Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond – Wikipedia

Foto på Bäckströmska huset i Kungsträdgården medan körsbärsträden blommar.
Riksbankens Jubileumsfond i Kungsträdgården

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har som mål att främja hög vetenskaplig kvalitet, uppmuntra gränsöverskridande forskning och bidra till att kapacitetsbyggande av svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Stiftelsen stödjer numera forskning inom humaniora och samhällsvetenskap med anknytning till Sverige. Stiftelsen bildades 1962 genom en donation av Sveriges riksbank som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja "ett angeläget nationellt ändamål".

Sverige har världens äldsta riksbank och inför 300-årsjubileet 1968 ville banken främja ett angeläget nationellt ändamål kopplat till vetenskap och forskning. Därför gjorde riksbanken dels en donation för att inrätta ett pris i ekonomiska vetenskaper till Alfred Nobels minne, dels en donation för att stödja framtida forskning. Den 2 december 1964 beslutade riksdagen att inrätta en stiftelse för denna donation – Riksbankens Jubileumsfond. Den 1 januari 1988 fick Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar, vilka innebär att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör och fick ett förtydligat ändamål. 1993 beslutade riksdagen att ytterligare en donation skulle tillföras till stiftelsen – Kulturvetenskapliga donationen.[1]

Stadgarna formulerades så att stiftelsen skulle kunna anpassa sitt arbete till forskningens utveckling och skiftande behov. Stadgarna anger bland annat att:

  • företräde ska ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt.
  • fondens medel speciellt ska användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt.
  • nya forskningsuppgifter som kräver snabba och kraftiga insatser särskilt ska uppmärksammas.
  • fonden ska söka främja kontakter med internationell forskning

Med Kulturvetenskapliga donationen som 1993 tillfördes stiftelsen bifogades en promemoria i vilken bland annat följande användningsområden angavs:

  • Etablering av forskningscentra eller forskningsområden med internationell slagkraft.
  • Stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner.
  • Etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationellt, bl.a. genom etablering av ett internationellt forskarutbytesprogram.
  • Befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering.
  • Främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universitetet/högskolor och andra verksamheter.[1]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ”Stadgar”. www.rj.se. https://www.rj.se/Var-organisation/Stadgar/. Läst 16 september 2024.