Sogn og Fjordane fylke – Wikipedia
Sogn og Fjordane fylke | |||
Sogn og Fjordane | |||
Fylke | |||
| |||
Land | Norge | ||
---|---|---|---|
Koordinater | 61°20′N 5°50′Ö / 61.333°N 5.833°Ö | ||
Residensstad | Hermansverk | ||
Area | 27 110,19 km² (2018)[2] | ||
- land | 18 622,44 km² (2018)[2] | ||
- vatten | 9 448,86 km² (2018) | ||
Folkmängd | 109 774 (2019)[3] | ||
Befolkningstäthet | 6 invånare/km² | ||
Grundad | |||
Upphört | 31 december 2019 | ||
- Uppgått i | Vestland fylke | ||
Ledare | |||
- Fylkesordförande | Jenny Følling (2015–) (Sp)[1] | ||
- Statsförvaltare | Oddvar Flæte | ||
Tidszon | CET (UTC+1) | ||
- sommartid | CEST (UTC+2) | ||
ISO 3166-2 | NO-14 | ||
Geonames | 3137966 | ||
Fylkets läge i Norge | |||
Wikimedia Commons: Sogn og Fjordane | |||
Webbplats: https://www.sfj.no/ | |||
Redigera Wikidata |
Sogn og Fjordane fylke (svenska: Sogn och Fjordane fylke) var ett av fylke i västra Norge. Det gränsade till Hordaland fylke i söder, Møre og Romsdal fylke i norr, Oppland fylke i öster och Buskerud fylke i sydöst. Det motsvarar de tre gamla landskapen Sunnfjord, Nordfjord och Sogn. Fylkets administration har sedan 1864 varit förlagd till Leikanger i mellersta Sogn, en plats som idag förefaller liten och avsides belägen.
Sogn og Fjordane karaktäriserades av breda och långsträckta fjordar, framför allt Sognefjorden, den längsta i Norge, och Nordfjord. Ett annat av fylkets kännemärken var den 487 km² stora Jostedalsbreen, det europeiska fastlandets största glaciär, som omgärdas av flera mindre glaciärer och glaciärarmar.
I fylket fanns också Norges västligaste utpost, ögruppen Utvær, där det förr fanns ett fiskeläge, men nu saknar fastboende. Utvær tillhör Solunds kommun, som var den enda kommunen i fylket belägen enbart på öar, och som saknar fast landförbindelse. Här ligger Holmebåen som är kungariket Norges västligaste punkt.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Sogn og Fjordane fylke inrättades 1763 under namnet Nordre Bergenhus amt och fick sitt nuvarande namn 1919.
Den 1 januari 2020 inrättades Vestland fylke, bildat genom sammanslagning av Hordaland och Sogn og Fjordane fylken.
Språk[redigera | redigera wikitext]
Sogn og Fjordane skilde sig ut från resten av Norge även i språkligt avseende, då det var det enda fylke som helt domineras av det nynorska skriftspråket. I det näst nynorsktätaste fylket, grannen Møre og Romsdal i norr, har hälften av grundskoleeleverna nynorska som undervisningsspråk, medan det i Sogn og Fjordane var över 97%.
Nynorska infördes i de första skolorna på 1890-talet, och i snabb takt följde allt fler av fylkets skolor efter, så att 90% av skolorna infört nynorska efter några få årtionden. Från och med 1953 fanns endast två skolor kvar med bokmål som undervisningsspråk, den ena var skolan i Florø, fylkets enda stadskommun, den andra var skolan i Måløy, en annan av fylkets största tätorter. På dessa skolor fanns det dock nynorska parallellklasser. Omvänt fanns det parallellklasser med bokmål på skolan i fylkets då största tätort, industriorten Høyanger.
Sedan dess har inte mycket hänt, förutom att nynorskan ytterligare har stärkt sin ställning i Sogn og Fjordane, i motsats till de flesta övriga nynorskdistrikt i landet. Bokmålseleverna i Florø skola har stadigt minskat, och skolan gick därför över till nynorskt huvudspråk 2005, även om några parallellklasser med bokmål finns kvar. Bokmålsklasserna i Høyanger är sedan länge borta. I Måløy finns det alltjämt nynorska parallellklasser i de flesta årskurser.
Också näringslivet, offentliga sektorn och massmedierna dominerar nynorskan helt. Det är administrationsspråk i samtliga kommuner och liturgiskt språk i alla kyrkor utom Sør-Vågsøy kyrka i Måløy, där bokmål används vid de flesta gudstjänsterna.
Kommuner[redigera | redigera wikitext]
Sogn og Fjordane fylke hade 26 kommuner när det upplöstes. I tabellen nedan kan man välja om raderna ska vara sorterade efter kommunnummer, kommunnamn eller folkmängd år 2005.
Nr | Kommun | Folkmängd |
---|---|---|
1401 | Flora | 11 588 |
1411 | Gulen | 2 299 |
1412 | Solund | 862 |
1413 | Hyllestad | 1 483 |
1416 | Høyanger | 4 280 |
1417 | Vik | 2 758 |
1418 | Balestrand | 1 343 |
1419 | Leikanger | 2 225 |
1420 | Sogndal | 7 160 |
1421 | Aurland | 1 689 |
1422 | Lærdal | 2 224 |
1424 | Årdal | 5 601 |
1426 | Luster | 5 023 |
1428 | Askvoll | 3 000 |
1429 | Fjaler | 2 909 |
1430 | Gaular | 2 798 |
1431 | Jølster | 3 021 |
1432 | Førde | 12 207 |
1433 | Naustdal | 2 687 |
1438 | Bremanger | 3 910 |
1439 | Vågsøy | 6 030 |
1441 | Selje | 2 810 |
1443 | Eid | 5 905 |
1444 | Hornindal | 1 207 |
1445 | Gloppen | 5 705 |
1449 | Stryn | 7 018 |
Bilder[redigera | redigera wikitext]
- Førde, var den största tätorten, centralt belägen i fylket.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Fylkesordførar (på norskt bokmål), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Arealstatistikk for Norge (på norskt bokmål), Statens kartverk, 27 februari 2018, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Population and changes during the quarter (M) 1997K4 - 2019K2 (på engelska), läs online, läst: 17 november 2019.[källa från Wikidata]
|
|