Torsten Hammarén – Wikipedia

	Torsten Hammarén
	Torsten Hammarén 1910
Född	Carl Torsten Hammarén; 7 maj 1884; Stockholm, Sverige
Död	24 februari 1962 (77 år); Göteborg, Sverige
Aktiva år	1907–1955
Maka	Anna Joelsson
Barn	Per-Thorsten, Carl-Erik ; och Carl Hammarén
	IMDb SFDb

Carl Torsten Hammarén, född 7 maj 1884 i Stockholm, död 24 februari 1962 i Göteborg, var en svensk teaterchef, regissör och skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Torsten Hammarén var son till grosshandlaren i Stockholm Carl Johan Emil Hammarén och Alfhild Anna Mathilda Hammarén, född Stjernberg. Han var från 24 december 1911 gift med skådespelaren Anna Joelsson. De fick tre barn: Per-Thorsten, Carl-Erik och Carl Hammarén. Torsten Hammarén avlade studentexamen 1904 och studerade därefter för Signe Hebbe och Hedvig Winterhjelm. Åren 1907–1908 var han anställd vid Dramatiska teatern, 1908–1910 i landsorten samt 1910–1912 vid Intima teatern.^[1]

Hammarén var verksam både som karaktärsskådespelare och farsaktör vid Svenska teatern i Stockholm 1912–1922. Han blev därpå chef för Helsingborgs stadsteater 1923–1926, vidare chef för Lorensbergsteatern i Göteborg 1926–1934, varpå han blev Göteborgs stadsteaters chef från att teatern invigdes 1934 fram till 1950. Som teaterchef var Hammarén också verksam som regissör och skådespelare. Efter att han vid sin pension 1950 avgått som chef var han fortsatt anställd som regissör vid Göteborgs stadsteater till 1954.

Hammarén fick motta Göteborgs stads förtjänsttecken den 4 juni 1948.^[2]

Hammaréns chefskap var den upplyste despotens. "Han var en ömsint tyrann som värnade om demokratin på alla ställen utom teatern." (Erland Josephson). Med skärpa och knivskarpa repliker värjde han sig mot all inblandning i konstnärliga frågor. "Det är för djävligt med skådespelare. När de supit på sig ett ansikte, tappar de minnet" är ett av de mest citerade av hans många drastiska yttranden om skådespelarkåren och teaterns värld. Hans som regissör omvittnat metodiska och synnerligen utförliga personinstruktion kom att forma Ingmar Bergman, som i självbiografin Laterna Magica beskriver honom "som den fadersfigur jag saknat sedan Gud övergivit mig".

Hammaréns repertoarval under 1930- och 1940-talen präglades av en ideologiskt medveten, tydligt antifascistisk hållning. Många menar att Göteborgs stadsteater var den ledande teatern i landet under andra världskriget. Utöver den vid tiden djärva politisk hållningen visade teatern också vakenhet för experimenterande strömningar inom dramatiken. Som den första teatern i landet öppnade Göteborgs stadsteater 1937 en studioscen för den mer intima och experimentella dramatiken.

Som filmskådespelare märks Hammaréns insatser i Mauritz Stillers filmer Erotikon och Gösta Berlings saga. I den senare spelar han rollen som greve Henrik Dohna mot Greta Garbo.

Torsten Hammarén har porträtterats av målaren Gustaf Carlström och skulptören Sten Teodorsson. Porträtten finns att se på Göteborgs stadsteater.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

