Timrå – Wikipedia

Timrå
Tätort
Centralort
Vy över centrala Timrå sett från Alnön, Merlo slott, Östrands massafabrik, NHC Arena (Timrå IK:s hemmaarena), Torget och Köpmangatan i Timrå centrum, flygfoto över Sörberge med Indalsälven till vänster och Fagervik i övre högra hörnet.
Vy över centrala Timrå sett från Alnön, Merlo slott, Östrands massafabrik, NHC Arena (Timrå IK:s hemmaarena), Torget och Köpmangatan i Timrå centrum, flygfoto över Sörberge med Indalsälven till vänster och Fagervik i övre högra hörnet.
Land Sverige Sverige
Landskap Medelpad
Län Västernorrlands län
Kommun Timrå kommun
Distrikt Timrå distrikt
Höjdläge 19 m ö.h.
Koordinater 62°29′45″N 17°20′52″Ö / 62.49583°N 17.34778°Ö / 62.49583; 17.34778
Högsta punkt Svartberget
Lägsta punkt Klingerfjärden
 - höjdläge 0 m ö.h.
Area
 - tätort 986 hektar (2020)[4]
 - kommun 1 234,36 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 10 494 (2020)[3][4]
 - kommun 17 540 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 10,6 inv./hektar
 - kommun 14 inv./km²
Grundad 1400-talet som kyrkby[5]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Fagervik, Sörberge, Timrå
Postnummer 860 30, 860 32, 861 3X
Riktnummer 060
Tätortskod T7704[6]
Beb.områdeskod 2262TC106 (1970–)[7]
Geonames 2669047
Ortens läge i Västernorrlands län
Ortens läge i Västernorrlands län
Ortens läge i Västernorrlands län
Wikimedia Commons: Timrå
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
För andra betydelser, se Timrå (olika betydelser).

Timrå (uttal (info)) är en tätort som är centralort i Timrå kommun i Medelpad och Västernorrlands län. Orten är invånarmässigt Sveriges 113:e och Norrlands 15:e största tätort, med 10 549 invånare (2018).

En betydande andel av befolkningen arbetar i Sundsvalls kommun[8] och vistas där regelbundet, vilket innebär att Timrå kan klassificeras som en förort till Sundsvall.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet "Timrå" har funnits minst sedan 1400-talet då Timrå församling bildades.[5] Kyrkan kom att byggas nedanför Näsberget strax söder om tätortens nutida huvudcentrum. Detta område var förr sankt och gyttjigt, men har under årens lopp dränerats och blivit beboeligt.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

På 1500-talet stavades kyrkbyns namn "Timmeradh".[9]. Förledet Timmer kan stå för timmer och byggtekniken timring som i norden är känd sedan 800-talet. För efterledet radh finns två alternativa tolkningar. Det skulle dels kunna betyda 'bygd' eller alternativt syfta på dialektordet rå 'liten myr; fuktig sänka'.[10]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Timrå var och är kyrkby i Timrå socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Timrå landskommun, där 1 juli 1935 Vivsta-Näs municipalsamhälle inrättades (enligt kungligt beslut från den 23 maj 1935).[11] Orten med kringområde utbröts ur landskommunen 1947 och bildade Timrå köping som uppgick i Timrå kommun där Timrå sedan dess är centralort.[12]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Timrå församling.[13]

Orten ingick till 1925 i Sköns tingslag, därefter till 1936 i Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag, sedan till 1965 i Medelpads östra domsagas tingslag och slutligen till 1971 i Medelpads domsagas tingslag. Från 1971 till 1972 ingick Timrå i Medelpads domsaga och orten ingår sedan 1972 i Sundsvalls domsaga.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Timrå 1970–2020[14]
År Folkmängd Areal (ha)
1970
  
 11 055
1975
  
 11 416
1980
  
 11 097
1990
  
 10 591 1 143
1995
  
 10 892 1 170
2000
  
 10 365 1 190
2005
  
 10 199 1 190
2010
  
 10 443 1 203
2015
  
 10 495 987
2020
  
 10 494 986
Anm.: Sörberge och Vivsta sammanväxte 1970, gemensamt namn Timrå.

Tätortens tre huvuddelar[redigera | redigera wikitext]

Tätorten består av tre orter som vuxit samman: Vivsta, Sörberge och Fagervik. Var och en utgör ännu en egen postort.[källa behövs]

Vivsta[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Vivsta.

