Södermanlands läns valkrets – Wikipedia

Södermanlands läns valkrets är vid val till riksdagen en egen valkrets.

Enkammarriksdagen[redigera | redigera wikitext]

Vid det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen nio fasta mandat och två utjämningsmandat. Antalet fasta mandat har därefter varit oförändrade nio fram till 2014, och i valen 1979, 1982, 1991 och 1994 fick valkretsen därtill två utjämningsmandat (i övriga val fram till 1994 inga utjämningsmandat). I valet 2006 hade valkretsen nio fasta mandat och tre utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

1971–1973[redigera | redigera wikitext]

1974–1975/76[redigera | redigera wikitext]

1976/77–1978/79[redigera | redigera wikitext]

1979/80–1981/82[redigera | redigera wikitext]

1982/83–1984/85[redigera | redigera wikitext]

1985/86–1987/88[redigera | redigera wikitext]

1988/89–1990/91[redigera | redigera wikitext]

1991/92–1993/94[redigera | redigera wikitext]

1994/95–1997/98[redigera | redigera wikitext]

1998/99–2001/02[redigera | redigera wikitext]

2002/03–2005/06[redigera | redigera wikitext]

2006/07–2009/10[redigera | redigera wikitext]

2010/11–2013/14[redigera | redigera wikitext]

2014/15–2017/18[redigera | redigera wikitext]

2018/19–2021/22[redigera | redigera wikitext]

2022/23–2025/26[redigera | redigera wikitext]

Tvåkammarriksdagen[redigera | redigera wikitext]

Ledamöter i första kammaren[redigera | redigera wikitext]

Södermanlands län var en egen valkrets vid valen till första kammaren 18661919. Från början var antalet mandat fyra, men från och med 1888 steg antalet till fem. Från valet 1921 och framåt ingick länet i stället i Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets.

1867–1911 (successivt förnyade mandat)[redigera | redigera wikitext]

1912[redigera | redigera wikitext]

1913–1918[redigera | redigera wikitext]

Lagtima riksdagen 1919[redigera | redigera wikitext]

Urtima riksdagen 1919–1921[redigera | redigera wikitext]

Ledamöter i andra kammaren[redigera | redigera wikitext]

Vid val till andra kammaren var landsbygden från och med valet 1866 uppdelad i fyra valkretsar: Jönåkers, Rönö och Hölebo häraders valkrets, Oppunda och Villåttinge häraders valkrets, Väster- och Öster-Rekarne häraders valkrets samt Selebo, Åkers och Daga häraders valkrets. Inför valet 1881 ändrades valkretsindelningen på landsbygden till fem valkretsar: Jönåkers härads valkrets, Rönö, Hölebo och Daga häraders valkrets, Oppunda härads valkrets, Villåttinge härads valkrets samt Livgedingets domsagas valkrets (Väster- och Öster-Rekarne, Åkers och Selebo häraders valkrets). Från och med valet 1887 delades Livgedinget i två nya valkretsar: Väster- och Öster-Rekarne häraders valkrets samt Åkers och Selebo häraders valkrets. Denna valkretsindelning bestod till och med valet 1909.

Städerna i länet var fram till valet 1909 indelade i två valkretsar i skiftande kombination. I valen från 1866 till 1875 var städerna fördelade på Eskilstuna och Strängnäs valkrets samt Nyköpings, Torshälla, Mariefreds och Trosa valkrets. Vid valet 1878 ändrades valkretsarna till Eskilstuna och Torshälla valkrets samt Nyköpings, Strängnäs, Mariefreds och Trosa valkrets, och vid höstvalet 1887 justerades indelningen på nytt till Eskilstuna och Strängnäs valkrets samt Nyköpings, Torshälla, Mariefreds, Trosa och Enköpings valkrets. Från och med valet 1897 gällde indelningen Eskilstuna stads valkrets samt Nyköpings, Torshälla, Strängnäs, Mariefreds och Trosa valkrets.

Vid andrakammarvalet 1911 slogs länets landsbygd och städer ihop i två valkretsar: Södermanlands läns norra valkrets och Södermanlands läns södra valkrets. Från och med valet 1921 var hela Södermanlands län förenat till en enda valkrets vid val till andra kammaren.

1922–1924[redigera | redigera wikitext]

1925–1928[redigera | redigera wikitext]

1929–1932[redigera | redigera wikitext]

1933–1936[redigera | redigera wikitext]

1937–1940[redigera | redigera wikitext]

1941–1944[redigera | redigera wikitext]

1945–1948[redigera | redigera wikitext]

1949–1952[redigera | redigera wikitext]

1953–1956[redigera | redigera wikitext]

1957–vårsessionen 1958[redigera | redigera wikitext]

Höstsessionen 1958–1960[redigera | redigera wikitext]

1961–1964[redigera | redigera wikitext]

1965–1968[redigera | redigera wikitext]

1969–1970[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 345

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014 Arkiverad 4 februari 2023 hämtat från the Wayback Machine., läst 11 november 2017
  2. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  3. ^ [a b c d e f g h i j] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 26 juli 2022.
  4. ^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 20 juni 2022.
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 3 juni 2022.
  6. ^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 20 maj 2022.
  7. ^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 17 maj 2022.
  8. ^ [a b c d e f g h i j] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 27 april 2022.
  9. ^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 29 oktober 2022.