Ringstorp, Helsingborg – Wikipedia

Ringstorp
Stadsdel
Ringstorps centrum.
Ringstorps centrum.
Land Sverige
Kommun Helsingborgs kommun
Stad (tätort) Helsingborg
Koordinater 56°3′55″N 12°42′2″Ö / 56.06528°N 12.70056°Ö / 56.06528; 12.70056
Area 128,24 hektar[1]
Folkmängd 5 096 (2020)[2]
Befolkningstäthet 40 inv./ha
Postnummer 254 51, 254 52, 254 53, 254 54
Statistikkod B012
Stadsdelen Ringstorps läge i Helsingborg.
Stadsdelen Ringstorps läge i Helsingborg.
Stadsdelen Ringstorps läge i Helsingborg.
Portal:  Portal:Helsingborg
Ringstorps vattentorn.

Ringstorp är en stadsdel i den norra delen av Helsingborg. Statistikområdet Ringstorp hade 5 096 invånare den 31 december 2020.[2] Här finns en grundskola, Ringstorpsskolan (årskurs 1-6) och ett dagis. Helsingborgs näst största områdesbibliotek ligger på Ringstorp, mitt emot Sankta Anna kyrka.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen avgränsas i söder av stadsdelarna Stattena och Tågaborg, i norr av Mariastaden och i öster av Berga. Längst i söder ligger Ringstorps vattentorn inbäddat i grönska, i öster i form av Ringstorps sommarstad och i väster i form av ett större grönområde fram till Ringstorpsvägen. Längre åt öster om och norr om detta område breder ett större bostadsområde bestående av flerbostadshus ut sig. Det norra bostadsområdet, kvarteret Idun, innesluts i en triangel, bildad av Ringstorpsvägen och Hammarbergsgatan, och består av ett antal fristående flerbostadshus i fyra till sex våningar. Särskilt utmärkande är byggnaden som vetter åt Ringstorpsplatsen med sina detaljer i ärgad koppar. Området närmast öster om grönområdet kring vattentornet består av ett antal flerbostadshus i liknande utförande, med gult tegel och balkongrader år söder. Av dessa är de södra byggnaderna högre, sex till åtta våningar, medan de nordligare byggnaderna utgörs låghus i tre våningar. Allra längst åt öster, längs Kurirgatans östra sträckning finns ett större, enhetligt område av höghus i sex våningar och rött tegel. Kurirgatan löper i en båge kring bostadsområdet och kröker sedan av mot väster för att slutligen ansluta till Hammarbergsgatan. I denna del ligger Ringstorpsskolan med tillhörande skolgård. Mellan Kurirgatan, Hammarbergsgatan och Johan Banérs gata ligger Ringstorps centrum, som består av ett torg i väster och lägre, sammanhållen byggnad i öster, innehållande bland annat närbutik, pizzeria, thai-restaurang, blomsterhandel, frisör, spel/tobaksbutik och Ringstorps bibliotek. Öster om centrumet, mellan Kurirgatan och Johan Banérs gata ligger ett område med lägre bebyggelse i form av ett radhusområde kring Ordonnansgatan.

På motsatt sida från Ringstorps centrum, på Johan Banérs gatas norra sida, ligger områdeskyrkan Sankta Anna kyrka, som uppfördes 2001. Resterande bebyggelse norr om gatan utgörs till övervägande del av villor, förutom vid Fäladsgatan i öster, där en grupp flerbostadshus i fyra våningar och gult tegel ligger ut mot den nybyggda Kullavägen. Villorna daterar till största delen från områdets tillkomst mellan 1920-talet och 1960-talet, men det finns även enstaka villor av nyare datum. Området avgränsas i norr av Västkustbanan och norr om denna ligger bostadsområdet Pålsjö Östra, som räknas in i Ringstorps statistikområde. Området är av senare datum än Ringstorpsområdet och utgörs av blandad bebyggelse av flerbostadshus, radhus och villor, uppförda i början av 1980-talet. Vid Romares väg ligger Rönnbäcksskolan med Pålsjöhemmet och norr om detta Romares stiftelse.