Vivsta utgörs av det tätbebyggda Timrå centrum med flera högre hus och kommunens främsta köpcentrum längs Köpmangatan. Här ligger även kommunhuset.

Sörberge[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Sörberge.

Sörberge utgör den mellersta delen av tätorten Timrå. Den ligger norr och öster om Vivsta och väster om Fagervik. Även här finns ett köpcentrum som i huvudsak går längs samhällets huvudväg Berglundavägen. Söder om Sörberge centrum finns bostadsområdena Tallnäs, Sjösvedjan, Böle och Solbacka. Väster om centrum ligger villaområdet Södra Lundevallen samt flera idrottsanläggningar, däribland Timrå IK:s hemmaarena Timrå isstadion. Här finns också Timrå gymnasium, Sörberge skogskyrkogård och Bergeforsparken. Norr om den sistnämnda ligger Bergeforsens kraftstation i Indalsälven och på andra sidan denna ansluter direkt Bergeforsen, som utgör en egen tätort.

Fagervik[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Fagervik, Timrå.

Fagervik ligger öster om Sörberge och är en bruksort som växte fram i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Orten består av olika villaområden såsom Glöden, Köpenhamn och Stenhammaren.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Timrå station sommaren 2013
Terminalen på Sundsvall-Timrå Airport

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Timrå genomskärs av Ådalsbanan. Vid järnvägsstationen i Timrå stannar SJ:s Snabbtåg vilket ger direkttåg till Norrlandskustens städer från Umeå i norr till Gävle i söder, samt till Uppsala, Arlanda Flygplats och Stockholm. Timrå trafikeras även av Norrtåg mellan Sundsvall och Umeå vilket ger direktförbindelse till exempelvis Sundsvalls västra station, Husum, Nordmaling och Hörnefors. Fyra kilometer norr om Timrå station passerar järnvägen rakt igenom Sörberge men det finns ingen station där, så Norrtåg kan inte stanna.[15]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Timrå genomkorsas av Europaväg 4 (E 4), en väg som kommer söderifrån från Sundsvall och går åt nordost till Härnösand. Från Timrå går länsväg 331 norrut vilken ansluter till riksväg 87 mot Sollefteå.

Bussar[redigera | redigera wikitext]

Busstrafiken i och kring Timrå drivs numera av Din Tur med länets landsting och kommuner som finansiärer.

Timrås busstrafik domineras av ortens närhet till Sundsvall och de två busslinjerna 609 och 611, som båda går mellan Sundsvall och Söråker via Timrå och Sörberge. Vid sidan av dessa finns linje 630 till Edsgården och Vävland och vidare ut till småorten Laggarberg. 631 går till Fagervik och därifrån vidare till Sörberge norra. Därtill finns pluslinjen 630 som går runt i en slinga och en arbetspendel (607) mellan centrum och industriområdet.[16].

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Sundsvall-Timrå flygplats ligger ett par kilometer norr om tätorten och invigdes 22 juli 1944[17] och har reguljär flygtrafik till och från Göteborg, Luleå, Stockholm Arlanda, Stockholm Bromma och sommartid även till Visby.[18]. Efter ett par års frånvaro[19] återkom charterflygen till Midlanda och har de senaste åren blivit allt populärare.[20][21]. Flygplatsen ägs och drivs idag av Sundsvalls och Timrå kommuner.[22]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Timrå har länge kännetecknas av de bruk som låg längs kusten.

I norra Vivsta grundades 1798 Vivstavarv (Wifstavarfs AB) som skeppsvarv, som under årens lopp utvecklades till ett modernt pappersbruk.[23] Finpappersbruket lades ned 2007 och fabriksbyggnaderna står idag tomma.

