Trivial Pursuit – Wikipedia

Trivial Pursuit
US Navy 030305-N-0923G-035 Airman Eric Micolichek and Machinist^rsquo,s Mate 3rd Class Walter Blackburn play Trivial Pursuit during game night aboard the aircraft carrier USS Harry S. Truman (CVN 75).jpg
Amerikanska sjömilitärer spelar Trivial Pursuit.
OriginaltitelTrivial Pursuit
KonstruktörChris Haney, Scott Abbott, John Haney, Ed Werner
Utgivningsår1982
UtgivareHasbro
Antal spelare2–6 (lag tillåtna)
Speltid~120 minuter (varierar mycket)
Åldersrekom­mendation15+ (12+ för vissa versioner)
Genrefrågesport
Trivial Pursuit-spelpjäs med samtliga "tårtbitar".
Trivial Pursuit exempel

Trivial Pursuit (ofta förkortat TP i tal) är ett populärt frågespel och sällskapsspel. Spelet uppfanns av kanadensarna Chris Haney, John Haney och Scott Abbott 1979, och första utgåvan kom 1982.

Deltagarna, som tävlar var för sig eller i lag, flyttar runt med hjälp av tärning på en spelplan och besvarar frågor som finns tryckta på särskilda frågekort. Frågorna är i den klassiska utgåvan indelade i sex kategorier: Underhållning (rosa), Natur/Vetenskap (grön), Kultur/Litteratur (brun), Geografi (blå), Historia (gul) samt Sport/Fritid (orange).

På den cirkulära spelplanen finns sex större rutor utplacerade med jämna mellanrum, en per frågekategori. Rätt svar på en fråga när man står på en av dessa rutor belönas med en tårtbit (ibland kallad plupp, ost eller i sällan förekommande fall "bombare") i kategorins färg. Målet är att fylla spelpjäsen med en tårtbit från var och en av kategorierna. Då en spelare lyckats med detta tar denne sig till spelplanens mitt och får där en fråga, där motspelarna valt kategori. Svarar spelaren rätt på den så har denne vunnit spelet.

Trivial Pursuit har översatts till flera språk och kommit i flera nya upplagor. I vissa upplagor är frågorna inriktade särskilt till barn eller så har de ett genomgående tema, till exempel film, så som Disney, Star Wars, Star Trek och Lord of the Rings Movie Trilogy Edition. Men även litteratur som Book Lover's Edition, musik som The Beatles Collector's Edition och en retro version Trivial Pursuit – Greatest Hits (1980-90-tal & popkultur).

Svenska upplagan[redigera | redigera wikitext]

Den första svenska upplagan av Trivial Pursuit (Genus) kom ut hösten 1984, skriven och redigerad av Lars Göransson och Lars Johansson. Liksom alla icke-amerikanska upplagor producerades den svenska upplagan på uppdrag och under direkt överinseende av speluppfinnarnas eget bolag Horn Abbott Intl. För de tidiga svenska upplagorna nyproducerades cirka 75% av frågematerialet; resterande var mer eller mindre direkta översättningar från amerikanska, engelska och andra utgåvor. Nordisk distributör var fram till 1993 BRIO AB, och därefter har spelet i Norden distribuerats av Hasbro.

Under de knappa tio år som BRIO hanterade spelet blev det bolagets enskilt mest sålda produkt någonsin. Detta trots att spelet när det introducerades, med god marginal var det dyraste sällskapsspel som sålts i Sverige. Trivial Pursuit Genus-upplaga utsågs till 'Årets spel' i Sverige 1985.

Regler[redigera | redigera wikitext]

Spelare ska uppge det svar som står på frågekortets baksida. För att få rätt ska svaret vara samstämmigt med det som står angivet, även om exakt samma ordval inte alltid är nödvändigt. Består svaret i två delar, t.ex. en fetmarkerad del och en icke-fetmarkerad del, kan båda delarna anses vara rätt. Har fakta förändrats över tid, och vilken tidpunkt som efterfrågas inte specificeras, är båda svarsalternativen att betrakta som korrekta.[1]

Efterföljare[redigera | redigera wikitext]

Trivial Pursuit har fått många efterföljare. De första i Sverige var Algas MasterQuiz och Kärnans Geni, som båda kombinerar en spelplan med kategorival med en uppsättning frågekort.[2] TP har utvecklats till en egen populär gren av sällskapspel med många olika teman och varianter med exempel som Hermans historia, Jeopardy (efter TV-programmet), Kvitt eller dubbelt, NE-spelet, Sybarit (vin-tema) och Bezzerwizzer.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Se spelet Ahlin-Elman 20140210.
  2. ^ Karl Olausson (5 april 2012). ”Den svenska sällskapsspelsmarknaden– En studie om en bransch i utveckling från 1970 till idag”. Södertörns högskola - Institutionen för Historia och samtidsstudier. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:607846/FULLTEXT01. Läst 26 december 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]