Språk i Kanada – Wikipedia

En mängd olika språk talas i Kanada. Enligt 2006 års folkräkning är engelska modersmål för 58,8 % av befolkningen, medan 23,2 % har franska som modersmål. Båda dessa språk är erkända som officiella språk på federal nivå, vilket innebär att alla lagar den federala regeringen stiftar finns tillgängliga på både engelska och franska, och att federala offentliga tjänster skall vara tillgängliga på båda språken. Trots detta är New Brunswick den enda provinsen som har båda språken som officiella språk (i Ontario och Manitoba är båda språken officiella, men i praktiken används enbart engelska). Québecs enda officiella språk är franska.

Kanadas språkliga mångfald sträcker sig utanför de två officiella språken. Omkring 18 % av kanadensarna (ungefär 6,1 miljoner människor, varav de flesta är första generationens invandrare) har ett annat språk än engelska eller franska som sitt modersmål.[1] Ungefär 3,5 miljoner kanadensare fortsätter att använda ett icke-officiellt språk i hemmet eller i sociala sammanhang.[2]

Det talas även många ursprungsspråk i Kanada; tillsammans talas dessa av mindre än 1 procent av befolkningen.

Geografisk distribution

[redigera | redigera wikitext]

Följande tabell listar befolkningen i landets provinser och territorier. Språkdatan grundar sig på det språk som talas mest i hemmet.

Provins/Territorium Totalt antal invånare Engelska % Franska % Andra språk % Officiella språk
Ontario Ontario 12 028 895 9 789 937 81,4% 304 727 2,5% 1 934 235 16,1% Engelska (de facto), franska (de jure)
Québec Quebec 7 435 905 787 885 10,6% 6 085 152 81,8% 562 860 7,6% Franska
British Columbia British Columbia 4 074 800 3 380 253 83,0% 19 361 0,5% 676 911 16,6% Engelska (de facto)
Alberta Alberta 3 256 356 2 915 867 89,5% 21 347 0,7% 319 142 9,8% Engelska (de facto)
Manitoba Manitoba 1 133 515 997 598 88,0% 20 515 1,8% 115 398 10,2% Engelska (de facto), franska (de jure)
Saskatchewan Saskatchewan 953 850 900 231 94,4% 4 318 0,5% 49 301 5,2% Engelska (de facto)
Nova Scotia Nova Scotia 903 090 868 408 96,2% 17 871 1,9% 16 811 1,9% Engelska (de facto)
New Brunswick New Brunswick 719 650 496 850 69,0% 213 878 29,7% 8 913 1,2% Engelska, franska
Newfoundland och Labrador Newfoundland och Labrador 500 605 494 695 98,9% 740 0,1% 5 170 1,0% Engelska (de facto)
Prince Edward Island Prince Edward Island 134 205 130 270 97,1% 2 755 2,1% 1 175 0,9% Engelska (de facto)
Northwest Territories Northwest Territories 41 055 36 918 89,9% 458 1,1% 3 678 9,0% Engelska, franska, andra ursprungsspråk
Yukon Yukon 30 195 28 711 94,8% 578 1,9% 985 3,3% Engelska, franska
Nunavut Nunavut 29 325 13 120 44,7% 228 0,8% 15 950 54,5% Inuitspråk (Inuktitut, Inuinnaqtun), engelska, franska[3]
Kanada Kanada 31 241 446 20 840 743 66,7% 6 691 928 21,4% 3 710 529 11,9% Engelska, franska
Källa: Statistics Canada, 2006 Census Profile of Federal Electoral Districts (2003 Representation Order): Language, Mobility and Migration and Immigration and Citizenship. (Beräkningarna kombinerar enkla och multipla svar. Flera svar för "franska/engelska", "franska/annat" och "engelska/annat" placerades med hälften i båda språken. För flera svar för engelska/franska/annat placerades en tredjedel av alla svar i var och en av de tre kategorierna.).

De två officiella språken

[redigera | redigera wikitext]

Genom Official Languages Act/Loi sur les langues officielles i juli 1969 likställdes franskan med engelskan i de statliga myndigheterna, vilket blev inledningen på en process som gjorde att Kanada omdefinierade sig som tvåspråkigt och mångkulturellt. Idag har franskan samma status som engelskan i parlamentet, i federala domstolar och alla andra federala institutioner; alla medborgare som ställs inför rätta har rätt att få sitt fall prövat på antingen engelska eller franska. Alla officiella språkminoriteter har i de flesta provinser och territorier rätt till skolgång på sitt eget språk, i sina egna skolor, om underlaget räcker till. Även om mångkulturalism är Kanadas officiella hållning, måste man kunna tala antingen franska eller engelska för att få bli kanadensisk medborgare. 98 procent av befolkningen talar något av de två officiella språken eller båda, men den officiella tvåspråkigheten till trots, talar majoriteten av Kanadas befolkning bara engelska.