Senare utbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Från 2013 har en omfattande förtätning av bebyggelsen på Ringstorp genomförts. Delar av grönområdet mellan Ringstorps vattentorn och Hammarbergsgatan omvandlades till bostadsbebyggelse i form av ett antal radhus längs Ringstorpsvägen, kombinerat med punkthus nära vattentornet i öster. Då grönområdet hade en historia som soptipp var marken tvungen att saneras för att möjliggöra utbyggnadsplanerna. Senare kompletterades bebyggelsen på platsen med fler punkthus i väster vid Hammarbergsgatan.

Förutom detta har även den existerande bebyggelsen kompletterats. I kvarteret Idun uppfördes ett nytt punkthus på innergården, medan husen längs Ringstorpsvägen utökades med två våningsplan. Planer fanns även på att området kring Ringstorps centrum skulle utökas med ny bebyggelse tillsammans med ett område väster om Ringstorpsskolan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

De äldsta fynden från forntiden som hittats på platsen härstammar från stenåldern. Bland de mer framstående fynden från denna tid är fem flintsågar, som troligen utgjort en offergåva till högre makter.[3] Eftersom platsen är belägen på en höjd har det troligen förr funnits en kultplats i området. Detta bekräftas av fynd gjorda i samband med utgrävningen av grunden till Ringstorps vattentorn, då man fann ett gravfält bestående av 19 flatmarksgravar från yngre bronsåldern.[4] Man har även funnit lämningar av en domarring från järnåldern, som troligen gett platsen dess namn.

Under medeltiden var området en del av Helsingborgs fäladsmarker och bebyggelsen var sparsam. Den äldsta kända bebyggelsen i området är Ringstorpshus, som antingen uppfördes som tingshus åt Luggude härads tingsrätt under slutet av 1600-talet eller funnits innan dess och tagits över av häradstinget. Vissa källor anger att det redan 1642 skulle funnits ett tingshus vid Ringstorp, medan tingsplatsen för första gången omnämns 1691. Ringstorp var dock platsen för Luggude härads ting fram till den 27 maj 1704, då detta flyttades till Mörarp. Den mest kända händelse som utspelat sig vid Ringstorp ägde rum den 28 februari 1710, då svenska trupper mötte en dansk invasionsarmé vid slaget vid Helsingborg, som i vissa källor även är känt som slaget vid Ringstorp. De danska styrkorna hade samlat sig med ryggen mot Helsingborg och hade placerat sitt artilleri på Ringstorpshöjden i väntan på svenskarna, som leddes av Magnus Stenbock. Slaget utvecklade sig till en avgörande svensk seger och blev danskarnas sista seriösa försök att återta Skånelandskapen.

Söder om Ringstorp låg Stattena, där vägarna från Ängelholm respektive Kullabygden, nu Ängelholmsvägen och Ringstorpsvägen, möttes för att leda ner till Helsingborg. Vid denna korsning hade tidigt en viss bebyggelse uppkommit, som under 1700-talet byggdes ut allt mer. I början av 1800-talet tillkom väster om Ringstorpsvägen ett landeri, benämnt Ringstorp, som dock inte ska förväxlas med Ringstorpshus. I området byggdes 1803 en holländsk väderkvarn, Ringstorps mölla, av dansken Fredrik Kamph. Senare på 1800-talet köptes denna av mjölnaren Nils Sjunnesson, som även byggde en ångkvarn i anknytning till möllan. Kvarnrörelsen upphörde 1914, och 1929-31 plockades Ringstorps mölla ner och flyttades till Fredriksdals friluftsmuseum där den står än idag.

På grund av Helsingborgs snabba expansion runt sekelskiftet 1900 behövde staden ett nytt vattentorn för att försörja stadens mer högt belägna delar i nordost. Man valde därför att uppföra ett nytt vattentorn på Ringstorpshöjden, som stod klart 1904. Stadens bebyggelse hade nu vuxit allt närmre området och i en stadsplan från 1905 angav området som lämpligt för villabebyggelse. I stadsdelens norra del finns också ett villaområde som till största delen byggdes ut från 1920-talet till 1960-talet. Kring vattentornet växte i början av 1900-talet koloniområdet Ringstorps sommarstad upp. Den mest omfattande utbyggnaden skedde däremot på 1960-talet då ett av miljonprogrammets första bostadsområden i Helsingborg växte upp i Ringstorp. Bostadsområdet fick ett tidstypiskt centrum med områdesbibliotek, skola och närbutik. Det växande bostadsområdet behövde också en egen kyrkobyggnad, som först bestod av en provisorisk träbyggnad från 1968, men som 2001 ersattes av en permanent lösning.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ringstorp 2000–2020[2]
ÅrFolkmängd
2000
  
