Unga Örnar – Wikipedia

Unga Örnar, officiellt Unga Örnars Riksförbund, är en svensk religiöst och partipolitiskt obunden barn- och ungdomsorganisation. Unga Örnar startades 7 november 1931 av arbetarrörelsen. Det fanns ett behov av en organisation utanför kyrkan som erbjöd fritids- och kulturverksamhet för arbetarklassens barn. 1933 bröt sig Unga Örnar loss och blev partipolitiskt obundna även om de fortsatte att dela arbetarrörelsens värderingar om jämlikhet och allas lika värde. Organisationen har cirka 6 000 medlemmar och har verksamhet i alla Sveriges regioner, där man är en av Sveriges största barnorganisationer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förebilden för Unga Örnar var den österrikiska organisationen Rote Falken. 1931 var verksamheten igång på det nationella planet. Betoningen låg på friluftsliv och det beslutades att man i likhet med scoutrörelsen skulle ha uniformer, men när en lag om förbud mot uniformerade politiska organisationer trädde i kraft 1933 orsakade detta utmaningar. För att komma runt lagen, som egentligen var riktad mot nazistiska och kommunistiska grupper snarare än arbetarrörelsens barnverksamhet, beslutades det att Unga örnar skulle bli en från socialdemokratin formellt självständig organisation, med band till Arbetarnas bildningsförbund (ABF).^[1]

Från start och fram till 1960-talet brukade man ha på sig en ”örndräkt”, ett slags uniform, i verksamheten. Örndräkten bestod av en blå skjorta med en broderad örn, en röd snibb och en snodd som kunde vara grön, blå, röd eller vit beroende på bärarens ålder och funktion.

Unga Örnar har drivit olika frågor genom åren. Ett exempel på en fråga från 1970-talet är att man inte ska köpa krigsleksaker.

År 1991 arrangerade Unga Örnar och IFM–SEI ett Världens läger på Himmelstalundsfältet i Norrköping. Ungefär 9000 personer från 52 olika länder deltog i det största lägret någonsin för IFM-SEI.

Unga Örnar har sedan 1994 drivit på för att barnkonventionen skulle bli svensk lag, och samma år bildades en grupp bland riksdagsledamöterna för att förverkliga detta. 2018 togs beslut om det i riksdagen och den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag.

Värdegrund[redigera | redigera wikitext]

Unga Örnar vill skapa ett demokratiskt, jämlikt och solidariskt samhälle där alla barn och unga har en rolig och meningsfull fritid där de får ta plats och påverka. De arbetar för barns rätt till en jämlik barndom och en fritid som inte ska kosta för mycket. Verksamheten utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter.

Delaktighet[redigera | redigera wikitext]

Medlemmarna i Unga Örnar är delaktiga i organisationens beslutsprocess. På kongressen 2019 var 89 procent av ombuden i åldern 6–25 år.

Exempel på aktiviteter som finns i Unga Örnar är läger, kollon, läxläsning, demokratiklubbar, pyssel, teater och annan fritidsverksamhet. De har också parklekar och fritidsgårdar i några kommuner.

Unga Örnar tycker att alla barn har rätt till en jämlik barndom och att de som bestämmer i Sverige ska följa barnkonventionen. Alla barn och unga ska ges samma möjligheter oavsett vilka de är eller varifrån de kommer. I Unga Örnars barnmanifest presenteras förslag inom sju olika områden som de anser kommer göra samhället bättre och mer jämlikt för barn i Sverige och i världen. Dessa områden är: "Jämlika ekonomiska förutsättningar", "En jämlik skola", "En jämlik tillgång till fritid", "Ett jämlikt och tryggt boende", "En human och jämlik asylpolitik", "Jämlika stödåtgärder mot psykisk ohälsa och sjukdom" och "Ett jämlikt inflytande".

Unga Örnar vill att alla barn och unga ska fortsätta få växa upp i fredens och solidaritetens tecken – inte i militarismens.

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

En viktig del i Unga Örnar är deras internationella verksamhet, som i huvudsak sker via Palmecentret. Genom att stödja och arbeta tillsammans med civilsamhällesorganisationer i länder som Zimbabwe, Namibia och Palestina är syftet att bidra till internationellt arbete för fred, demokrati, social rättvisa och mänskliga rättigheter.

I Sverige deltar Unga Örnar i debatten, de anser att vi lever i en värld där demokratin är på tillbakagång och auktoritära och extremistiska krafter är på frammarsch. Tillsammans med Palmecentret är Unga Örnar en del av den motkraft som behövs för att stå emot den utvecklingen. Genom kampanjer, utspel och debattartiklar försöker Unga Örnar påverka opinionen

Referenser[redigera | redigera wikitext]

• ”Om oss: Unga Örnar”. Unga Örnar. http://ungaornar.se/om-oss/unga-ornar/. Läst 7 april 2020. 
• Götz, Norbert (2009). ”'Att styra och ställa på egen hand' : Unga Örnar 1929–45” (pdf). Arbetarhistoria (Stockholm: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek) 4: sid. 4–12. ISSN 0281-7446. http://www.arbetarhistoria.se/fulltext/132.pdf. Läst 7 april 2020. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

• Officiell webbplats