Sars-cov-2

Den här artikeln handlar om viruset. För sjukdomen som viruset orsakar, se covid-19. För pandemin, se covid-19-pandemin.
Sars-cov-2
Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2
SARS-CoV-2 (CDC-23312).png
Tredimensionell återgivning av en viruspartikel sars-cov-2.
Systematik
OrdningNidovirales
FamiljCoronaviridae
UnderfamiljOrthocoronavirinae
SläkteBetacoronavirus
UndersläkteSarbecovirus
ArtSevere acute respiratory syndrome-related coronavirus
Virusstam[förtydliga]
Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2[förtydliga]
Synonymer
2019 novel coronavirus (2019-nCoV)
Modell av en viruspartikel sars-cov-2, som visar dess olika beståndsdelar.
Modell av en viruspartikel sars-cov-2, som visar dess olika beståndsdelar.
Coronavirus

sars-cov-2
Denna artikel är en del av
serien om coronavirus:
Olika coronavirus
IBV · HCoV-229E · SARS-CoV (orsakar sars) · HCoV-NL63 · MERS-CoV (orsakar mers) · sars-cov-2 (Varianter av sars-cov-2)
Covid-19-pandemin
pandemin 2019–2021 (Europa · Finland · Norge · Sverige) · provtagning · sjukdomen · vid graviditet · viruset · postcovid
Egenskaper
droppsmitta · fladdermusburna virus · lunginflammation · pandemi · samhällsfarlig sjukdom · zoonos
Motåtgärder
COVID-19-vaccin · flockimmunitet · karantän · munskydd · nedstängning · smittskydd · social distansering
Sverige
Folkhälsomyndigheten · Krisinformation.se · MSB · statsepidemiolog (Anders Tegnell)
Internationellt
Europeiska läkemedelsmyndigheten · WHO (internationellt hälsonödläge)

Sars-cov-2 eller SARS-CoV-2 (Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2, som ungefär betyder "allvarligt akut respiratoriskt syndrom-coronavirus 2") är ett för människa, och olika djurarter, smittsamt coronavirus som orsakar sjukdomen covid-19 och som givit upphov till coronaviruspandemin 2019–2021.[1][2][3] Viruset, som först upptäcktes i slutet av 2019 i Wuhan i Kina, har tidigare kallats 2019 novel coronavirus (2019-nCoV) och informellt även Wuhan-coronavirus.[2] Sars-cov-2 orsakar luftvägsinfektioner som i de allra flesta fall leder till mildare sjukdomssymtom som går över inom två veckor.[2] Ibland, främst hos äldre, personer med kronisk sjukdom och vissa andra riskfaktorer, kan en virusinfektion dock få dödlig utgång.[4] Ursprunget, det vill säga från vilket värddjur som viruset härstammar, är ännu okänt.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Den 11 februari 2020 gav International Committee on Taxonomy of Viruses (ICTV) viruset det officiella namnet "severe acute respiratory syndrome coronavirus 2", sars-cov-2, utifrån riktlinjer för namngivning av nya sjukdomar publicerade 2015 av Världshälsoorganisationen (WHO).[1][3][5] Samma dag tilldelades den sjukdom som virus orsaker av WHO det officiella namnet "covid-19", av de engelska orden "coronavirus", "disease" och året 2019 då virusutbrottet började.[2][3][5][6] Tidigare har viruset kallats för 2019 novel coronavirus (2019-nCoV), ett tillfälligt namn givet av WHO.[7] Informellt har viruset även kallats Wuhan-coronaviruset eller det nya coronaviruset.

Sjukdom[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Covid-19

Viruset sars-cov-2 orsakar sjukdomen covid-19.[2] Sjukdomen ger symptom som feber, hosta och trötthet.[2][8] Inkubationstiden är vanligen omkring 5 dagar men kan sträcka sig från två till 14 dagar.[2] I Sverige klassas sjukdomen covid-19 som samhällsfarlig sjukdom.[2][9]

Upptäckt och utbrottet 2019–2020[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Covid-19-pandemin

