Samuil av Bulgarien – Wikipedia

Uppslagsordet ”Samuil” leder hit. För andra betydelser, se Samuil (olika betydelser).
Samuil av Bulgarien
Död6 oktober 1014
Prespa[1]
BegravdAgios Achillios Basilica
Medborgare iFörsta bulgariska riket
SysselsättningRegent
Befattning
Bulgariens tsar (997–1014)
MakaAgatha, wife of Samuel[2]
BarnMiroslava of Bulgaria (f. 901)
Gavril Radomir av Bulgarien (f. 970)[3]
Katun av Bulgarien (f. 985)[3]
FöräldrarComita Nikola[3]
Ripsime[3]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Samuil, född 958, död 1014, var tsar i det första bulgariska riket 997–1014.[4] Åren 977–997 var han general under tsar Roman.[5]

Under Samuils styre var Ohrid Bulgariens huvudstad. Samuils tid som tsar började år 997 när han tog makten från sin företrädare tsar Roman.

Samuil var känd som en framgångsrik general och utvidgade rikets territorium i alla riktningar. Snart härskade den bulgariske tsaren över nästan hela Balkanhalvön (delar av nuvarande Grekland och Thrakien var kvar under bysantinsk kontroll). År 986 besegrade tsar Samuil den bysantinske kejsaren Basileios II:s armé på slagfältet vid bergspasset Trojanov prochod och kejsaren vände sig därefter österut för nya erövringar.

Efter segern mot Basileios II så utvidgades det bulgariska riket medan ett inbördeskrig bröt ut i Bysantinska riket. Med hjälp av trupper med varjager (nordmän) som skickats av Basileios II:s allierade, monarken Vladimir den store, kunde Basileios II underkuva den upproriska adeln och slutligen möta tsar Samuils armé.

Vid slaget vid Kleidion den 29 juli 1014 besegrade Basileios II tsar Samuils armé. Basileios II lär ha varit mycket grym och sägs ha stuckit ut ögonen på 14 000 tillfångatagna bulgariska soldater efter slaget och fick smeknamnet Bulgaroktonos som betyder "bulgardödare". Samuil tog på sig skulden för nederlaget och dog den 6 oktober.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ostrogorsky G., Geschichte des Byzantinischen Staates, C.H.Beck'sche Verlagsbuchhandlung, München, 1963, ISBN 3-40601-414-3
  • Tsamakda V., The illustrated chronicle of Iohannies Skylitzes in Madrid, Alexandros Press, Leiden, 2002, ISBN 9-08064-762-4
  • Norwich J., Byzantium. The Apogee, Knopf, London, 1992, ISBN 0-39453-779-3
  • Степанос Таронеци-Асохик. Всеобщая история Степаноса Таронского – Асохика по прозванию, писателя XI столетия. Перевод с армянского и объяснения Н.Эминым., Москва, Типография Лазаревского института восточных языков. 1864. XVIII, стр. 335
  • Adontz, Nikoghayos. Samuel l'Armenien, Roi des Bulgares. Bruxelles, Palais des academies, 1938, Pp. 63.
  • Цанев Ст., Български хроники, Т. 1, София, 2006, ISBN 9-54491-619-9
  • Treadgold W., A History of the Byzantine State and Society, Stanford University Press, 1997, ISBN 0-80472-630-2
  • Fine J., The Early Mediaval Balkans, The University of Michigan Press, 1983, ISBN 0-472-10025-4
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, www.promacedonia.org.[källa från Wikidata]
  2. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  4. ^ Treadgold, Warren T. (1997-10) (på engelska). A History of the Byzantine State and Society. Stanford University Press. sid. 871. ISBN 978-0-8047-2630-6. https://books.google.com/books?id=nYbnr5XVbzUC&pg=PA522. Läst 15 juli 2021 
  5. ^ Kaldellis, Anthony (2017). Streams of gold, rivers of blood : the rise and fall of Byzantium, 955 A.D. to the First Crusade. sid. 82. ISBN 978-0-19-025322-6. OCLC 960030673. https://www.worldcat.org/oclc/960030673. Läst 15 juli 2021 
Företrädare:
Roman av Bulgarien
Bulgariens regent
Efterträdare:
Gavril Radomir av Bulgarien