1881 anlades ett ångsågverk i Fagervik. Anläggningen förvandlades 1912 till en sulfitfabrik. som var i drift fram till dess nedläggning 1974.[24] Av bruket finns få synliga spår kvar. Informationstavlor på Fagerstranden informerar om det som en gång fanns där.[25]

Öster om Timrå kyrka anlades på 1800-talet Östrands sågverk, sedermera omvandlad till en sulfatmassafabrik som idag ägs av skogskoncernen SCA. Anläggningen har en årsproduktion på 425 000 ton blekt barrsulfatmassa.[26]

Bland större moderna företag finns Permobil, som har sitt huvudkontor i Timrå.[27]

I Timrå finns bankkontor tillhörande och Swedbank. Tidigare hade även Nordea kontor i Timrå, men detta lades ner 2011.[28][29]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I tätorten Timrå finns fem kommunala grundskolor och en gymnasieskola[30], Timrå gymnasium.[31] Några friskolor finns inte.[32] För högre studier är Mittuniversitetet i Sundsvall det mest närliggande universitetet.

Sport och sportanläggningar[redigera | redigera wikitext]

NHC Arena med Timrå idrottsplats till höger.

Timrå har många idrottsanläggningar i förhållande till sin storlek. I Timrå spelar ishockeyklubben Timrå IK i NHC Arena vars A-herrlag spelat i Sveriges högsta liga SHL, med dåvarande namn Division 1, sedan säsongen 1956-1957.

Intill Timrå isstadion ligger flera andra anläggningar för olika sporter: NCC-hallen, Timrå sporthall, och Timrå tennishall utanför vilken det finns tre tennisbanor och en boulebana.[33] Bakom Timrå isstadion finns Bågskyttehallen som också har en utomhusbana[34] Öster om isstadion finns Timrå idrottsplats med bland elljusspår och fyra bollplaner, däribland fotbollsarenan Älvvallen, IFK Timrå:s hemmaarena. Fotbollsplaner finns också på Fagerviksfältet i västra delen av tätorten.

Skönviksbacken alldeles söder om tätorten. Skidbacken ligger i Sundsvalls kommun, ägs av Timrå kommun och drivs av Skönviksalliancen. Här ligger också Skönviks cykelpark med cykelleder för mountainbike, där det 2011 hölls SM i downhill. Väster om skidbacken, i Timrå kommun, ligger Skönviksberget Friluftscentrum med elljusspår för längdskidåkning och pulkabacke vintertid. Här finns också en av Medelpads två skidskyttebanor. På sommaren finns här en asfalterad rullskidbana, flera stigsystem och en stor gräsplan för spontanidrottande. På området finns flera grillplatser i ordningsställda och i klubbstugan bedrivs caféverksamhet året om. I centrala Timrå finns Timrå Sim- och friskvårdscenter .

I västligaste delen av Timrå ligger Sveriges nordligaste seasidegolfbana. Golfbanan har 18 hål och drivs av Timrå GK.

Några större arrangemang i urval:

