Rysslands federationssubjekt – Wikipedia

Ryssland är en federation som består av 84 federationssubjekt (ryska: субъе́кт[ы] федерации). Dessa federationssubjekt har alla lika federala rättigheter i det att de har lika stor representation, det vill säga två delegater var, i Federationsrådet. Däremot varierar deras autonoma rättigheter.

De 84 federationssubjekten ingår i Rysslands federala distrikt.

Vart och ett av federationens federationssubjekt hör till följande kategorier:

	21 delrepubliker, som är nominellt autonoma, var och en har sin egen konstitution, president och parlament. De representeras dock av den federala regeringen i utrikesaffärer, och är ofta hem åt en inhemsk etnisk grupp.
	46 oblaster (provinser), normalt sett normala administrativa enheter med en federalt utsedd guvernör och lokalt vald lagstiftande församling. Den namnges oftast efter oblastens största stad.
	9 krajer (territorium), normalt sett detsamma som oblaster. Titeln "territorium" är historisk och kommer från att de en gång i tiden var gränsterritorium.
	1 autonomt oblast, nämligen Judiska autonoma länet
	4 autonoma distrikt (okrug), mer autonoma än oblasterna men mindre än republikerna, normalt sett med en dominerande etnisk minoritet.
	3 federala städer, som fungerar som separata regioner.

Lista över federationssubjekt[redigera | redigera wikitext]

Subjekten har både sifferkoder och ISO 3166-2:RU-koder med två eller tre bokstäver. Sifferkoderna går från 01 till 92, ehuru nio av dem inte används längre till följd av sammanslagningar.

