Syrisk-ortodoxa kyrkan – Wikipedia

För Syrisk-ortodoxa kyrkan i Jönköping, se Syrisk-ortodoxa kyrkan, Jönköping.
Syrisk-ortodoxa kyrkan

Emblem
Grundare Petrus (traditionellt)
Självständighet cirka 40, åtskild från Antiokias kyrka sedan 518
Erkänt
Patriark Ignatius Aphrem II
Huvudkvarter Antiochia vid Orontes (tidigare)
Damaskus, Syrien Syrien
Territorium Syrien Syrien
Libanon Libanon
Israel Israel
Turkiet Turkiet
Irak Irak
Iran Iran
Utbredning Östra Medelhavsområdet
USA USA
Kanada Kanada
Storbritannien Storbritannien
Västeuropa
Sydamerika
Australien Australien
Språk Syriska (liturgiskt)
Turoyo
Arabiska
Turkiska
Engelska
Malayalam
Nederländska
Svenska
Tyska
Anhängare 5,6 miljoner Tomaskristna,[1] 1 000 000 runtom i världen,[2][3][4] med cirka 300 000 i diaspora (80 000 i USA[5] 80 000 i Sverige,[6] 70 000 i Tyskland.)
Webbplats

Syrisk-ortodoxa kyrkan (syriska: ܥܕܬܐ ܣܘܪܝܝܬܐ ܬܪܝܨ ܫܘܒܚܐ, ʿidto suryoyto trīṣ šubḥo),[7] en av de orientaliskt ortodoxa kyrkorna. Kyrkan håller de kristologiska läror som kyrkofäderna höll före kyrkomötet i Chalkedon och som definierades i det första kyrkomötet i Efesus 431, och avvisar de kristologiska läror som fastställdes vid kyrkomötet i Chalkedon år 451.

Tidigare även benämnd jakobitisk efter en av dess främsta företrädare och biskopar, Jakob Baradaeus, som anses ha räddat kyrkan från förfall. Jacob är ett av de viktigaste helgonen och personligheterna inom syrisk-ortodoxa kyrkan. Kyrkan gör anspråk på att vara apostolisk och att ha aposteln Petrus som sin första patriark. Huvudsätet för kyrkan låg tidigare i Antiokia, men residerar numera i Damaskus.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans historia går tillbaka till biblisk tid och församlingen i Antiochia som var en av de första och viktigaste utanför Palestina. Med tiden blev även Edessa en av den syriska kristenhetens huvudstäder. Efter den arabiska erövringen, korstågen, mongolernas erövringar och den turkiska folkvandringen reducerade kyrkan kraftigt i antal. Förföljelser i det moderna Turkiet har lett till att de allra flesta idag utvandrat till Europa och USA. Totalt finns det ungefär ett par miljoner syrisk-ortodoxa kristna assyrier/syrianer med rötter i Mellanöstern kvar i världen.[8] Av dem bor ca 80 000 enligt siffror från 2007, i Sverige (främst i Södertälje, Västerås, Örebro, Jönköping, Linköping, Norrköping, Göteborg och Stockholm).[9]

Sedan år 1665 finns även en grupp syrisk-ortodoxa, med drygt två miljoner troende i Indien, en del av de syriska kristna i Indien anslutit sig efter en schism med romersk-katolska kyrkan och kallas syro Malabar (se tomaskristna).[källa behövs] Sedan början av 1900-talet är de uppdelade i två samfund.

Högsta ledning är patriarken av Antiochia, residerar sedan 1960 i Damaskus, och den Heliga synoden (kyrkans ärkebiskopar).

Syrisk-ortodoxa i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Till Sverige kom de första syrisk-kristna invandrarna år 1967 från Libanon. De är organiserade i Assyriska riksförbundet och Syrianska riksförbundet. Benämningarna assyrier och syrianer är föremål för en het konflikt som lett till att delegationer från Damaskus varit tvungna att åka till Sverige för att medla. I praktiken finns det två syriskt-ortodoxa stift i Sverige.

Det syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Skandinavien har ett tjugotal församlingar i Sverige, och det Patriarkaliska ställföreträdarskapet för Syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige har också ett tjugotal församlingar.

