Tana älv nära Nuorgam Utsjoki (nordsamiska : Ohcejohka , enaresamiska : Uccjuuhâ , skoltsamiska : Uccjokk , norska : Utsjok ) är en kommun i Lappland i Finland , med Utsjoki by som centralort.
Utsjoki kommun har 1 176 invånare (2021) och en yta av 5 372 km², varav vatten 227,48 km². Närmaste stora stad i Finland, Rovaniemi , ligger på cirka 450 kilometers avstånd. I Utsjoki finns tre större byar: Utsjoki by, Karigasniemi och Nuorgam . Utsjoki kommun är den nordligaste kommunen i Europeiska unionen och Nuorgam den nordligaste orten.
Kommunen har den högsta andelen samiskspråkiga invånare av Finlands kommuner. Nära hälften talar en samisk språkvarietet, flertalet nordsamiska . Kommunen gränsar till Enare kommun i Finland och till Karasjok , Tana och Nesseby kommuner i Norge .
Befolkningen Utsjoki, uppdelad efter språklig tillhörighet, under perioden 1990-2016. Under perioden minskade befolkningen i storlek och finska blev majoritetsspråk i kommunen (1994). Antalet talare med andra språk som modersmål ökade dock under perioden, från 19 till 46 personer. Av dessa var endast 2 personer svensktalande år 2016. Som flest var de svensktalande 11 personer, år 1998.[ 4] Lapplands forskningsstation samt Paistunturi, Kaldoaiva och halva Muotkatunturi ödemarksområden ligger i kommunen.
Trakten ingår i den boreala klimatzonen . Årsmedeltemperaturen i trakten är −4 °C . Den varmaste månaden är juli, då medeltemperaturen är 14 °C, och den kallaste är februari, med −17 °C.
Mellan Utsjoki kyrkby och Nuorgam, vid Tana älv, ligger Samegården Välimaa , som är ett friluftsmuseum.
Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2021 fanns endast en tätort inom Utsjoki kommuns område: Utsjoki kyrkoby med 333 invånare.[ 5]
Nuorgam (samiska: Njuorggán ) Nuvvus Dálvadas Outakoski (samiska: Vuovdaguoika ) Rovisuvanto (samiska: Roavesavu ) Karigasniemi (samiska: Gáregasnjárga ) Kaamasmukka (samiska: Gámasmohkki ) Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.[ 6]
Valår VF SDP ÖVR SAF C LFP SFP KD SAML Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1964 15 15 91,1 1968 1 2 9 2 1 15 90,5 1972 1 2 9 2 1 15 86,0 1976 1 1 11 1 3 17 90,0 1980 1 1 12 3 17 91,3 1984 1 1 1 11 3 17 91,2 1988 1 3 10 3 17 89,8 1992 1 3 1 10 2 17 88,5 1996 1 4 8 2 15 86,4 2000 1 4 7 3 15 82,0 2004 1 5 7 2 15 84,0 2008 1 4 8 2 15 82,8 2012 1 1 1 6 2 4 15 82,7 2017 2 2 1 5 1 1 3 15 78,1 2021 1 2 1 5 1 2 3 15 81,6 Kolumnen övriga representerar: För valet 1964 Icke-socialistiska partier och grupper. För valet 1988 Utsjoki 2000 yhteislista (2) och Ohcejoga Sámit - Utsjoen saamelaiset yhteis lista (1). För valet 1992 Utsjoki - 2000 - yhteislista (2) och Ohcejoga sámit - Utsjoen saamelaiset oktasašlistá (1). För valet 1996 Ohcejoga samit-Utsjoen saamelaiset/oktasaslista . För valet 2000 Ohcejoga Sámit-Utsjoen Saamelaiset ry. yhteislista . För valet 2004 Ohcejoga Sámit - Utsjoen Saamelaiset ry. . För valet 2008 Ohcejoga Sámit rs. - Utsjoen Saamelaiset ry. yhteislista . Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik
Parti Röstfördelning Mandatfördelning Antal Andel % Antal +− Andel % +− Antal +− Centern i Finland 267 33,7 -50 -2,2 5 -1 Samlingspartiet 169 21,3 -68 -5,5 3 -1 Finlands Socialdemokratiska Parti 121 15,3 +50 +7,2 2 +1 Sannfinländarna 78 9,8 -21 -1,4 1 0 Svenska folkpartiet i Finland 69 8,7 -38 -3,4 1 -1 Vänsterförbundet 67 8,5 +15 +2,6 2 +1 Kristdemokraterna i Finland 21 2,7 Ny Ny 1 Ny Giltiga röster totalt 792 100,00 — — 15 — Ogiltiga röster 2 0,3 — — Valdeltagande 794 78,1 — -4,6 Röstberättigade 1 017 — — —
Källa:[ 7]
I valet ställde Samlingspartiet och Kristdemokraterna samt Socialdemokraterna och Vänsterförbundet vardera upp i valförbund .[ 8]
Befolkningsutvecklingen i Utsjoki kommun 1880–2020[ 9] [ 10] År Folkmängd 1880
390 1890
394 1900
488 1910
494 1920
528 1930
618 1940
781 1950
980 1960
1 209 1970
1 384 1975
1 438 1980
1 479 1985
1 548 1990
1 514 1995
1 568 2000
1 394 2005
1 363 2010
1 297 2015
1 250 2020
1 219 Anm: För tidsserien 1975-2020 avser uppgifterna förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2021. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[ 11] [ 3]
Språk Talare 2021-12-31 Antal Andel (%) Hela befolkningen 1 176 100,0 Finska 619 52,6 Samiska 504 42,9 Svenska 3 0,3 Främmande språk totalt 50 4,3 Ryska 14 1,2 Estniska 10 0,9 Språk med färre än 10 talare 26 2,2