Reidunn Laurén – Wikipedia

Reidunn Laurén
Född11 augusti 1931
Östersunds församling i Jämtlands län, Sverige
Död15 augusti 2022 (91 år)
Bromma distrikt i Stockholms län, Sverige
NationalitetSverige Sverige
Yrke/uppdragJurist

Reidunn Märta Birgitta Laurén, född Svedbergh[1] 11 augusti 1931 i Östersunds församling i Jämtlands län,[2] död 15 augusti 2022 i Bromma distrikt i Stockholms län,[3] var en svensk jurist som var biträdande justitieminister (opolitisk) i Bildtregeringen 1991–1994. Hon var regeringsråd 1987 och 1990–1991, ordförande i Arbetsdomstolen 1987–1990 och kammarrättspresident i Kammarrätten i Stockholm 1994–1997.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter studentexamen vid Östersunds högre allmänna läroverk 1950 studerade Laurén vid Uppsala universitet och avlade där 1954 jur.kand.-examen. Efter tingstjänstgöring 1962–1965 arbetade hon först vid en advokatbyrå i Östersund och anställdes 1967 vid Länsstyrelsen i Jämtlands län. Hon slog därefter in på domarbanan och blev fiskal vid Kammarrätten i Stockholm 1969, regeringsrättssekreterare 1972, tjänstgjorde som sekreterare i 1972 års skatteutredning 1972–1976, var föredragande i riksdagens socialutskott 1976–1978, sakkunnig i Arbetsmarknadsdepartementet 1978–1980, utnämndes till kammarrättsråd 1980 och var expeditionschef i Bostadsdepartementet 1980–1987. Reidunn Laurén utnämndes 1987 till regeringsråd men tillträdde samma år som ordförande i Arbetsdomstolen, vilket hon var till 1990 då hon åter blev regeringsråd.[4]

Vid regeringsskiftet 1991 blev Reidunn Laurén opolitisk biträdande justitieminister med ansvar för civilrättsliga och konstitutionella frågor i den nya borgerliga regeringen som satt 1991–1994. Därefter var hon kammarrättspresident i Kammarrätten i Stockholm 1994–1997. Hon har också varit ordförande i styrelsen för Stiftelsen Sophiahemmet.[4]

År 1995 inleddes en förundersökning om påstådda privata klädinköp som Laurén skulle ha gjort på det riksdagskontokort hon haft som statsråd. Förundersökningen lades senare ned eftersom brott inte kunde påvisas. I december 1995 uppmärksammades att Laurén försökt få sin dotters betyg ändrat genom ett brev till lagmannen i Lindesberg, där dottern praktiserade vid tingsrätten.[5] Ärendet anmäldes till justitiekanslern men avskrevs då brevet var privat och inte rörde hennes tjänst som kammarrättspresident.

Laurén avlade fil.kand.-examen i idéhistoria och teoretisk filosofi 2009.

År 2000 tilldelades hon H.M. Konungens medalj i 12:e storleken i serafimerordens band.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vem är hon https://runeberg.org/vemarhon/0270.html
  2. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2011).
  3. ^ ”Reidun Märta Birgitta Laurén”. Ratsit AB. Arkiverad från originalet den 7 september 2022. https://web.archive.org/web/20220907015434/https://www.ratsit.se/19310811-Reidun_Marta_Birgitta_Lauren_Bromma/XJVo_q2AYFGnNSQvxlnSf7WW_a5IMGnhkWuF405890I. Läst 7 september 2022. 
  4. ^ [a b] Laurén, Reidunn i Vem är det 2001
  5. ^ SVT Aktuellt sänt klockan 18:00 1995-12-28
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Reidunn_Laurén&oldid=54232268”