Kod	Namn	Huvudort (största ort angiven om annan än huvudort)	Federalt distrikt	Ekonomisk region	Areal (km²)^[1]	Folkmängd^[2]
01	Adygeiska republiken	Majkop	Juzjnyj	Severo-Kavkazskij (nordkaukasiska)	7,792	496,934
02	Republiken Basjkirien	Ufa	Privolzjskij	Uralskij (uraliska)	142,947	4,091,423
03	Republiken Burjatien	Ulan-Ude	Sibirskij	Vostochno-Sibirskij (östsibiriska)	351,334	978,588
04	Altajrepubliken	Gorno-Altajsk	Sibirskij	Zapadno-Sibirskij (västsibiriska)	92,903	210,924
05	Republiken Dagestan	Machatjkala	Severo-Kavkazskij	Severo-Kavkazskij	50,270	3,182,054
06	Republiken Ingusjien	Magas (största ort: Nazran)	Severo-Kavkazskij	Severo-Kavkazskij	3,628	509,541
07	Kabardinien-Balkarien	Naltjik	Severo-Kavkazskij	Severo-Kavkazskij	12,470	904,200
08	Republiken Kalmuckien	Elista	Juzjnyj	Privolzjskij (Volgaområdets)	74,731	267,133
09	Karatjajen-Tjerkessien	Tjerkessk	Severo-Kavkazskij	Severo-Kavkazskij	14,277	469,865
10	Karelska republiken	Petrozavodsk	Severo-Zapadnyj	Severnij (norra)	180,520	533,121
11	Komirepubliken	Syktyvkar	Severo-Zapadnyj	Severnij	416,774	737,853
12	Marirepubliken	Josjkar-Ola	Privolzjskij	Volgo-Vjatskij (Volga-Vjatskas)	23,375	677,097
13	Republiken Mordvinien	Saransk	Privolzjskij	Volgo-Vjatskij	26,128	783,552
14	Republiken Sacha (Jakutien)	Jakutsk	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj (fjärran östern)	3,083,523	995,686
15	Republiken Nordossetien-Alanien	Vladikavkaz	Severo-Kavkazskij	Severo-Kavkazskij	7,987	687,357
16	Republiken Tatarstan	Kazan	Privolzjskij	Privolzjskij	67,847	4,004,809
17	Republiken Tuva	Kyzyl	Sibirskij	Vostochno-Sibirskij	168,604	336,651
18	Udmurtien	Izjevsk	Privolzjskij	Uralskij	42,061	1,452,914
19	Republiken Chakassien	Abakan	Sibirskij	Vostochno-Sibirskij	61,569	534,795
20	Tjetjenien	Groznij	Severo-Kavkazskij	Severo-Kavkazskij	16,165	1,510,824
21	Tjuvasjien	Tjeboksary	Privolzjskij	Volgo-Vjatskij	18,343	1,186,909
22	Altaj kraj	Barnaul	Sibirskij	Zapadno-Sibirskij	167,996	2,163,693
23	Krasnodar kraj	Krasnodar	Juzjnyj	Severo-Kavkazskij	75,485	5,838,273
24	Krasnojarsk kraj	Krasnojarsk	Sibirskij	Vostochno-Sibirskij	2,366,797	2,856,971
25	Primorje kraj	Vladivostok	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj	164,673	1,845,165
26	Stavropol kraj	Stavropol	Severo-Kavkazskij	Severo-Kavkazskij	66,160	2,907,593
27	Chabarovsk kraj	Chabarovsk	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj	787,633	1,292,944
28	Amur oblast	Blagovesjtjensk	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj	361,908	766,912
29	Archangelsk oblast	Archangelsk	Severo-Zapadnyj	Severnyj	413,103	978,873
30	Astrachan oblast	Astrachan	Juzjnyj	Privolzjskij	49,024	960,142
31	Belgorod oblast	Belgorod	Tsentralnyj	Tsentralno-Tjernozjomnyj (central-tjernozemiska)	27,134	1,540,486
32	Bryansk oblast	Bryansk	Tsentralnyj	Tsentralnyj (centrala)	34,857	1,169,161
33	Vladimir oblast	Vladimir	Tsentralnyj	Tsentralnyj	29,084	1,348,134
34	Volgograd oblast	Volgograd	Juzjnyj	Privolzjskij	112,877	2,500,781
35	Vologda oblast	Vologda (största ort: Tjerepovets)	Severo-Zapadnyj	Severnij	144,527	1,142,827
36	Voronezj oblast	Voronezj	Tsentralnyj	Tsentralno-Tjernozjomnyj	52,216	2,308,792
37	Ivanovo oblast	Ivanovo	Tsentralnyj	Tsentralnyj	21,437	927,828
38	Irkutsk oblast	Irkutsk	Sibirskij	Vostochno-Sibirskij	774,846	2,370,102
39	Kaliningrad oblast	Kaliningrad	Severo-Zapadnyj	Kaliningradskij	15,125	1,029,966
40	Kaluga oblast	Kaluga	Tsentralnyj	Tsentralnyj	29,777	1,069,904
41	Kamtjatka kraj	Petropavlovsk-Kamtjatskij	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj	464,275	291,705
42	Kemerovo oblast	Kemerovo (största ort: Novokuznetsk)	Sibirskij	Zapadno-Sibirskij	95,725	2,600,923
43	Kirov oblast	Kirov	Privolzjskij	Volgo-Vjatskij	95,725	1,153,680
44	Kostroma oblast	Kostroma	Tsentralnyj	Tsentralnyj	60,211	580,976
45	Kurgan oblast	Kurgan	Uralskij	Uralskij	71,488	776,661
46	Kursk oblast	Kursk	Tsentralnyj	Tsentralno-Tjernozjomnyj	29,997	1,082,458
47	Leningrad oblast	största ort: Gatchina^[a]	Severo-Zapadnyj	Severo-Zapadnyj	83,908	2,000,997
48	Lipetsk oblast	Lipetsk	Tsentralnyj	Tsentralno-Tjernozjomnyj	24,047	1,143,224
49	Magadan oblast	Magadan	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj	462,464	136,085
50	Moskva oblast	största ort: Balasjicha^[b]	Tsentralnyj	Tsentralnyj	44,329	8,524,665
51	Murmansk oblast	Murmansk	Severo-Zapadnyj	Severnij	144,902	667,744
52	Nizjnij Novgorod oblast	Nizjnij Novgorod	Privolzjskij	Volgo-Vjatskij	76,624	3,119,115
53	Novgorod oblast	Velikij Novgorod	Severo-Zapadnyj	Severo-Zapadnyj	54,501	583,387
54	Novosibirsk oblast	Novosibirsk	Sibirskij	Zapadno-Sibirskij	177,756	2,797,176
55	Omsk oblast	Omsk	Sibirskij	Zapadno-Sibirskij	141,140	1,858,798
56	Orenburg oblast	Orenburg	Privolzjskij	Uralskij	123,702	1,862,767
57	Orjol oblast	Orjol	Tsentralnyj	Tsentralnyj	24,652	713,374
58	Penza oblast	Penza	Privolzjskij	Privolzjskij	43,352	1,266,348
59	Perm kraj	Perm	Privolzjskij	Uralskij	160,236	2,532,405
60	Pskov oblast	Pskov	Severo-Zapadnyj	Severo-Zapadnyj	55,399	599,084
61	Rostov oblast	Rostov-na-Donu	Juzjnyj	Severo-Kavkazskij	100,967	4,200,729
62	Rjazan oblast	Rjazan	Tsentralnyj	Tsentralnyj	39,605	1,102,810
63	Samara oblast	Samara	Privolzjskij	Privolzjskij	53,565	3,172,925
64	Saratov oblast	Saratov	Privolzjskij	Privolzjskij	101,240	2,442,575
65	Sachalin oblast	Juzjno-Sachalinsk	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj	87,101	466,609
66	Sverdlovsk oblast	Jekaterinburg	Uralskij	Uralskij	194,307	4,268,998
67	Smolensk oblast	Smolensk	Tsentralnyj	Tsentralnyj	49,779	888,421
68	Tambov oblast	Tambov	Tsentralnyj	Tsentralno-Tjernozjomnyj	34,462	982,991
69	Tver oblast	Tver	Tsentralnyj	Tsentralnyj	84,201	1,230,171
70	Tomsk oblast	Tomsk	Sibirskij	Zapadno-Sibirskij	314,391	1,062,666
71	Tula oblast	Tula	Tsentralnyj	Tsentralnyj	25,679	1,501,214
72	Tiumen oblast	Tiumen	Uralskij	Zapadno-Sibirskij	160,122	1,601,940
73	Uljanovsk oblast	Uljanovsk	Privolzjskij	Privolzjskij	37,181	1,196,745
74	Tjeljabinsk oblast	Tjeljabinsk	Uralskij	Uralskij	88,529	3,431,224
75	Tjita oblast	Tjita			431,892	1,004,125
76	Jaroslavl oblast	Jaroslavl	Tsentralnyj	Tsentralnyj	36,177	1,209,811
77	Moskva	—	Tsentralnyj	Tsentralnyj	2,561	13,010,112
78	Sankt Petersburg	—	Severo-Zapadnyj	Severo-Zapadnyj	1,403	5,601,911
79	Judiska autonoma oblastet	Birobidzjan	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj	36,271	150,453
80	Nentsien	Narjan-Mar	Severo-Zapadnyj	Severnij	534,801	41,434
81	Chantien-Mansien	Chanty-Mansijsk (största ort: Surgut)	Uralskij	Zapadno-Sibirskij	721,481	1,711,480
82	Tjuktjien	Anadyr	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj	721,481	47,490
83	Jamalo-Nentsien	Salechard (största ort: Novyj Urengoj)	Uralskij	Zapadno-Sibirskij	769,250	510,490