1946 – Sveriges port mot väster

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1909	titelrollen	Lars Gathenhielm C.R.A. Fredberg		Stora Teatern, Göteborg^[3]
	titelrollen	Mäster Olof August Strindberg		Nya teatern, Göteborg^[3]
	Corsikan	Jorden runt på 80 dagar Jules Verne		Nya teatern, Göteborg^[3]
	Bengt Lagman	Bröllopet på Ulfåsa Frans Hedberg		Nya teatern, Göteborg^[3]
	Axel v. Rambon	Livet på landet Fritz Reuter		Nya teatern, Göteborg^[3]
1910	Cornelius Griffin	Niobe		Nya teatern, Göteborg^[3]
1910	Farbrodern	Den objudna gästen Maurice Maeterlinck		Intima Teatern^[4]
1911	Anton Schack, fil. doktor	Äkta makar Peter Egge	Mauritz Stiller	Lilla teatern^[5]
	Professor Frank	Näckens dotter Joseph Dachs		Lilla teatern^[6]
	Seato, poliskommissarie	Försvarsadvokaten Ferenc Molnár	Mauritz Stiller	Lilla teatern^[7]
	Nikita, dräng	Mörkrets makt Leo Tolstoj	Mauritz Stiller	Lilla teatern^[8]
1912	Baronen	Miss Williams from New York Gustav Wied och Jens Petersen	Mauritz Stiller	Lilla teatern^[9]
	Sonen	Leka med elden August Strindberg		Lilla teatern^[10]
	Bieman, redaktör	Hockenjos staty Jakob Wassermann	Mauritz Stiller	Lilla teatern^[11]
	Otto Giselius, universitetsrektor	Zoologi Ludwig Thoma	Mauritz Stiller	Lilla teatern^[11]
1913		Halvblod Algot Sandberg		Svenska teatern, Stockholm^[12]
1914	Du Chatel	Jungfrun av Orléans Friedrich Schiller		Svenska teatern, Stockholm^[13]
1915	Vagnmakaren Riksheraldikern	Lycko-Pers resa August Strindberg	Gunnar Klintberg	Svenska teatern, Stockholm^[14]
1916	Lutz	Gamla Heidelberg (Alt-Heidelberg) Wilhelm Meyer-Förster		Svenska teatern, Stockholm^[15]
1917	Mosolf	Pärlhalsbandet Lothar Schmidt	Gunnar Klintberg	Vasateatern Gästspel av Svenska teatern^[16]
1917		Kring drottningen Brita von Horn	Gunnar Klintberg	Svenska teatern, Stockholm^[17]
1919	Åklagaren	Rödakorssystern Gustaf Collijn		Svenska teatern, Stockholm^[18]
	Detektiven	Kungen Emmanuel Arène, Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers	Gunnar Klintberg	Svenska teatern^[19]^[20]
	Greve Montague	Romeo och Julia (The Tragedy of Romeo and Juliet) William Shakespeare	Gunnar Klintberg	Svenska teatern, Stockholm^[21]
1921		Äkta makar Peter Egge	Torsten Hammarén	Svenska teatern, Stockholm^[22]
1923	Anton Schack	Äkta makar Peter Egge	Torsten Hammarén	Helsingborgs stadsteater
	Professor Otto Giselius	Zoologi Ludwig Thoma	Torsten Hammarén	Helsingborgs stadsteater
	Ivar Ellmén	Högt spel Ernst Didring	Gerda Lundequist-Dalström	Helsingborgs stadsteater
	Baron von Lindencrona	Moral Ludwig Thoma	Torsten Hammarén	Helsingborgs stadsteater
	Mat Burke	Anna Christie Eugene O'Neill	Gerda Lundequist-Dalström	Helsingborgs stadsteater
	Skomakare Fingalsen	Det lyckliga valet Nils Kjær	Torsten Hammarén	Helsingborgs stadsteater