3 795
2001
  
4 195
2002
  
4 662
2003
  
4 893
2004
  
2 797[N 1]
2005
  
2 802
2006
  
2 788
2007
  
2 844
2008
  
2 864
2009
  
2 876
2010
  
2 853
2011
  
2 887
2012
  
3 181
2013
  
3 498
2014
  
3 693
2015
  
4 070
2016
  
4 255
2017
  
4 376
2018
  
4 730
2019
  
5 061
2020
  
5 096
Anm:
  1. ^ Den 31 december 2004 bröts Mariastaden ut från Ringstorp.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningssammansättning[redigera | redigera wikitext]

Statistikområdet Ringstorp hade 25 096 invånare den 31 december 2020, vilket utgjorde 4,5 % av befolkningen i hela Helsingborgs tätort (här alla statistikområden i Helsingborgs kommuns innerområde, motsvarande Helsingborgs tätort inklusive vissa närliggande småorter).[2] Medelåldern var vid samma tid 42,6 år, vilket var något högre än medelåldern för hela Helsingborg på 40,7 år.[5] Åldersfördelningen inom stadsdelen är relativt jämn, men med något högre andel i åldersgrupperna 20 till 29 år och 30 till 39 år. Andelen personer i åldersgrupperna 40 till 49 år och 50 till 59 år var något lägre än för Helsingborg som helhet, medan andelen personer över 70 år var högre än genomsnittet.[2]

Andelen personer med utländsk bakgrund, alltså personer som antingen är födda utanför Sverige eller har föräldrar som båda är födda utanför Sverige, var inom statistikområdet 22,9 %, vilket var en lägre andel än för hela Helsingborg med 30,3 %. Av de som var födda utanför Sverige var en något större andel födda i övriga Norden medan en lägre andel var födda i övriga Europa än genomsnittet för Helsingborg. Andelen födda i övriga Världen låg på ungefär samma nivå som staden som helhet.[6]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Åldersfördelning (2020)
Åldersgrupp Andel
0–9 10,6 %
  
11,5 %
  
10–19 10,3 %
  
10,7 %
  
20–29 15,9 %
  
14,7 %
  
30–39 13,2 %
  
14,1 %
  
40–49 10,9 %
  
12,1 %
  
50–59 10,9 %
  
12,5 %
  
60–69 10,7 %
  
10,3 %
  
70–79 10,0 %
  
8,8 %
  
80– 7,6 %
  
5,1 %
  
Medelålder 42,6
  
40,7
  
       Utländsk bakgrund (2020)
Andel 22,9 %
  
30,3 %
  
Födelseland (för födda utanför Sverige)
Region Andel
Övriga Norden 10,2 %
  
7,3 %
  
Övriga Europa 34,8 %
  
37,8 %
  
Övriga Världen 55,0 %
  
54,8 %
  
Källa: Helsingborgs stads statistikdatabas.[2][6]

Utbildning och inkomst[redigera | redigera wikitext]

Ringstorp hade den 31 december 2020 en utbildningsnivå i någorlunda paritet med Helsingborg som helhet. Andelen invånare mellan 20 och 64 år med endast förgymnasial utbildning var däremot något lägre än genomsnittet för staden medan eftergymnasial utbildning på över tre år var något högre än genomsnittet.[7] Medelinkomsten för statistikområdet uppgick 2020 till 394 300 kronor jämfört med 402 800 kronor för Helsingborg som helhet. Kvinnornas medellön uppgick till 81,9 % av männens, vilket var en något mindre löneskillnad än för hela Helsingborgs tätort där andelen uppgick till ungefär 80 %.[8]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Utbildningsnivå (2020)
Utbildning Andel
Förgymnasial 11,1 %
  