Viruset upptäcktes i slutet av 2019. Den 31 december 2019 fick Världshälsoorganisationens (WHO) lokala kontor i Kina information om att en ny typ av lunginflammation dykt upp i staden Wuhan.[7] Den 7 januari 2020 kunde kinesiska myndigheter identifiera viruset som en ny typ av coronavirus.[7] Under början av 2020 orsakade viruset en epidemi i Kina, med uppgifter om över 80 000 sjukdomsfall och över 3 000 dödsfall. Mörkertalet antas vara stort.[10] Epidemin startade i provinsen Hubei i Kina, men spreds sedan till andra kinesiska provinser och andra länder.[11] Den 11 mars 2020 meddelade Världshälsoorganisationen (WHO) att spridningen av coronaviruset klassas som en pandemi.[12] Till och med den 5 november 2020 hade totalt över 49 miljoner sjukdomsfall registrerats och över 1 238 000 personer avlidit.[13]

Systematik och ursprung[redigera | redigera wikitext]

Sars-cov-2 är ett coronavirus som tillhör gruppen SARS-virus (SARS-CoV eller SARSr-COV) som tidigare blivit allmänt känd för virusstammen SARS-CoV som orsakade utbrottet av sjukdomen sars. Arten ingår i släktet betacoronavirus och undersläktet sarbecovirus.[1][14]

Familjen coronavirus förekommer hos en mängd djur som fungerar som naturliga reservoarer för dem. I sällsynta fall kan de överföras till människan. Exempelvis direkt ifrån ett infekterat djur, eller via ett annat djur, en så kallad mellanvärd, som fungerar som bärare av viruset men som själv inte är infekterat.[ifrågasatt uppgift] Ibland kan ett virus mutera och därmed bli smittsamt för människan. Genetiskt liknar SARS-CoV-2 varianter av coronavirus som återfinns hos fladdermöss[14]

Av andra kända coronavirus som smittat människor liknar SARS-CoV-2 främst SARS-CoV, det virus som orsakar sjukdomen sars. SARS-CoV har hittats hos flera däggdjur och har likt sars-cov-2 stora genetiska likheter med sådana coronavirus som finns hos fladdermöss.[14][15] Även om flera snarlika virusstammar finns hos fladdermöss är de inte en trolig direkt källa till spridningen till människor. Detta på grund av att fladdermöss i området kring Wuhan under utbrottet befinner sig i vinterdvala samt att de tidigare utbrotten av de närbesläktade och liknande virusen SARS-CoV och MERS-CoV smittade människor via mellanvärdar: maskpalmmård för SARS-CoV och dromedarer för MERS-CoV. Dock fungerar fladdermöss som en naturlig reservoar för denna typ av coronavirus.[14] Myrkottar, som är en stor grupp däggdjur, har föreslagits som en möjlig källa eller mellanvärd för viruset då snarlika varianter av coronavirus återfunnits hos dem.[16] Vid den matmarknad i Wuhan som flera av de först identifierade fallen av covid-19-smitta besökt, hade de exponerats för olika vilda djur som såldes illegalt, dock inte fladdermöss.[17][14][18][15]

Virologi[redigera | redigera wikitext]

Strukturen hos sars-cov-2 liknar övriga coronavirus. Dess genom i form av RNA är omslutet av ett klotformat hölje; utstickande ur detta finns glykoprotein som i elektronmikroskop liknar en kungakrona eller korona, därav virusgruppens namn. Detta protein kallas på grund av sin form spike protein eller spikprotein, eller ibland peplomer. Proteinets funktion är att göra det möjligt för viruset att binda till membranproteinet ACE2 på värdens celler, exempelvis dess endotelceller, och i förlängningen ta sig in i dem. Spikproteinet har ett smalt skaft med en förtjockning i yttersta delen, där det finns en yta som passar till ACE2 och kan binda till den. Skaftets inre del sticker ner i virusets lipidhölje. Eftersom spikproteinet är så viktigt för att viruset ska kunna ta sig in i värdens celler har de flesta försök att framställa vaccin mot covid-19 riktat in sig mot detta protein.