  • Mid Nordic Cup är en internationell fotbollstävling för ungdomar som arrangeras av IFK Timrå och hållits årligen i augusti sedan 1983.
  • Timrå Cruising är ett årligen återkommande cruising genom Timrå för veteranbilar som arrangeras av Hillbillys i Timrå.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] ”Sveriges församlingar genom tiderna – T”. Skatteverket. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning/t.4.18e1b10334ebe8bc80005855.html. 
  6. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 5 mars 2014.[källa från Wikidata]
  7. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”Kortfattat om Sundsvallsregionen 2006”. sid. 20. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305104540/http://www.nordanstig.se/download/18.3291c03d124dd652032800091878/Kortfattat%2B2006.pdf. 
  9. ^ Styffe, Carl Gustaf (1867). Skandinavien under unionstiden: Ett bidrag till den historiska geografien. Stockholm: Norstedt. sid. 295. Libris 405371. http://books.google.se/books?id=ezcTAAAAQAAJ&pg=PA295&dq=timr%C3%A5+historia&hl=sv&sa=X&ei=xWfFUdjnJ6z44QTzsICADQ&ved=0CDEQ6AEwAA#v=onepage&q=timr%C3%A5%20historia&f=false 
  10. ^ Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI). 2003. sid. 317. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  11. ^ SCB Folkräkningen 1940 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 95 anm. till Västernorrlands län not 5
  12. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  13. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  14. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 14 november 2016. https://web.archive.org/web/20161114235902/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort. Läst 14 november 2016. 
  15. ^ Tågtidtabell 35: Luleå/Lycksele-Vännäs-Umeå-Sundsvall, 7 jan 2020-12 dec 2020
  16. ^ ”Aktuella turlistor”. Din Tur. http://www.dintur.se/Sok/?query=*&busline_municipality_names=Timr%C3%A5+kommun. Läst 27 januari 2013. 
  17. ^ ”Veckans bild, vecka 33 2010”. Sundsvallsminnen. Arkiverad från originalet den 2 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150202002449/http://minnen.sundsvall.se/veckansbildarkiv/veckansbildvecka332010.5.47889cd212a63363bd6800012.html. Läst 8 januari 2013. 
  18. ^ ”Destinationskarta”. Swedavia. Arkiverad från originalet den 15 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130315022336/http://www.swedavia.se/harnosand/flyginformation/destinationer/destinationskarta/. Läst 27 januari 2013. 
  19. ^ ”Slut med charter från Midlanda”. Sveriges Radio/Nyheter P4 Västernorrland. 22 juli 2003. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=264142. 
  20. ^ ”Rekordsiffror för charter på Midlanda”. Allehanda. 13 augusti 2012. http://allehanda.se/start/kramfors/1.4991562-rekordsiffror-for-charter-pa-midlanda. 
  21. ^ ”Ännu mer charter från Midlanda”. Sundsvalls Tidning. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121016213812/http://st.nu/ekonomi/1.671063-annu-mer-charter-fran-midlanda. 
  22. ^ ”Flygplatsen får nytt namn”. Sundsvalls Tidning. 30 maj 2013. Arkiverad från originalet den 16 april 2016. https://web.archive.org/web/20160416120822/http://www.st.nu/medelpad/timra/flygplatsen-far-nytt-namn. 
  23. ^ ”Wifstavarfs historia”. Intresseföreningen Wifstavarfs historia. Arkiverad från originalet den 18 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130718233546/http://vivstavarv.se/. 
  24. ^ ”Miljösanering Fagervik”. Info (Timrå kommun). 2008. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305031412/http://www.timra.se/Documents/Kommunledningskontoret/Milj%C3%B6sanering_Fagervik_nyhetsbrev/20%20Fagervik_1_2008_webb.pdf. Läst 24 juni 2013.  Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ ”Fagerstranden”. Timrå kommun. Arkiverad från originalet den 3 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170303043606/http://www.timra.se/uppleva-och-gora/friluftsliv-parker-natur/parker-lekplatser/fagerstranden/. Läst 24 juni 2013. 
  26. ^ ”Östrands massafabrik”. SCA. Arkiverad från originalet den 24 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130624051113/http://www.sca.com/sv/Sundsvall/SCA-Sundsvall/Ostrands-massafabrik/. 
  27. ^ ”Kontakta oss”. Permobil. Arkiverad från originalet den 4 september 2013. https://web.archive.org/web/20130904023043/http://countries.permobil.com/Sverige/Foretaget/Kontakta-oss/. 
  28. ^ Nordea stänger bankkontor, SVT Västernorrland, 30 september 2011
  29. ^ Nordea lägger ner, Sundsvalls Tidning, 1 oktober 2011
  30. ^ ”Grundskola”. Timrå kommun. Arkiverad från originalet den 6 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130506221105/http://www.timra.se/utbildning-och-forskola/grundskola/. Läst 24 juni 2013. 
  31. ^ ”Gymnasium”. Timrå kommun. Arkiverad från originalet den 29 april 2013. https://web.archive.org/web/20130429122850/http://timra.se/utbildning-och-forskola/gymnasium/. Läst 24 juni 2013. 
  32. ^ ”Timrås enda friskola lägger ner satsning”. Svenskt Näringsliv. 23 maj 2011. Arkiverad från originalet den 26 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110526070159/http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/sundsvall/timras-enda-friskola-lagger-ner-satsning_133646.html. Läst 24 juni 2013. 
  33. ^ ”Sporthallar”. Timrå kommun. Arkiverad från originalet den 25 april 2013. https://web.archive.org/web/20130425032931/http://timra.se/uppleva-och-gora/idrottsanlaggningar/sporthallar/. Läst 23 juni 2013. 
  34. ^ ”Bågskyttehall”. Timrå kommun. Arkiverad från originalet den 25 april 2013. https://web.archive.org/web/20130425052226/http://timra.se/uppleva-och-gora/idrottsanlaggningar/bagskyttehall/. Läst 23 juni 2013. 
v • r
Timrå kommun i Västernorrlands län
DistriktTimrå kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Timrå&oldid=54481149”