1924	Gingleux	Hjärter är trumf Felix Gandera	Torsten Hammarén	Helsingborgs stadsteater
	Robert	Disciplin Einar Fröberg	Torsten Hammarén	Helsingborgs stadsteater
	Csato	Försvarsadvokaten Ferenc Molnár	Torsten Hammarén	Helsingborgs stadsteater^[23]
	Lorel	Vännen Lorel Adrien Vély och H. R. Girardet	Torsten Hammarén	Helsingborgs stadsteater
	Herodes	Salome Oscar Wilde	Torsten Hammarén	Helsingborgs stadsteater
1925	Fil. D:r Aronius	Dagens hjälte Carlo Keil-Möller	Torsten Hammarén	Helsingborgs stadsteater
	Teiresias	Antigone Sofokles	Gerda Lundequist-Dalström	Helsingborgs stadsteater
	Bobby Brown	Vår lilla fru Avery Hopwood	Torsten Hammarén	Helsingborgs stadsteater
	Klas af Leijonstam	Kära släkten Gustav Esmann	Gerda Lundequist-Dalström	Helsingborgs stadsteater
	Fabian Rembov	Lite ljuga... Sven Åkerberg	Helge Wahlgren	Helsingborgs stadsteater
	Professor Tygesen	Geografi och kärlek Bjørnstjerne Bjørnson	Helge Wahlgren	Helsingborgs stadsteater
1926	Greve Svante Puke	Nationalmonumentet Tor Hedberg	Helge Wahlgren	Helsingborgs stadsteater
	Direktören	Sex roller söka en författare Luigi Pirandello		Lorensbergsteatern^[3]
	Brotonneau	Mormonen på hörnet Robert de Flers och G.A. de Caillavet		Lorensbergsteatern^[3]
	Professor Tygesen	Geografi och kärlek Björnstjerne Björnson		Lorensbergsteatern^[3]
1927	Alexander	Näktergalen i Wittenberg August Strindberg		Lorensbergsteatern^[3]
	Thornton Gray	Societet Somerset Maughaun		Lorensbergsteatern^[3]
	Hartvig Hadeln	Kärlekens tragedi Gunnar Heiberg		Lorensbergsteatern^[3]
	Tsar Paul	Patrioten Alfred Neumann		Lorensbergsteatern^[3]
1928	Earlen av Loam	Jämlikhet och broderskap J.M. Barrie		Lorensbergsteatern^[3]
1928	Gubben Boman	Han som fick leva om sitt liv Pär Lagerkvist		Lorensbergsteatern^[3]
1929	Osborne	Männen vid fronten R.C. Sherriff		Lorensbergsteatern^[3]
1931	Herr Hilding Markurell	Markurells i Wadköping Hjalmar Bergman		Lorensbergsteatern^[3]
	Teaterdirektören	Talias barn Tor Hedberg		Lorensbergsteatern^[3]
	Wilhelm Voigt	Köpenick-kaptenen Carl Zuckmayer		Lorensbergsteatern^[3]
1932	Lucien Galvoisier	Fröken Jacques Deval		Lorensbergsteatern^[3]
1933	Geheimerådet Matthias Clausen	Före solnedgången Gerhardt Hauptmann		Lorensbergsteatern^[3]
1933	Anton	Den lilla butiken Ladislaus Bus-Fekete		Lorensbergsteatern^[3]
1934	Kung Henrik IX	En hederlig man Sigfrid Siwertz		Göteborgs stadsteater^[3]
1935	Nat Miller	Ljuva ungdomstid Eugen O'Neill		Göteborgs stadsteater^[3]
1937	Roger Hilton	Också en dag Dodie Smith		Göteborgs stadsteater^[3]
1937	Rugin	Människor Paul Raynal		Göteborgs stadsteater^[3]
1938	Titus Jaywood	Älskling, jag ger mig Mark Reed		Göteborgs stadsteater^[3]
1939	Charles Randolph	Guldbröllop Dodie Smith		Göteborgs stadsteater^[3]

