French
DeutschVärldsmästerskapen i friidrott 2022 – Herrarnas 400 meter – Wikipedia
| Herrarnas 400 meter vid världsmästerskapen i friidrott 2022 | |
| Datum | 17 juli (försöksheat) 20 juli (semifinaler) 22 juli (final) |
|---|---|
| Deltagare | |
| Nationer | 31 |
| Aktiva | 48 |
| Värdskap | |
| Land |  USA |
| Ort | Eugene |
| Arena | Hayward Field |
| Placeringar | |
 Guld | Michael Norman USA |
 Silver | Kirani James Grenada |
 Brons | Matthew Hudson-Smith Storbritannien |
← 2019 2023 → | |
Herrarnas 400 meter vid världsmästerskapen i friidrott 2022 avgjordes mellan den 17 och 22 juli 2022 på Hayward Field i Eugene i USA.[1]
Amerikanska Michael Norman tog guld efter ett lopp på 44,29 sekunder. Silvret togs av grenadiska Kirani James efter ett lopp på 44,48 sekunder och bronset togs av brittiska Matthew Hudson-Smith efter ett lopp på 44,66 sekunder.[2]
Rekord[redigera | redigera wikitext]
Innan tävlingens start fanns följande rekord:[3]
| Rekord | Idrottare | Tid | Plats | Datum |
|---|---|---|---|---|
| Världsrekord |  Wayde van Niekerk (RSA) | 43,03 | Rio de Janeiro, Brasilien | 14 augusti 2016 |
| Mästerskapsrekord | Michael Johnson (USA) | 43,18 | Sevilla, Spanien | 26 augusti 1999 |
| Världsårsbästa | Michael Norman (USA) | 43,56 | Eugene, USA | 25 juni 2022 |
| Afrikanskt rekord | Wayde van Niekerk (RSA) | 43,03 | Rio de Janeiro, Brasilien | 14 augusti 2016 |
| Asiatiskt rekord |  Yousef Masrahi (KSA) | 43,93 | Peking, Kina | 23 augusti 2015 |
| Nord-, centralamerikanskt och karibiskt rekord | Michael Johnson (USA) | 43,18 | Sevilla, Spanien | 26 augusti 1999 |
| Sydamerikanskt rekord |  Anthony Zambrano (COL) | 43,93 | Tokyo, Japan | 2 augusti 2021 |
| Europeiskt rekord |  Thomas Schönlebe (GDR) | 44,33 | Rom, Italien | 3 september 1987 |
| Oceaniskt rekord |  Darren Clark (AUS) | 44,38 | Seoul, Sydkorea | 26 september 1988 |
Program[redigera | redigera wikitext]
Alla tider är lokal tid (UTC−7).
| Datum | Tid | Omgång |
|---|---|---|
| 17 juli | 11:05 | Försöksheat |
| 20 juli | 19:15 | Semifinaler |
| 22 juli | 19:35 | Final |
Resultat[redigera | redigera wikitext]
Försöksheat[redigera | redigera wikitext]
De tre första i varje heat Q samt de sex snabbaste tiderna q kvalificerade sig för semifinalerna.[4]
Semifinaler[redigera | redigera wikitext]
De två första i varje heat Q samt de två snabbaste tiderna q kvalificerade sig för finalen.[5]
| Placering | Heat | Namn | Nationalitet | Tid | Noteringar |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | 1 | Michael Norman | USA | 44,30 | Q |
| 2 | 1 | Matthew Hudson-Smith | Storbritannien | 44,38 | Q |
| 3 | 3 | Champion Allison | USA | 44,71 | Q |
| 4 | 2 | Kirani James | Grenada | 44,74 | Q |
| 5 | 3 | Wayde van Niekerk | Sydafrika | 44,75 | Q |
| 6 | 3 | Jonathan Jones |  Barbados | 44,78 | q |
| 7 | 2 | Bayapo Ndori |  Botswana | 44,94 | Q |
| 8 | 1 | Christopher Taylor |  Jamaica | 44,97 | q, SB |
| 9 | 2 | Muzala Samukonga |  Zambia | 45,02 | PB |
| 10 | 3 | Alex Haydock-Wilson | Storbritannien | 45,08 | PB |
| 11 | 1 | Zakhiti Nene | Sydafrika | 45,24 | |
| 12 | 3 | Kevin Borlée |  Belgien | 45,26 | |
| 13 | 2 | Michael Cherry | USA | 45,28 | |
| 14 | 1 | Dylan Borlée | Belgien | 45,41 | |
| 15 | 3 | Liemarvin Bonevacia |  Nederländerna | 45,50 | |
| 16 | 3 | Mikhail Litvin |  Kazakstan | 45,63 | PB |
| 17 | 2 | Fuga Sato |  Japan | 45,71 | |
| 18 | 1 | Julian Jrummi Walsh | Japan | 45,75 | |
| 19 | 2 | Alexander Doom | Belgien | 45,80 | |
| 20 | 2 | Christopher O'Donnell |  Irland | 46,01 | |
| 21 | 3 | Isaac Makwala | Botswana | 46,04 | |
| 22 | 1 | Lidio Andrés Feliz |  Dominikanska republiken | 46,19 | |
| 23 | 1 | Alex Beck | Australien | 46,21 | |
| 2 | Nathon Allen | Jamaica | DNF |
Final[redigera | redigera wikitext]
Finalen startade den 22 juli klockan 19:35.[6]
| Placering | Namn | Nationalitet | Tid | Noteringar |
|---|---|---|---|---|
 | Michael Norman | USA | 44,29 | |
 | Kirani James | Grenada | 44,48 | |
 | Matthew Hudson-Smith | Storbritannien | 44,66 | |
| 4 | Champion Allison | USA | 44,77 | |
| 5 | Wayde van Niekerk | Sydafrika | 44,97 | |
| 6 | Bayapo Ndori | Botswana | 45,29 | |
| 7 | Christopher Taylor | Jamaica | 45,30 | |
| 8 | Jonathan Jones | Barbados | 46,13 |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Men's 400 Metres – Timetable”. worldathletics.org. https://www.worldathletics.org/competitions/world-athletics-championships/oregon22/timetable/bydiscipline/men/400-metres. Läst 15 juli 2022.
- ^ ”At last! Norman comes through to win first global 400m title”. worldathletics.org. 23 juli 2022. https://worldathletics.org/competitions/world-athletics-championships/oregon22/news/report/wch-oregon22-report-men-400m. Läst 23 juli 2022.
- ^ ”400 Metres Men − Records”. World Athletics. https://worldathletics.org/records/by-discipline/sprints/400-metres/outdoor/men. Läst 15 juli 2022.
- ^ ”Results – 2022 World Athletics Championships – Men's 400 metres – Heats” (PDF). World Athletics. 17 juli 2022. https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/7137279/AT-400-M-h----.RS4.pdf. Läst 19 juli 2022.
- ^ ”Results – 2022 World Athletics Championships – Men's 400 metres – Semi-finals” (PDF). World Athletics. 20 juli 2022. https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/7137279/AT-400-M-sf----.RS4.pdf. Läst 23 juli 2022.
- ^ ”Results – 2022 World Athletics Championships – Men's 400 metres – Final” (PDF). World Athletics. 22 juli 2022. https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/7137279/AT-400-M-f----.RS6.pdf. Läst 23 juli 2022.