Slaget vid Ayacucho – Wikipedia

Slaget vid Ayacucho
Del av Peruanska självständighetskriget

Slaget vid Ayacucho
Ägde rum 9 december 1824
Plats Pampa de la Quinua
Resultat Seger för frihetsstyrkorna, spanska styrkorna kapitulerade
Stridande
Frihetsstyrkorna Spanske kungens armé
Befälhavare och ledare
Antonio José de Sucre Vicekung José de la Serna
José de Canterac
Styrka
5 280 [1] 4 975 Spansk-amerikaner[2]
500 spanjorer
Förluster
979 1 800 dödade, 700 skadade

Slaget vid Ayacucho var en militärt avgörande strid under det peruanska självständighetskriget. Det var den strid som slutligt avgjorde Perus självständighet, lika väl som segern säkerställde oberoende för resten av Sydamerika.

Så sent som 1824, hade den spanske kungens styrkor (rojalisterna) fortfarande kontroll över största delen av södra Peru och också befästningen Real Felipe i Callaos hamn. Den 9 december 1824, ägde slaget vid Ayacucho, eller slaget vid La Quinua, rum några få kilometer från Ayacucho, nära staden Quinua, mellan de spanska styrkorna och rebellstyrkorna. Rebellstyrkorna leddes av Antonio José de Sucre, Simón Bolívars löjtnant. Efter slaget, skrev vicekungen José de la Serna under den slutliga kapitulationen för den rojalistiska styrkan.

Den peruanska armén firar varje år minnet av detta slag.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från spanskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ Sucres armé börjar Ayacuchokampanjen med 13 000 rebellstyrkor hävdar Viceroy la Serna
  2. ^ 3 000 spansk-amerikanska desertörer i den kungliga armén före slaget

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]