Torsten Hammarén (t.h.) och Ellen Hartman i *Gösta Berlings saga* (1924).

Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År	Produktion	Upphovsmän	Teater
1921	Äkta makar Kjærlighet og vennskap	Peter Egge Översättning Nalle Halldén	Svenska teatern, Stockholm
1923	Äkta makar Kjærlighet og vennskap	Peter Egge	Helsingborgs stadsteater
	Zoologi Lottchens Geburtstag	Ludwig Thoma	Helsingborgs stadsteater
	Moral	Ludwig Thoma Översättning Herman A. Ring	Helsingborgs stadsteater
	Det lyckliga valet Det lykkelige valg	Nils Kjær Översättning August Brunius	Helsingborgs stadsteater
1924	Din nästas fästmö Just Married	Adelaide Matthews och Anne Nichols Översättning Ernst Eklund	Helsingborgs stadsteater
	Hjärter är trumf Atout.. coeur	Felix Gandera Översättning Sven Nyblom	Helsingborgs stadsteater
	Disciplin	Einar Fröberg	Helsingborgs stadsteater
	Försvarsadvokaten A doktor úr	Ferenc Molnár	Helsingborgs stadsteater^[23]
	Vännen Lorel Le vieil ami	Adrien Vély och H. R. Girardet Översättning Gustaf Linden	Helsingborgs stadsteater
	Salome	Oscar Wilde Översättning Edvard Alkman	Helsingborgs stadsteater
	Till främmande hamn Outward Bound	Sutton Vane Översättning Carlo Keil-Möller	Helsingborgs stadsteater
1925	Dagens hjälte	Carlo Keil-Möller	Helsingborgs stadsteater
1925	Vår lilla fru Our Little Wife	Avery Hopwood Översättning Oscar Byström	Helsingborgs stadsteater
1926	Liliom	Ferenc Molnár Översättning Gustaf Linden	Helsingborgs stadsteater
1934	Stormen	William Shakespeare	Göteborgs stadsteater, 29 september 1934
1942	Arsenik och gamla spetsar	Joseph Kesselring	Göteborgs stadsteater, 1942^[24]
1943	Peer Gynt	Henrik Ibsen	Göteborgs stadsteater, 9 januari 1943
1943	Månen har gått ner	John Steinbeck	Göteborgs stadsteater, 1943
1949	Lunchrasten	Herbert Grevenius	Göteborgs stadsteater, 12 november 1949
1950	Kärlek	Kaj Munk	Göteborgs stadsteater, 24 november 1950
1952	Rosmersholm	Henrik Ibsen	Göteborgs stadsteater, 9 februari 1952
1953	Frun från havet	Henrik Ibsen	Göteborgs stadsteater, 26 november 1953
1955	När dagen vänder	Paul Claudel	Göteborgs stadsteater, 1955

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 470
^ Anföranden av stadsfullmäktiges ordförande vid utdelning av Göteborgs stads förtjänsttecken 1948–1952.
^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab] Ericson, U. (1984), s. 32.
^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 22 september 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-09-22/14504/8. Läst 28 maj 2016.
^ Bo Bergman (16 februari). ”Lilla teatern gör en god debut”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1911-02-16/14647/1. Läst 6 mars 2017.
^ Bo Bergman (27 februari). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/tidning/1911-02-27/14658/5. Läst 6 mars 2017.
^ Bo Bergman (8 oktober 1911). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/tidning/1911-10-08/14875/8. Läst 6 mars 2017.
^ Bo Bergman (15 november 1911). ”Lilla teatern: 'Mörkrets makt'”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/tidning/1911-11-15/14913/6. Läst 6 mars 2017.
^ Bo Bergman (12 januari 1912). ”Lilla teaterns premiär af 'Miss Williams from Newyork'”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-01-12/14967/7. Läst 7 mars 2017.
^ ”August Strindbergs dag”. Dagens Nyheter: s. 7. 20 januari 1912. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-01-20/14975/7. Läst 7 mars 2017.
^ [a b] Bo Bergman (10 februari 1912). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-02-10/14996/6. Läst 7 mars 2017.
^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 20 september 1913. https://arkivet.dn.se/tidning/1913-09-20/15568/6. Läst 23 mars 2024.
^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1914-03-05&toPublicationDate=1914-03-05. Läst 29 augusti 2015.
^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 16 december 1915. https://arkivet.dn.se/tidning/1915-12-16/342A/9. Läst 23 mars 2024.
^ ”Gamla Heidelberg”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P7032&pos=158. Läst 23 mars 2024.
^ ”Pärlhalsbandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14560&pos=242. Läst 10 juli 2015.
^ ”Teater Musik” (på 22 oktober 2020). Dagens Nyheter: s. 6. 6 november 1917. https://arkivet.dn.se/tidning/1917-11-06/301/6.
^ Ernst Högman, red (1919). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm) 32 (12): sid. 190. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1919/pdf/1919_12.pdf. Läst 26 december 2015.
^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 30 augusti 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-08-30/224/6. Läst 21 juli 2015.
^ Ebbe Linde (18 september 1954). ”Prins på vift”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-18/253/9. Läst 22 augusti 2015.
^ ”Romeo och Julia”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P14044&pos=399. Läst 23 mars 2024.
^ Bo Bergman (5 november 1921). ”'Äkta makar' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-11-05/299/1. Läst 4 juni 2016.
^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 9 april 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-04-09/98/9. Läst 27 juli 2015.
^ Teater och film i Projekt Runeberg

