French
DeutschVårdförbundet – Wikipedia
| Vårdförbundet | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Ordförande | Sineva Ribeiro |
| Vice ordförande | Janí Stjernström Madelene Meramveliotaki |
| Historia | |
| Grundat | 21 oktober 1976[1] (47 år sedan) |
| Huvudkontor | Adolf Fredriks kyrkogata 11, Stockholm |
| Antal medlemmar | 115 000 (2019) |
| Huvudorganisation | TCO |
| Övrigt | |
| Webbplats | vardforbundet.se |
| Förbundstidning | Vårdfokus |
Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet fackförbund, anslutet till TCO, för legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor samt för studenter inom respektive utbildningar. Antalet medlemmar är cirka 114 000.
Ordförande för Vårdförbundet sedan 2011 är Sineva Ribeiro. Vårdfokus är Vårdförbundets medlemstidning (namnbyte från Vårdfacket i maj 2010).
Historia[redigera | redigera wikitext]
Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund (SHSTF) bildades den 21 oktober 1976 genom en sammanslagning av Svensk sjuksköterskeförening (SSF), Svenska barnmorskeförbundet (SBF), Svenska laboratorieassistentföreningen (SLF) och Medicinsk-tekniska assistentföreningen (MAF).
1993 bytte SHSTF namn till Vårdförbundet SHSTF. Fyra år senare togs SHSTF bort och det blev Vårdförbundet.[1]
Förbundsordförande[redigera | redigera wikitext]
- Gerd Zetterström Lagerwall (tf. 1976–1977)[1]
- Marianne Lundqvist (1977–1986)
- Inger Ohlsson Örtendahl (1986–1994)
- Eva Fernvall (1994–2005)[2]
- Anna-Karin Eklund (205–2011)[3]
- Sineva Ribeiro (2011–)[4]
Vårdstrejken 2008[redigera | redigera wikitext]
I april 2008 gick Vårdförbundet ut i strejk för förbättrade löner. Det ansåg att dåvarande lönesättning var orimligt låg med tanke på det samhällsansvar de berörda har. Ett av kraven var en minimilön på 22.000 kr.
I slutet av maj kom Vårdförbundet överens med arbetsgivarna om nya löner.
Löneutveckling[redigera | redigera wikitext]
Vårdförbundets medlemmar har under många år haft en positivare löneutveckling än andra jämförbara yrkesgrupper.[5] Man har gynnats av sifferlösa avtal i kombination med hög efterfrågan på bland annat sjuksköterskor, men med hög inflation och försämrad ekonomi i kommuner och regioner har utfallet blivit mindre.
Sjuksköterskornas fackliga organisationsgrad[redigera | redigera wikitext]
Åren 2017-2019 låg sjuksköterskornas fackliga organisationsgrad i intervallet 78-79 procent, varav i offentlig sektor (kommuner och regioner) 81-82 procent och i privat sektor 62-68 procent.[6] Bland inrikes födda sjuksköterskor var organisationsgraden 79-81 procent och bland utrikes födda 61-74 procent. Åren 2001-2003 var cirka 90-92 procent av sjuksköterskorna fackligt anslutna.
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] "Förbund i ständig förändring". Vårdfokus. 13 maj 2002. Läst 24 januari 2024.
- ^ Anna Danielsson (27 oktober 1994). ”Förnyarnas kandidat vann ordförandeval”. Svenska Dagbladet: s. 1. https://www.svd.se/arkiv/1994-10-27/1. Läst 29 november 2017.
- ^ Anna Danielsson (12 maj 2005). ”Ny ordförande för vårdpersonal”. Svenska Dagbladet: s. 42. https://www.svd.se/arkiv/2005-05-12/42. Läst 29 november 2017.
- ^ Cecilia Axelsson (6 maj 2011). ”Vårdförbundets nya ordförande vill sticka ut”. Svenska Dagbladet: s. 38. https://www.svd.se/arkiv/2011-05-06/38. Läst 29 november 2017.
- ^ Kjellberg, Anders (2023) Facklig styrka och utveckling 2023: Med utgångspunkt från Vårdförbundet och rapporten Vad är facklig styrka? Arbetsplatsfacket centralt i den svenska partsmodellen. Lund: Sociologiska institutionen, sid. 27-31.
- ^ Anders Kjellberg (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029, Stockholm: Arena Idé, sid 33 och 60.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2023). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Vårdförbundet och dess föregångare)
- Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. ISBN 978-91-985542-5-0 (medlemsutvecklingen i bland annat Vårdförbundet)
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| |||||
| |||||