Precis som viruset SARS-CoV som orsakar sars använder sars-cov-2 enzymet angiotensinkonverterande enzym-2 (ACE2) för att få en inkörsport till den cell viruset infekterar.[14][19]

Mutationer har gett olika varianter av SARS-CoV-2, i en del fall med en något avvikande sjukdomsbild eller annan spridningshastighet. Mutationerna upptäcks när man sekvenserar virusets RNA. De mutationer som ger upphov till vad som kallas varianter har ofta någon substitution, så att en aminosyra ändras, i exempelvis spikproteinet.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Gorbalenya, Alexander E.; Baker, Susan C.; Baric, Ralph S.; Groot, Raoul J. de; Drosten, Christian; Gulyaeva, Anastasia A. (2020-02-11). ”Severe acute respiratory syndrome-related coronavirus: The species and its viruses – a statement of the Coronavirus Study Group” (på engelska). bioRxiv: sid. 2020.02.07.937862. doi:10.1101/2020.02.07.937862. https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2020.02.07.937862v1. Läst 13 februari 2020. 
  2. ^ [a b c d e f g h] ”Covid-19: Frågor och svar”. Folkhälsomyndigheten. 1 april 2020. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/fragor-och-svar/. Läst 2 april 2020. 
  3. ^ [a b c] ”Naming the coronavirus disease (COVID-2019) and the virus that causes it” (på engelska). Världshälsoorganisationen (WHO). https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/technical-guidance/naming-the-coronavirus-disease-(covid-2019)-and-the-virus-that-causes-it. Läst 27 februari 2020. 
  4. ^ Helena Wedin (15 mars 2020). ”Guide: Här besvaras de vanligaste frågorna om coronaviruset”. svt Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/guide-coronaviruset. 
  5. ^ [a b] Global Biodefense (2020-02-11) WHO Names Disease Caused by New Coronavirus: COVID-19, läst 2020-02-13
  6. ^ Coronavirus disease named Covid-19” (på brittisk engelska). BBC News. 11 februari 2020. Arkiverad från originalet den 11 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200211190157/https://www.bbc.com/news/world-asia-china-51466362. Läst 27 februari 2020. 
  7. ^ [a b c] ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 1 21 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200121-sitrep-1-2019-ncov.pdf. Läst 23 januari 2020. 
  8. ^ ”Q&A on coronaviruses (COVID-19)” (på engelska). Världshälsoorganisationen (WHO). 9 mars 2020. https://www.who.int/news-room/q-a-detail/q-a-coronaviruses. Läst 2 april 2020. 
  9. ^ Löfvenberg, Jonas (1 februari 2020). ”Coronaviruset klassas som samhällsfarligt av regeringen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/coronaviruset-klassas-som-samhallsfarligt. Läst 2 februari 2020. 
  10. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 38”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200227-sitrep-38-covid-19.pdf?sfvrsn=47fdaf7_2. Läst 27 februari 2020. 
  11. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 24”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200213-sitrep-24-covid-19.pdf?sfvrsn=9a7406a4_4. Läst 14 februari 2020. 
  12. ^ SvD (11 mars 2020). ”WHO: Corona en pandemi”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/who-corona-en-pandemi. Läst 11 mars 2020. 
  13. ^ ”Coronavirus Update”. worldometers. Läst 6 november 2020.
  14. ^ [a b c d e f] Lu, Roujian; Zhao, Xiang; Li, Juan; Niu, Peihua; Yang, Bo; Wu, Honglong (2020-02-22). ”Genomic characterisation and epidemiology of 2019 novel coronavirus: implications for virus origins and receptor binding” (på english). The Lancet 395 (10224): sid. 565–574. doi:10.1016/S0140-6736(20)30251-8. ISSN 0140-6736. PMID 32007145. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(20)30251-8/abstract. Läst 29 februari 2020. 
  15. ^ [a b] ”Why snakes probably aren’t spreading the new China virus”. https://www.nature.com/articles/d41586-020-00180-8. Läst 27 januari 2020. 
  16. ^ Cyranoski, David (2020-02-07). ”Did pangolins spread the China coronavirus to people?” (på engelska). Nature. doi:10.1038/d41586-020-00364-2. https://www.nature.com/articles/d41586-020-00364-2. Läst 9 februari 2020. 
  17. ^ ”Clinical features of patients infected with 2019 novel coronavirus in Wuhan, China” (på engelska). The Lancet. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(20)30183-5/fulltext#%20. Läst 3 maj 2020. 
  18. ^ Factbox: What is known about the new coronavirus” (på engelska). Reuters. 27 januari 2020. https://www.reuters.com/article/us-china-health-virus-risks-factbox-idUSKBN1ZQ0K5. Läst 27 januari 2020. 
  19. ^ ”Novel coronavirus receptors show similarities to SARS-CoV, according to new analysis” (på engelska). ScienceDaily. https://www.sciencedaily.com/releases/2020/01/200131114755.htm. Läst 1 februari 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]