Slutenvård – Wikipedia

Slutenvård är vård där patienten är inneliggande på en sjukvårdsavdelning. Motsatsen är öppenvård.

I hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) används begreppet "sluten vård", vilket definieras som vård som ges till en patient som är intagen vid en vårdinrättning.

Sjukhus bedriver både slutenvård på vårdavdelningar och öppenvård på mottagningar medan exempelvis en vårdcentral enbart bedriver öppenvård.[1]

Inom psykiatrin används ofta begreppet heldygnsvård för slutenvård.[2] Psykiatrisk tvångsvård i Sverige gavs tidigare enbart inom det som då kallades slutenvården, men kan numera ges även inom öppenvård.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Begreppsförklaring A till Ö”. Sveriges Kommuner och Regioner. 14 mars 2022. https://skr.se/vantetiderivarden/omvantetider/begreppsforklaringatillo.43531.html. Läst 13 juli 2022. ”Slutenvård/sluten vård/heldygnsvård: Hälso- och sjukvård till patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård eller hemsjukvård. Exempel på slutenvård är när patienten är inlagd på ett sjukhus.
    Öppenvård/öppen vård: När hälso- och sjukvård ges till patient som har ett tillstånd där aktuell vårdinsats förväntas kunna avslutas inom ett begränsat antal timmar. Exempel på öppenvård är ett besök på en vårdcentral eller ett besök på ett sjukhus.”
     
  2. ^ ”Heldygnsvård”. Region Stockholm. https://www.psykiatri.regionstockholm.se/vard-hos-oss/Heldygnsvard/. Läst 13 juli 2022. 
  3. ^ ”Frågor och svar om psykiatrisk tvångsvård”. 1177. 9 december 2019. https://www.1177.se/sa-fungerar-varden/lagar-och-bestammelser/lagar-i-varden/lagen-om-psykiatrisk-tvangsvard/fragor-och-svar-om-psykiatrisk-tvangsvard/. Läst 13 juli 2022.