a. ^{^} Jämlikt artikel 13 i Leningrad oblasts stadga är oblstets styrande organ placerade i staden Sankt Petersburg. Sankt Petersburg omnämns dock inte officiellt som oblastets administrativa centrum.

b. ^{^} Jämlikt artikel 24 i Moskva oblasts stadga är oblstets styrande organ placerade i staden Moskva med omgivningar och över hela oblastets område. Moskva omnämns dock inte officiellt som oblastets administrativa centrum.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Rysslands ekonomiska regioner

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ Федеральная служба государственной статистики (Federal State Statistics Service) (21 maj 2004). ”Территория, число районов, населённых пунктов и сельских администраций по субъектам Российской Федерации (Territory, Number of Districts, Inhabited Localities, and Rural Administration by Federal Subjects of the Russian Federation)” (på ryska). Всероссийская перепись населения 2002 года (All-Russia Population Census of 2002). Federal State Statistics Service. Arkiverad från originalet den 13 december 2007. https://web.archive.org/web/20071213141136/http://www.perepis2002.ru/ct/doc/1_TOM_01_03.xls. Läst 18 april 2008.
^ Федеральная служба государственной статистики (Federal State Statistics Service) (21 maj 2004). ”Численность населения России, субъектов Российской Федерации в составе федеральных округов, районов, городских поселений, сельских населённых пунктов – районных центров и сельских населённых пунктов с населением 3 тысячи и более человек (Population of Russia, its federal districts, federal subjects, districts, urban localities, rural localities—administrative centers, and rural localities with population of over 3,000)” (på ryska). Всероссийская перепись населения 2002 года (All-Russia Population Census of 2002). Federal State Statistics Service. Arkiverad från originalet den 1 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080701102604/http://www.perepis2002.ru/ct/html/TOM_01_04_1.htm. Läst 23 juni 2008.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Federal subjects of Russia, 23 april 2023.

Saunders, Robert A.; Strukov Vlad (2010) (på engelska). Historical dictionary of the Russian Federation [Elektronisk resurs]. Historical dictionaries of Europe ; 78. Lanham, Md.: Scarecrow Press. Libris 12078858. ISBN 9780810874602

[1] Федеральная служба государственной статистики (Federal State Statistics Service) (21 maj 2004). ”Территория, число районов, населённых пунктов и сельских администраций по субъектам Российской Федерации (Territory, Number of Districts, Inhabited Localities, and Rural Administration by Federal Subjects of the Russian Federation)” (på ryska). Всероссийская перепись населения 2002 года (All-Russia Population Census of 2002). Federal State Statistics Service. Arkiverad från originalet den 13 december 2007. https://web.archive.org/web/20071213141136/http://www.perepis2002.ru/ct/doc/1_TOM_01_03.xls. Läst 18 april 2008.

[2] Федеральная служба государственной статистики (Federal State Statistics Service) (21 maj 2004). ”Численность населения России, субъектов Российской Федерации в составе федеральных округов, районов, городских поселений, сельских населённых пунктов – районных центров и сельских населённых пунктов с населением 3 тысячи и более человек (Population of Russia, its federal districts, federal subjects, districts, urban localities, rural localities—administrative centers, and rural localities with population of over 3,000)” (på ryska). Всероссийская перепись населения 2002 года (All-Russia Population Census of 2002). Federal State Statistics Service. Arkiverad från originalet den 1 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080701102604/http://www.perepis2002.ru/ct/html/TOM_01_04_1.htm. Läst 23 juni 2008.

[1]

[2]

[a]

[b]