Världsarvskommittén – Wikipedia

Världsarvskommittén (World Heritage Committee) är en kommitté under Unesco som finns till för att verkställa världsarvskonventionen. Detta innebär att man ansvarar uppdaterandet och publicerandet av världsarvslistan samt att man har en överinsyn över att dessa sköts. Kommittén beslutar även i frågor som rör Världsarvsfonden.

Kommittén sammanträder en gång om året^[1]. Om minst 2/3 av medlemsstaterna så begär hålls en extra konferens.^[2]. På kommitténs första möte fastställde man en arbetsordning för mötena.

När kommittén sammanträder presenterar IUCN och/eller ICOMOS sina utvärderingar och rekommendationer av de nomineringar som konventionens stater har gjort. Detsamma gäller objekt som finns eller riskerar att bli uppsatta på listan över hotade världsarv. Kommittén beslutar sedan utifrån detta vilka objekt som ska läggas till eller tas bort. Man har också möjlighet att återremittera en nominering för att få in ytterligare information. Hittills har man tagit bort 2 världsarv. Man har också slagit ihop ett par världsarv och ändrat namn på världsarv. I något fall har världsarvskommittén skapat ett nytt världsarv genom att man slagit samman en nominering med ett befintligt världsarv och på så vis skapat ett nytt världsarv. I detta fall finns ju det gamla världsarvet kvar om än som en del i ett nytt världsarv.

Kommitténs sammansättning[redigera | redigera wikitext]

Kommittén (World Heritage Committee) består av 21 ledamöter från lika många länder. Dessa ska enligt konventionen väljas för en period på sex år.^[3] En praxis har dock blivit att medlemsländerna frivilligt väljs in för en period på fyra år för att öka rotationen och därmed ge fler länder möjligheten att vara med i kommittén^[4].

Det står alla medlemsstater till konventionen fritt att kandidera till världsarvskommittén. Även ett land som suttit i kommittén den gångna perioden får kandidera för nästföljande period. Vanligen avstår dock ett sådant land från att ställa upp igen. Representationen ska också vara jämnt fördelad mellan olika regioner och kulturer. Valet av kommittén sker på Generalsamlingen för konventionens medlemsstater vilken hålls vartannat år i samband med Unescos Generalkonferens.

Följande länder hade 2019 representanter i kommittén (mandatperiod inom parentes)^[5]:

Världsarvskommitténs byrå[redigera | redigera wikitext]

Kommittén väljer årligen i slutet av sin ordinarie konferens ett utskott kallat Bureau of the World Heritage Committee, på svenska Världsarvskommitténs byrå^[4][6]. Utskottet består personer från 7 av de 21 medlemsstaterna i kommittén och har en ordförande, fem viceordförande och en rapportör^[6]. Dess uppgift är att diskutera skötseln av de existerande världsarven, godkänna nomineringar och göra alla förberedelserna för Världsarvskommitténs konferenser.^[7]

Utskottet eller byrån består 2019 av:^[5]

• Abulfas Garayev, ordförande från Azerbajdzjan
• Mahani Taylor, rapportör från Australien

Samt fem viceordförande från följande länder: Brasilien, Burkina Faso, Indonesien, Norge, Tunisien.

Tabell över kommitténs ordinarie sammanträden[redigera | redigera wikitext]

Enligt Unescos officiella hemsida.^[8]

Konferens	År	Datum	Plats
1	1977	27 juni–1 juli	Paris, Frankrike
2	1978	5–8 september	Washington, D.C., USA
3	1979	22–26 oktober	Kairo och Luxor, Egypten
4	1980	1–5 september	Paris, Frankrike
5	1981	26–30 oktober	Sydney, Australien
6	1982	13–17 december	Paris, Frankrike
7	1983	5–9 december	Florens, Italien
8	1984	29 oktober–2 november	Buenos Aires, Argentina
9	1985	2–6 december	Paris, Frankrike
10	1986	24–28 november	Paris, Frankrike
11	1987	7–11 december	Paris, Frankrike
12	1988	5–9 december	Brasilia, Brasilien
13	1989	11–15 december	Paris, Frankrike
14	1990	7–12 december	Banff, Kanada
15	1991	9–13 december	Karthago, Tunisien
16	1992	7–14 december	Santa Fe, USA
17	1993	6–11 december	Cartagena, Colombia
18	1994	12–17 december	Phuket, Thailand
19	1995	4–9 december	Berlin, Tyskland
20	1996	2–7 december	Mérida, Mexiko
21	1997	1–6 december	Neapel, Italien
22	1998	30 november–5 december	Kyoto, Japan
23	1999	29 november–4 december	Marrakech, Marocko
24	2000	27 november–2 december	Cairns, Australien
25	2001	11–16 december	Helsingfors, Finland
26	2002	24–29 juni	Budapest, Ungern
27	2003	30 juni–5 juli	Paris, Frankrike
28	2004	28 juni–7 juli	Suzhou, Kina
29	2005	10–17 juli	Durban, Sydafrika
30	2006	8–16 juli	Vilnius, Litauen
31	2007	23 juni–2 juli	Christchurch, Nya Zeeland
32	2008	2–10 juli	Québec, Kanada
33	2009	22–30 juni	Sevilla, Spanien
34	2010	25 juli–3 augusti	Brasilia, Brasilien
35	2011	19–29 juni	Paris, Frankrike
36	2012	24 juni–6 juli	Sankt Petersburg, Ryssland
37	2013	16–27 juni	Phnom Penh, Kambodja
38	2014	15–25 juni	Doha, Qatar
39	2015	28 juni–8 juli	Bonn, Tyskland
40	2016	10–20 juli & 24–26 oktober	Istanbul, Turkiet & Unescos huvudkvarter
41	2017	2–12 juli	Kraków, Polen
42	2018	24 juni–4 juli	Manama, Bahrain
43	2019	30 juni–10 juli	Baku, Azerbajdzjan
44	2021	16–31 juli	Fuzhou, Kina (på distans)
45	2022	19–30 juni	Kazan, Ryssland

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

• The World Heritage Committee (engelska)

v • r Världsarv Världsarv Världsarv i Afrika · Världsarv i Asien · Världsarv i Europa · Världsarv i Nordamerika · Världsarv i Oceanien · Världsarv i Sydamerika  · Hotade världsarv Preliminära världsarv Preliminära världsarv i Afrika · Preliminära världsarv i Asien · Preliminära världsarv i Europa Preliminära världsarv i Nordamerika · Preliminära världsarv i Oceanien · Preliminära världsarv i Sydamerika Världsarvscentret • Världsarvskommittén • Världsarvskonventionen • Före detta världsarv