Thomas Hammarberg – Wikipedia

Thomas Hammarberg
Thomas Hammarberg, 29 februari 2012.
Född2 januari 1942[1] (82 år)
Örnsköldsvik, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare, diplomat, politiker
Befattning
Amnesty Internationals generalsekreterare (1980–1986)
Ledamot av Sveriges riksdag
2018–2022 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (2018–2019)[2]
Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (2019–)[3]
Ledamot av Sveriges riksdag
2018–2022 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (2019–2022)[4]
ArbetsgivareAmnesty International
Politiskt parti
Socialdemokraterna
Utmärkelser
Stieg Larsson-priset (2014)[5]
Europeiska medborgarrättspriset för sinti och romer
Hedersdoktor vid Göteborgs universitet
Officerskors av Republiken Polens förtjänstorden
Redigera Wikidata
Presskonferens i samband med Amnesty Internationals kongress i Nederländerna, 1982. Från vänster: Thomas Hammarberg, Peter Baehr och José Zalaquett.
Thomas Hammarberg och Alexandra Pascalidou på seminariet Fred och diplomatiKulturhuset Stadsteatern i Stockholm den 7 maj 2015 med anledning av 70-årsdagen av Fredsdagen i Europa 1945.

Thomas Viktor Asmund Hammarberg, född 2 januari 1942 i Örnsköldsvik,[6] är en svensk riksdagsledamot (socialdemokrat)[7], diplomat, lärare och journalist. Han var mellan 1 april 2006 och 31 mars 2012 Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Thomas Hammarberg engagerade sig tidigt i politiken och var åren 1966–1969 ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund. Han lämnade Folkpartiet för Socialdemokraterna eftersom han menade att de inte tog tillräckligt avstånd från USA i samband med Vietnamkriget.[8] Efter examen från Handelshögskolan i Stockholm arbetade han åren 1973–1976 som utrikeskommentator för Expressen och 1976–1978 för Dagens Eko.[9]

Från 1970 till 1974 var Hammarberg ordförande för Amnesty Internationals svenska sektion, och mottog å Amnesty Internationals vägnar Nobels Fredspris 1977. Efter flera internationella uppdrag blev han internationell generalsekreterare för Amnesty International åren 1980–1986.

Åren 1986–1992 var Hammarberg generalsekreterare för Rädda Barnen i Sverige. Han var svensk ambassadör för mänskliga rättigheter[förtydliga] 1994–2002 och fungerade 1996–2000 som FN:s generalsekreterare Kofi Annans speciella representant (SRSG) för mänskliga rättigheter i Kambodja samt FN-rådgivare för mänskliga rättigheter i Europa, Centralasien och Kaukasus 2001–2003. Hammarberg var generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center 2002–2005). Mellan 1 april 2006 och 31 mars 2012 var han Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

2013 var initiativtagare, tillsammans med Mats Åberg, tidigare Sveriges ambassadör i Rumänien, och artisten och människorättsaktivisten Hans Caldaras till: Nätverket för utsatta EU-medborgare.

Hammarberg var ordförande i regeringens utredningskommitté Kommissionen mot antiziganism 2014–2016.[10]:3–4

Hammarberg har också varit engagerad[källa behövs] i den multilaterala fredsprocessen i Mellanöstern, bland annat genom The Refugee Working Group. Han har varit aktiv för tillkomsten av FN:s Barnkonvention och under sex år satt han i den expertkommitté inom FN som övervakar att de stater som har ratificerat konventionen också lever upp till den.[källa behövs]

Hammarberg har skrivit ett stort antal böcker och artiklar om mänskliga rättigheter, speciellt om frågor som rör barn, flyktingar, minoriteter, xenofobi och romer, dödsstraff och tortyr samt om mänskliga rättigheter.[9]

Thomas Hammarberg nominerades till priset Årets kurdvän hedersutmärkelse 2008[11] och utsågs 2013 till hedersdoktor vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.[12]

Den 19 mars 2023 var Thomas Hammarberg gäst i Söndagsintervjun på P1 med Martin Wicklin. [13]

Böcker och skrifter[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Munzinger Personen, Thomas Hammarberg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ läst: 28 november 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.assembly.coe.int.[källa från Wikidata]
  4. ^ läst: 2 februari 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.stieglarssonfoundation.se, läst: 22 mars 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges befolkning 2000, Version 1.03, Sveriges Släktforskarförbund: Hammarberg, Thomas Viktor Asmund
  7. ^ Riksdagen
  8. ^ Olle Wästberg (1 oktober 2020). ”Det är riskabelt att regera | Tidningen Nu”. Nu - det liberala nyhetsmagasinet. Liberal information. https://www.tidningen.nu/det-ar-riskabelt-att-regera/. Läst 23 oktober 2022. 
  9. ^ [a b] Lars-Erik Edlund, red (1994). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Gästr-Lantz]. "Band 2". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 35. Libris 1610872. ISBN 91-972484-0-1 
  10. ^ Kommissionen mot antiziganism (2016) (PDF). Kraftsamling mot antiziganism : slutbetänkande av Kommissionen mot antiziganism. Statens offentliga utredningar. SOU 2016:44 Libris 19486780. ISBN 978-91-38-24463-0. http://www.regeringen.se/49e105/contentassets/b76e2b51299b42eba2c360c58f0754f7/kraftsamling-mot-antiziganism-sou-201644. Läst 7 augusti 2017 
  11. ^ ”Dags för Kurdgalan 2009”. beyan.net. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110812095825/http://beyan.net/nyheter-artikel.aspx?id=634. Läst 3 februari 2010.  Dags för Kurdgalan 2009
  12. ^ ”Hammarberg ny hedersdoktor i Göteborg”. Göteborgs-Posten. 29 augusti 2013. Arkiverad från originalet den 1 november 2013. https://web.archive.org/web/20131101202607/http://www.gp.se/ekonomi/1.1968280-hammarberg-ny-hedersdoktor-i-goteborg. Läst 20 oktober 2013. 
  13. ^ ”Söndagsintervjun 19 mars 2023 .”. https://sverigesradio.se/avsnitt/thomas-hammarberg-en-arg-manniskorattskampe-pa-barnets-sida. 

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Gustaf Lindencrona
Ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund
1966–1969
Efterträdare:
Per Gahrton
Företrädare:
Hans Göran Franck
Ordförande i svenska sektionen av Amnesty International
1970–1974
Efterträdare:
Bo Lindblom
Företrädare:
Martin Ennals
Generalsekreterare i Amnesty International
1980–1986
Efterträdare:
Ian Martin
Företrädare:
Álvaro Gil-Robles
Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter
2006–2012
Efterträdare:
Nils Muižnieks