Kyrkan har omkring 50 präster samt två biskopar som residerar i Södertälje.[10] Syrisk-ortodoxa kyrkan har vid flera tillfällen fått uppmärksamhet i svenska medier, bland annat för assyrisk-syrianska namnkonflikten mellan assyrier och syrianer, flickan Samiras påstådda helbrägdagörelser och för begravningen av en biskop som skedde genom att man murade in hans döda kropp i väggen i en kyrka, vilket är vanligt efter Syriskt kristen tradition.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gall, Timothy L. (ed). Worldmark Encyclopedia of Culture & Daily Life: Vol. 3 – Asia & Oceania. Cleveland, OH: Eastword Publications Development (1998); pg. 720–721. [1] Arkiverad 29 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”Adherents.com”. Arkiverad från originalet den 4 april 2016. https://web.archive.org/web/20160404181351/http://www.adherents.com/Na/Na_622.html. Läst 9 december 2009. 
  3. ^ Bishop, Peter & Michael Darton (editors). The Encyclopedia of World Faiths: An Illustrated Survey of the World's Living Faiths. New York: Facts on File Publications (1987); pg. 85. [2] Arkiverad 29 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ ”AINA Estimates”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120808055558/http://www.aina.org/brief.html. Läst 31 juli 2012. 
  5. ^ Spence, Hartzell. The Story of America's Religions; New York: Holt, Rinehart and Winston (1960) [första tryckningen, 1957]; pg. 117. [3] Arkiverad 29 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ "Religionswissenschaftlicher Medien- und Informationsdienst e.V. " [REMID: Religious Studies Media and Information Service, Marburg, Germany]; web page: "Informationen und Standpunkte " (läst 2 augusti 1999). [4] Arkiverad 29 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Sebastian P. Brock & George A. Kiraz, Gorgias Concise Syriac-English, English-Syriac Dictionary (Gorgias Press, 2015) http://sedra.bethmardutho.org/lexeme/get/3451
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 april 2016. https://web.archive.org/web/20160404181351/http://www.adherents.com/Na/Na_622.html. Läst 9 december 2009. 
  9. ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_411397.svd
  10. ^ http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/10/C3/BC/wkr0011.pdf

Nya Testamentet har enligt den Syrianska kyrkan endast 22 böcker. Saknas gör Andra Petrusbrevet, de andra och tredje Johannesbreven, Judas brev och Johannes uppenbarelse.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Brock, Sebastian P (2001). Den dolda pärlan : den syrisk ortodoxa kyrkan och dess forntida arameiska kulturarv. Vol. 1, Det forntida arameiska kulturarvet. Rom: Trans World Film. Libris 9063573 
  • Brock, Sebastian P (2001). Den dolda pärlan : syrisk ortodoxa kyrkan och dess gamla arameiska arv. Vol. 3, Vid tvåtusenårsskiftet det syrisk ortodoxa vittnet. Rom: Trans World Film. Libris 9063742 
  • Cetrez, Önver (1998). Syrisk-ortodoxa kyrkan : en religiös och kulturell symbol. [Uppsala]: [Ö. Cetrez]. Libris 7452768. ISBN 91-630-6556-8 
  • Dalrymple, William (2001). Från det heliga berget : en resa i skuggan av det bysantinska riket. Örebro: Cordia i samarbete med Frikyrkliga studieförb. Libris 8369956. ISBN 91-7085-229-4 
  • Den dolda pärlan : syrisk ortodoxa kyrkan och dess forntida arameiska arv. Vol. 2, Arvtagarna av det forntida arameiska arvet. Rom: Trans World Film. 2001. Libris 9063645 
  • Ignatius Zakka I Iwaz (1997). En inblick i Syrisk ortodoxa kyrkan av Antiokia. Södertälje: Syrisk ortodoxa ärkestiftet. Libris 7799606. ISBN 91-973312-0-1 
  • Karlsson, Ingmar (2005). Korset och halvmånen : en bok om de religiösa minoriteterna i Mellanöstern och i Sverige (Rev. och utök. utg). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 43-55. Libris 9709776. ISBN 91-46-20386-9 
  • Wannes, Süleyman (2008). Syrisk-ortodoxa kyrkan : bildandet, ankomsten och utvecklingen i Sverige. Linköping: Süleyman Wannes. Libris 11696512. ISBN 9789197788601 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Syrisk-ortodoxa_kyrkan&oldid=54512841”