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Uno ”Myggan” Ericson Ericson Uno, red (1984). Torsten Hammarén: teaterchef 1926-1950. Göteborgs stadsteaters skriftserie, 0282-2989 ; 2. Göteborg: Göteborgs stadsteater. Libris 8207826
Claes Hoogland: C Torsten Hammarén i Svenskt biografiskt lexikon (1969-1971)
Erland Josephson: Sanningslekar 1990
Ingmar Bergman: Laterna Magica 1987
Lars-Levi Laestadius: Torsten Hammarén och hans tid 1976
Nationalencyklopedin

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Torsten Hammarén.
Bilder & media

Företrädare: Rudolf Wendbladh	Chef för Helsingborgs stadsteater 1923–1926	Efterträdare: Gösta Cederlund
Företrädare: Knut Ström Lorensbergsteatern	Chef för Lorensbergsteatern/Göteborgs stadsteater 1926–1934/1934–1950	Efterträdare: Stig Torsslow Göteborgs stadsteater

[1] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 470

[2] Anföranden av stadsfullmäktiges ordförande vid utdelning av Göteborgs stads förtjänsttecken 1948–1952.

[Ericson_1984_s._32-3] [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab] Ericson, U. (1984), s. 32.

[4] ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 22 september 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-09-22/14504/8. Läst 28 maj 2016.

[5] Bo Bergman (16 februari). ”Lilla teatern gör en god debut”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1911-02-16/14647/1. Läst 6 mars 2017.

[6] Bo Bergman (27 februari). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/tidning/1911-02-27/14658/5. Läst 6 mars 2017.

[7] Bo Bergman (8 oktober 1911). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/tidning/1911-10-08/14875/8. Läst 6 mars 2017.

[8] Bo Bergman (15 november 1911). ”Lilla teatern: 'Mörkrets makt'”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/tidning/1911-11-15/14913/6. Läst 6 mars 2017.

[9] Bo Bergman (12 januari 1912). ”Lilla teaterns premiär af 'Miss Williams from Newyork'”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-01-12/14967/7. Läst 7 mars 2017.

[10] ”August Strindbergs dag”. Dagens Nyheter: s. 7. 20 januari 1912. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-01-20/14975/7. Läst 7 mars 2017.

[hockenjos-11] [a b] Bo Bergman (10 februari 1912). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-02-10/14996/6. Läst 7 mars 2017.

[12] ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 20 september 1913. https://arkivet.dn.se/tidning/1913-09-20/15568/6. Läst 23 mars 2024.

[13] ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1914-03-05&toPublicationDate=1914-03-05. Läst 29 augusti 2015.

[14] ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 16 december 1915. https://arkivet.dn.se/tidning/1915-12-16/342A/9. Läst 23 mars 2024.

[15] ”Gamla Heidelberg”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P7032&pos=158. Läst 23 mars 2024.

[16] ”Pärlhalsbandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14560&pos=242. Läst 10 juli 2015.

[17] ”Teater Musik” (på 22 oktober 2020). Dagens Nyheter: s. 6. 6 november 1917. https://arkivet.dn.se/tidning/1917-11-06/301/6.

[18] Ernst Högman, red (1919). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm) 32 (12): sid. 190. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1919/pdf/1919_12.pdf. Läst 26 december 2015.

[19] ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 30 augusti 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-08-30/224/6. Läst 21 juli 2015.

[20] Ebbe Linde (18 september 1954). ”Prins på vift”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-18/253/9. Läst 22 augusti 2015.

[21] ”Romeo och Julia”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P14044&pos=399. Läst 23 mars 2024.

[22] Bo Bergman (5 november 1921). ”'Äkta makar' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-11-05/299/1. Läst 4 juni 2016.

[advokaten-23] [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 9 april 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-04-09/98/9. Läst 27 juli 2015.

[24] Teater och film i Projekt Runeberg

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]