Den procentuella andelen av befolkningen som talar engelska, franska eller båda språken i hemmet har minskat sedan 1986 och minskningen har varit störst för franska. Andelen av befolkningen som varken talar engelska eller franska i hemmet har ökat kraftigt. Geografiskt är denna trend konstant, eftersom användningen av engelska och franska har minskat i både engelsk- och franskspråkiga regioner i landet, men franska har sjunkit snabbare både i och utanför Québec. Tabellen nedanför visar i procent vilket officiellt språk Kanadas befolkning talar i hemmet mellan 1971 och 2006.

Språk som talas mest i hemmet mellan 1981 och 2011. Den röda linjen utgör engelska, den blåa utgör franska, den gula utgör icke-officiella språk och den lila utgör både franska och engelska.

2006 talade cirka 20,6 miljoner (cirka 65 procent) av Kanadas invånare engelska i hemmet. Engelska är huvudspråket i hela Kanada utom i Québec, och de flesta kanadensare (85 procent) kan tala engelska. I Québec talas engelska enbart av 13,4 procent av befolkningen som modersmål, medan 46 procent av provinsens befolkning kan tala engelska.[4] Enbart 3,6 procent av Kanadas engelsktalande bor i Québec, varav de flesta bor i Montréal.

Cirka 65 procent av befolkning talar engelska i hemmet medan 85 procent kan tala engelska. Sedan 1971 har befolkningens engelskkunskaper ökat något medan användning av engelska i hemmet har stannat kvar på samma nivå.

År 2006 talade strax över 6,6 miljoner kanadensare franska i hemmet. Av dessa bodde 91,2% i Québec. Utanför Québec finns det störst andel fransktalande i New Brunswick (som är hem till 3,5% av Kanadas fransktalande) och Ontario (4,4%, bosatta främst i de östra och nordöstra delarna av provinsen och i Toronto). Sammantaget kan 69% av kanadensarna inte tala franska, utanför Québec uppger endast 11% av kanadensarna att de kan ha en konversation på franska.

Den procentuella andelen av befolkningen som talar franska både som modersmål och hemspråk har minskat under de senaste tre decennierna.

Ursprungsspråk

[redigera | redigera wikitext]
Tvåspråkig välkomstskylt (engelska och inuktitut) i Tuktoyaktuk, Northwest Territories.

I Kanada talas många ursprungsspråk. Det finns 11 ursprungsspråkgrupper i Kanada, som i sin tur består av mer än 65 olika språk och dialekter. Av dessa har enbart cree, inuktitut och ojibwa tillräckligt många talare för att anses kunna överleva på lång sikt.[5]

Invandrarspråk

[redigera | redigera wikitext]

Det finns stora invandrargrupper i Kanada, och många av dessa grupper talar ett annat språk än engelska eller franska i hemmet. De största språkgrupperna var vid 2006 års folkräkning kinesiska (835 745 talare), italienska (469 485 talare), tyska (738 080 talare) och punjabi (271 220 talare).

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ 6 147 840 kanadensare har ett icke-officiellt språk som modersmål. Se rapporten från Statistics Canada, 2006 Census Profile of Federal Electoral Districts (2003 Representation Order): Language, Mobility and Migration and Immigration and Citizenship. Ottawa, 2007, sidan 2, rad 5.
  2. ^ 3 472 130 kanadensare använder ett icke-officiellt språk i hemmet. Se rapporten från Statistics Canada, 2006 Census Profile of Federal Electoral Districts (2003 Representation Order): Language, Mobility and Migration and Immigration and Citizenship. Ottawa, 2007, sidan 6, rad 120.
  3. ^ Consolidation of (S.Nu. 2008,c.10) (NIF) Official Languages Act[död länk] och Consolidation of Inuit Language Protection Act[död länk]
  4. ^ ”Population by knowledge of official language, by province and territory (2006 Census)” (på engelska). Statistics Canada. Arkiverad från originalet den 15 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110115061228/http://www40.statcan.gc.ca/l01/cst01/demo15-eng.htm. 
  5. ^ Gordon, Raymond G Jr. (2005) Ethnologue: Languages of the world (15 ed.), Dallas, TX: SIL International, ISBN 1-55671-159-X