Stina Stoor – Wikipedia

Stina Stoor
Stina Stoor, juli 2018.
Stina Stoor, juli 2018.
FöddStina Maria Johansson[1]
6 januari 1982 (42 år)
Bjurholms församling, Västerbottens län (Ångermanland)
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
DebutverkFör vår del (novell)
Noterbara verkOjura (novell),
Bli som folk (novellsamling)
PriserUmeå Novellpris 2012
Sveriges Radios novellpris 2013
Nominerad till Augustpriset 2015
Samfundet De Nios Julpris 2015
Katapultpriset 2015
Borås Tidnings Debutantpris 2016[2]
HemortBalåliden, Bjurholms kommun, Västerbottens län (Ångermanland)
MakePetter Stoor (2005–2018)
Peter Ericson (2018–)
BarnTvå döttrar
InfluenserJane Austen, Thomas Bernhard, Jorge Luis Borges, Shirley Jackson, Tove Jansson, Carson McCullers, Joyce Carol Oates, PO Enquist, Torgny Lindgren, Sara Lidman[3]
Webbplatsstinastoor.com

Stina Maria Silene Ericson Stoor, ogift Johansson, ursprungligen Stina Maria Johansson,[1] född 6 januari 1982 i Bjurholms församling i Västerbottens län,[1] är en svensk författare.

Stoors debutbok, novellsamlingen Bli som folk, rönte stor uppmärksamhet när den kom ut 2015 och fick mycket välvillig kritik.[4][5] Boken belönades med flera priser och nominerades till Augustpriset.[6] Samma år tilldelades hon också De Nios Julpris.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Stina Stoor växte upp i Balåliden någon mil utanför Bjurholm i Västerbottens län men i landskapet Ångermanland.[7] Hon var yngst i familjen och det enda barnet i byn, som under hennes uppväxt avfolkades.[8]

På högstadiet började hon skolka och rymma hemifrån, och gjorde också sitt första självmordsförsök. Detta blev inledningen till en tioårsperiod av kringflackande liv med upprepade kontakter med psykiatrin; före 25 års ålder var hon sjukpensionär. År 2011 hade Stina Stoor två små barn, hennes far var dement, modern utbränd och hennes dåvarande make i djup depression.

I detta läge såg Stoor utlysningen av Umeå novellpris. Under nio dygn skrev hon novellen "För vår del". Den var ett av 875 bidrag och hon vann. Hon avsade sig då sin förtidspension för att kunna få betalt för sina noveller. Eftersom hon varken konfirmerat sig eller genomgått gymnasiet var prisdiplomet det första dokument som enligt Stoor framhöll en positiv aspekt av henne: "Alla papper jag hade bara visade att det var något fel på mig."[9]

Stoor omnämns ofta som samisk författare,[10] men hon har även finlandssvenskt och tornedalskt påbrå samt rötter bland norrländska nybyggare.[11]

Stoor var värd för Sommar i P1 2016[12] samt, efter omröstning av radiolyssnarna, Vinter i P1 samma år[13].

År 2005–2018 var hon gift med psykologen Petter Stoor och sedan 2018 med diplomaten Peter Ericson.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Redan vid prisutdelningen för debutnovellen fick Stoor en beställning på en novell från förlaget Novellix, senare utgiven som Ojura. Veckan därpå beställde Sveriges Radio en novell. Resultatet, Gåvan, framröstades av radiolyssnarna till Sveriges radios novellpris 2013. Därefter fick hon kontrakt på en novellsamling hos Norstedts. Bli som folk utkom 2015 och belönades med en rad priser.

Särskilt Stoors språkbehandling har uppmärksammats. Stoor skriver delvis på västerbottnisk dialekt och använder dialektala ord eller novationer för att uppnå effekt. Augustprisjuryn framhöll Bli som folk som en förnyelse av den svenska novellkonsten, och hennes novell Ojura har[14] blivit föremål för akademisk analys.[15]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • 2012 – Umeå novellpris 2012, för För vår del. ”För att hon i sin egensinniga prosa med djup omsorg och detaljskärpa gestaltar människor och miljöer som i sin närmast fysiska närvaro etsar sig fast i läsarens minne.”[27]
  • 2013 – Sveriges radios novellpris 2013, för Gåvan. Framröstad av radiolyssnarna.[28]
  • 2015 – Nominerad till Augustpriset 2015, för Bli som folk. "Bli som folk är inget mindre än en förnyelse av den svenska novellkonsten."[6]
  • 2015 – Samfundet De Nios Julpris 2015.[29]
  • 2016 – Katapultpriset 2015, för Bli som folk. ”En novellkonst där barnets blick står i centrum. Världen strömmar in och allt känns och hörs och syns och väger och betyder lika mycket.”[30]
  • 2016 – Borås Tidnings debutantpris 2016, för Bli som folk. "För egensinniga och nyskapande noveller med doft av Västerbotten och wunderbaum."[31]
  • 2024 – Ludvig Nordström-priset 2024. "Med ett språk som både är djupt förankrat och djärvt experimenterande tar hon självklart plats i den starka traditionen av västerbottniska berättare. "[32]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 
  2. ^ ”Stina Stoor”. stinastoor.com. http://stinastoor.com/. Läst 23 mars 2017. 
  3. ^ Jonatan Leman, "Lång färd hem", Bra Koll nr 2/2017
  4. ^ Expressen 2015-08-29 "Hennes noveller är årets vackraste debut" Läst 2013-03-18.
  5. ^ Sydsvenskan 2015-08-25 "Stoorartad debut". Läst 2017-03-23.
  6. ^ [a b] "Augustpriset 2015: Bli som folk" Arkiverad 7 november 2021 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2017-03-23.
  7. ^ Detta avsnitt bygger i huvudsak på Söndagsintervjun,Sommar i P1, och intervjun i Bra Koll, Lång färd hem, där annat ej anges.
  8. ^ Bra Koll, s 28.
  9. ^ Söndagsintervjun.
  10. ^ SvD 2015-08-25 "En vildmark av frågor och stämningar". Läst 2017-03-23. ViLäser (utan datum) "Rätt hårda tongångar därhemma". Läst 2017-03-23. Hon är också upptagen i kategorierna ”Samiska författare” och ”Samer” i denna wikipediaartikel.
  11. ^ Norstedts Agency Arkiverad 23 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2017-03-23.
  12. ^ Sommar i P1, 2016-07-29.
  13. ^ Vinter i P1, 2016-12-26.
  14. ^ Stockholms Universitet, kurser på avancerad nivå, Litterär stilistik 1 - allmän del AN, 7,5 hp
  15. ^ Thelander, Mats. 2015. "Empati i dialektspåret. En analys av framställningsformer i Stina Stoors novell Ojura." I: Östman, Carin: Det skönlitterära språket. Tolv texter om stil. Stockholm: Morfem. S. 117–138. (21 s.), Josephson, Olle. 2016. Språktidningen, februari 2016. "Rätt markörer ger närhet och inlevelse". Läst 2017-03-18.
  16. ^ Stoor, Stina (2013). Ojura. Novellix. Libris 13974262. ISBN 9789187451041 
  17. ^ Stoor, Stina (2015). Bli som folk. Stockholm: Norstedts. Libris 17841181. ISBN 978-91-1-306654-7 
  18. ^ Stoor, Stina (2015). Sky blue och maskrosljusen. Tundell Salmson audio. Libris 18029337. ISBN 9789176070499 
  19. ^ McCullers, Carson; Bravinger Håkan, Stoor Stina (2017). Balladen om det sorgsna kaféet : och sju noveller. Norstedts. Libris 19790095. ISBN 9789113079660 
  20. ^ Monte Carlo. Libris 20884666. ISBN 978-91-7589-230-6 
  21. ^ Enquist, Per Olov; Lidman Sara, Lindgren Torgny, Stoor Stina (2017). Presentask med fyra noveller: Enquist, Lidman, Lindgren & Stoor. Libris 20884658. ISBN 978-91-7589-231-3 
  22. ^ Vänskap & varma tassar: berättelser om människans bästa vän. Stockholm: Brombergs. 2018. Libris 21574722. ISBN 978-91-7337-967-0 
  23. ^ DN Söndag Kultur, 11 mars 2018, ss 12-15.
  24. ^ Virdborg Jerker, Elam Ingrid, red (2018). Svenska noveller: Från Almqvist till Stoor. [Stockholm]: Albert Bonniers förlag. Libris 22415991. ISBN 978-91-0-016835-3 
  25. ^ Nordin Annica, red (2020). Tag och skriv!: fjorton författare om sitt skrivande (Första utgåvan). [Stockholm]: Natur & Kultur. Libris r2h4g2gwpg5f8sbh. ISBN 9789127165250 
  26. ^ ”Halsduken”. www.rabensjogren.se. http://www.rabensjogren.se/bocker/194443-halsduken. Läst 30 augusti 2020. 
  27. ^ "Stina Stoor från Bjurholm vann Umeå novellpris 2012" Arkiverad 6 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2017-03-23.
  28. ^ "Vinnare av Sveriges Radios novellpris 2013: Gåvan av Stina Stoor". Läst 2017-03-23.
  29. ^ Samfundet De Nio Arkiverad 23 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2017-03-23.
  30. ^ Författarförbundet, 2016-02-03: "Katapultpriset 2015 till Stina Stoor". Läst 2017-03-23.
  31. ^ "Oväntade planen för prispengarna: "Har ett trasigt..."". Läst 2017-03-23.
  32. ^ ”Ludvig Nordström-priset 2024” . Läst 2024-03-17.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Josephson, Olle. 2016. Språktidningen, februari 2016. "Rätt markörer ger närhet och inlevelse". Läst 2017-03-23.
  • Thelander, Mats. 2015. "Empati i dialektspråket. En analys av framställningsformer i Stina Stoors novell Ojura." I: Östman, Carin: Det skönlitterära språket. Tolv texter om stil. Stockholm: Morfem. S. 117–138. (21 s.)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stina_Stoor&oldid=54530344”