13,2 %
  
Gymnasial (≤2 år) 16,1 %
  
16,8 %
  
Gymnasial (3 år) 27,4 %
  
25,8 %
  
Eftergymn. (<3 år) 17,2 %
  
16,8 %
  
Eftergymn. (≥3 år) 26,0 %
  
24,4 %
  
Ingen uppgift 2,1 %
  
3,0 %
  
       Förvärvsinkomst (2020)
Kön Inkomst
Kvinnor 355,7
  
356,9
  
Män 434,2
  
446,6
  
Samtliga 394,3
  
402,8
  
Källa: Helsingborgs stads statistikdatabas.[7][8]

Sysselsättning och hälsa[redigera | redigera wikitext]

Arbetslösheten för personer mellan 20 och 64 år uppgick år 2020 till totalt 8,3 %, vilket var något under genomsnittet i staden. Arbetslösheten för kvinnor var lägre än den för män. Den öppna arbetslösheten uppgick 2020 till 4,6 %.[9] Andelen förvärvsarbetande uppgick till totalt 77,4 %.[10] Av de med arbete i stadsdelen pendlade 2 126 personer till arbeten utanför stadsdelen, medan 493 pendlade in från utanför Ringstorp till arbeten i stadsdelen.[11]

Det genomsnittliga antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen för stadsdelen uppgick år 2020 till 22 dagar, vilket var ungefär i linje med Helsingborg som helhet med 23 dagar. Ohälsotalet var större för kvinnorna än för männen.[12]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Arbetslöshet (2020)
Kön Andel
Kvinnor 7,2 %
  
9,8 %
  
Män 9,4 %
  
10,2 %
  
Samtliga 8,3 %
  
11,1 %
  
       Ohälsotal (2020)
Kön Dagar
Kvinnor 26
  
27
  
Män 17
  
19
  
Samtliga 22
  
23
  
Anm.: Arbetslöshetstalen omfattar alla i öppen arbetslöshet samt de i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd.
Källa: Helsingborgs stads statistikdatabas.[9][12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Statistikområden Helsingborg”. Öppna Helsingborg. Helsingborgs stad. Arkiverad från originalet den 26 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190526103700/https://helsingborg.opendatasoft.com/explore/dataset/statistikomraden-helsingborg/table/. Läst 7 augusti 2021. 
  2. ^ [a b c d e f] ”Folkmängden den 31 dec efter årtal, delområde och ålder”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Befolkning/BE01.px. Läst 7 augusti 2021. 
  3. ^ Bååth, s. 81
  4. ^ Bååth, s. 87
  5. ^ ”Medelåldern den 31 dec efter årtal och delområde”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Befolkning/BE06.px. Läst 12 augusti 2021. 
  6. ^ [a b] ”Folkmängden den 31 dec efter årtal, delområde och födelseland”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Befolkning/BE03.px. Läst 12 augusti 2021. 
  7. ^ [a b] ”Folkmängden den 31 dec, 20-64 år efter årtal, delområde, kön och utbildningsnivå”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Utbildning/UT01.px. Läst 12 augusti 2021. 
  8. ^ [a b] ”Förvärvsarbetandes medelinkomst, tusen kr efter årtal, delområde, kön och ålder”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Inkomster/IN01.px. Läst 12 augusti 2021. 
  9. ^ [a b] ”Arbetssökande 18-64 år i oktober efter årtal, delområde, kön och arbetssökande”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Arbetsmarknad/AM02.px. Läst 12 augusti 2021. 
  10. ^ ”Befolkning, 20-64 år, efter årtal, delområde, kön och sysselsättningsstatus”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Arbetsmarknad/AM01.px. Läst 12 augusti 2021. 
  11. ^ ”Områdesbeskrivning 2020 efter delområde och variabler”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Omradesbeskrivning/OM2007.px. Läst 12 augusti 2021. 
  12. ^ [a b] ”Ohälsotal för befolkningen 20-64 år efter årtal, delområde och kön”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Ohalsotal/OH01.px. Läst 12 augusti 2021. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bååth, L.M. (red.) (1925). Hälsingborgs historia, del I: Forntiden och den äldre medeltiden. Helsingborg: Helsingborgs stad.
  • Ranby, Henrik (2005). Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg: Helsingborgs stad, ISBN 91-631-6844-8
  • Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3
  • Helsingborgs stad: Ringstorp/Pålsjö Östra/Västra Berga. Utvecklingsprogram 2006

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]