Utgivningsbevis – Wikipedia

Utgivningsbevis är en typ av intyg som behövs i vissa fall för att erhålla grundlagsskydd enligt tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Ett sådant kan också vara nödvändigt för att få ge ut exempelvis en tidning.^[1] Ett utgivningsbevis utfärdas av Patent- och registreringsverket (PRV) eller Myndigheten för press, radio och tv (MPRT). När det gäller TF är Patent- och registreringsverket ansvarig myndighet, medan det för YGL är Myndigheten för press, radio och tv.

Ett utgivningsbevis gäller i tio år och kan därefter förlängas.

Under speciella förutsättningar kan ett utgivningsbevis även utfärdas till webbplatser. Det är möjligt sedan 2003 och följer av den s.k. databasregeln i YGL. Några av kraven som ställs är då att webbplatsen ska ha en ansvarig utgivare, ha anknytning till Sverige, och vara öppen för allmänheten. Vidare får domännamnet inte förväxlas med namnet på andra webbplatser med grundlagskydd.^[2] Med ett utgivningsbevis och grundlagsskydd kan även reglerna i personuppgiftslagen kringgås av en webbsida.^[3] Datainspektionen har riktat kritik mot att utgivningsbevis kan åsidosätta hela integritetsskyddet enligt personuppgiftslagen och tillåta publiceringar på internet av uppgifter av personlig natur utan något egentligt skydd för den enskilde.^[4]

Utan utgivningsbevis för en tryckt eller elektronisk publikation bortfaller, enligt yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, viktiga delar av skyddet för fri åsiktsbildning.^[5] Skribenterna och ägarna är inte skyddade från ansvar för publikationens innehåll. En allvarligare följd är att rätten att anonymt lämna uppgifter inte är skyddad utan utgivningsbevis.^[5] Uppgiftslämnare (”visselblåsare”) behöver därför se efter i register att publikationer har utgivningsbevis.^[5]

Lagar och regler[redigera | redigera wikitext]

Utgivningsbevis behandlas i tryckfrihetsförordningen för tryckt skrift och i yttrandefrihetsgrundlagen för radio- och tv-sändningar, webbsidor m.m. Det är inte obligatoriskt för en webbplats att ha utgivningsbevis, vilket är fallet för tryckta periodiska skrifter.^[6] När utgivningsbeviset har utfärdats omfattas yttranden som görs i mediet inte längre av brottsbalken utan av tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens regelverk.

Statistik, ansökningar om utgivningsbevis[redigera | redigera wikitext]

Tabellen^[7] nedan visar antalet ansökningar om utgivningsbevis, månad för månad. De som ansökt om förnyat utgivningsbevis finns med i beräkningen.

År	Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Juni	Juli	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec	Ack.
1998	41	82	60	51	49	45	28	25	60	63	51	49	604
1999	51	77	71	51	48	46	38	36	56	48	54	36	612
2000	51	57	63	49	68	30	26	28	50	72	57	36	587
2001	38	50	50	35	37	40	20	29	30	77	78	35	519
2002	63	51	51	37	41	35	19	26	37	47	48	39	494
2003	52	82	65	54	31	25	16	31	43	64	70	66	599
2004	85	82	69	66	50	66	32	22	45	48	52	88	705
2005	40	47	46	40	51	45	28	38	71	46	57	43	552
2006	74	40	57	39	46	37	15	24	38	46	49	34	499
2007	47	46	50	33	29	22	18	21	58	46	42	38	450
2008	49	45	47	44	48	54	36	26	34	53	37	42	515
2009	61	121	193	85	58	52	21	25	35	45	39	45	780
2010	39	41	47	31	32	24	29	29	51	46	84	66	519
2011	36	52	42	34	40	21	31	36	39	58	32	40	461
2012	44	51	39	23	30	22	12	72	40	29	33	34	429
2013	17	26	48	20	24	19	7	28	45	28	40	26	328
2014	31	37	29	22	21	18	11	25	24	25	28	20	291
2015	38	26	19	23	20	33	10	19	35	20	29	14	286
2016	14	31	24	15	21	10	12	12	25	20	29	33	246
2017	19	22	22	18	19	27	5	56	17	13	16	16	250
2018	14	24	23	18	16	24	10	10	20	17	17	7	200
2019	27	56	27	27	15	11	11	14	10	7	10	15	230
2020	13	14	22	9	11	11	4	12	8	30	12	13	149

Sökning efter publikationers tillståndsbevis[redigera | redigera wikitext]

Eftersom ansvaret för utgivningsbevis är delat mellan Patent- och registreringsverket och Myndigheten för press, radio och tv, finns två register att söka i för att utröna huruvida en publikation har utgivningsbevis: