trä. Vägen dit från stranden är kanske Danmarks enda serpentinväg.

Vejle som stad är i sig en sevärdhet. Förutom den välbevarade stadskärnan är staden omgiven av skogbeklädda backar och skogarna växer ända ned till staden. En segeltur längs med fjorden, inifrån stadens hamn och ut mot havet, anses vara en stor upplevelse.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

• 
  Rådhuset
• 
  Strøget
• 
  Vejle väderkvarn

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

• Wikimedia Commons har media som rör Vejle.
  Bilder & media
• Guide till Vejle

v • r 30 mest befolkade tätorterna i  Danmark beräknad 1 januari 2018, enligt Danmarks statistik, se tabell BEF44 på statistikbanken.dk. 1. Köpenhamn 1,308,893 2. Århus 273,077 3. Odense 178,210 4. Ålborg 114,194 5. Esbjerg 72,398 6. Randers 62,687 7. Kolding 60,508 8. Horsens 58,646 9. Vejle 56,567 10. Roskilde 50,781 11. Hørsholm 47,489 12. Helsingör 47,364 13. Herning 44,557 14. Næstved 43,508 15. Silkeborg 43,313 16. Fredericia 41,044 17. Viborg 40,621 18. Køge 37,040 19. Holstebro 36,199 20. Taastrup 34,470 21. Slagelse 33,777 22. Hillerød 32,698 23. Holbæk 28,264 24. Sønderborg 27,785 25. Svendborg 27,324 26. Hjørring 25,994 27. Frederikshavn 23,423 28. Nørresundby 22,859 29. Ringsted 22,657 30. Haderslev 21,973 Notering: Befolkningstalet för storstadsområdet Köpenhamn inkluderar Frederiksberg, Albertslund, Brøndby, Gentofte, Gladsaxe, Glostrup, Herlev, Hvidovre, Lyngby-Taarbæk, Rødovre, Tårnby och Vallensbæk kommuner samt delar av Ballerup, Rudersdal, Furesø, Ishøj och Greve Strand.

v • r 50 mest befolkade tätorterna i Norden  Danmark  Finland  Island  Norge  Sverige 1. Stockholm 1 641 422 2. Köpenhamn 1 363 296 3. Helsingfors 1 340 363 4. Oslo 1 064 235 5. Göteborg 620 195 6. Tammerfors 353 704 7. Malmö 333 199 8. Århus 290 598 9. Åbo 283 305 10. Bergen 267 117 11. Reykjavík 242 995 12. Stavanger/Sandnes 231 693 13. Uleåborg 210 271 14. Trondheim 194 860 15. Odense 182 387 16. Uppsala 171 959 17. Upplands Väsby och Sollentuna 154 261 18. Jyväskylä 131 432 19. Västerås 130 619 20. Örebro 126 787 21. Ålborg 120 914 22. Lahtis 119 731 23. Fredrikstad/Sarpsborg 118 992 24. Linköping 116 448 25. Helsingborg 115 626 26. Drammen 111 036 27. Jönköping 101 656 28. Norrköping 98 436 29. Lund 96 062 30. Porsgrunn/Skien 94 709 31. Kuopio 93 872 32. Umeå 93 460 33. Björneborg 83 206 34. Gävle 78 931 35. Södertälje 78 175 36. Borås 74 124 37. Växjö 73 080 38. Joensuu 72 950 39. Halmstad 72 161 40. Esbjerg 71 921 41. Eskilstuna 70 742 42. Vasa 68 417 43. Karlstad 68 314 44. Kristiansand 65 506 45. Randers 64 057 46. Horsens 63 162 47. Kolding 62 338 48. Vejle 61 310 49. Sundsvall 58 744 50. Tavastehus 58 274 Referensdatum för tätorternas folkmängd: Finland 2021-12-31 (Statistikcentralen), Norge 2022-01-01 (Statistisk Sentralbyrå), Sverige 2022-12-31 (SCB, 2020 års tätortsgränser), Danmark 2023-01-01 (Danmarks Statistik)