Ralf Långbacka – Wikipedia

Ralf Långbacka
Ralf Långbacka, 25 november 2011.
FöddRalf Runar Långbacka
20 november 1932[1][2][3]
Närpes[4][3], Finland
Död27 juli 2022[3] (89 år)
Helsingfors[3]
Medborgare iFinland
Sysselsättningteaterregissör, författare
BarnMats Långbacka (f. 1963)[4]
FöräldrarRunar Långbacka
Utmärkelser
Kritikens sporrar (1963)
Pro Finlandia-medaljen av Finlands Lejons orden (1973)
Henrik Steffens-prisen (1994)
Svenska Akademiens Finlandspris (1999)
Finlandspriset (2001)
Tollanderska priset (2010)
Redigera Wikidata
Ralf Långbacka och Kalle Holmberg i Åbo 1972.

Ralf Runar Långbacka, född 20 november 1932 i Närpes, Finland, död 27 juli 2022 i Helsingfors,[5] var en finlandssvensk manusförfattare och regissör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ralf Långbacka tog en filosofie kandidatexamen vid Åbo Akademi 1956. Efter studier i München och Berlin var Långbacka verksam vid olika teatrar tills han 1960 och för tre år framåt blev chef för Åbo svenska teater. Efter frilansarbeten på bland annat rikssvenska scener utnämndes han 1971 till chef för finskspråkiga Åbo stadsteater.[6] Under åren 1984–1987 var han sedan chef för Stadsteatern i Helsingfors. Utnämnd till konstnärsprofessor 1979–1983 och 1989–1994. Han undervisade därefter som professor och arbetade som frilansregissör.[7] Han tilldelades hederstiteln akademiker 2004.

Långbacka var son till fredsaktivisten Runar Långbacka och far till skådespelaren Mats Långbacka.[8]

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • 1981 – Bland annat om Brecht
  • 1986 – Möten med Tjechov
  • 1988 – Denna långa dag, detta korta liv (dikter)
  • 1989 – Krocketspelaren (pjäs)
  • 1990 – Olga, Irina och jag (pjäs)
  • 1998 – Brecht og det realistiske teater (danska)
  • 2009 – Att fånga ödets vindar (Memoarer 1)
  • 2011 – På jakt efter en konstnärlig teater (Memoarer 2)
  • 2012 – Det är aldrig för sent (texter från fem decennier)
  • 2017 – Innan ridån faller (Memoarer 3)

Regi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • 1958 - Tjänare till två herrar (Åbo svenska teater)
  • 1959 - Doft av honung (Lilla Teatern)
  • 1960 - Tolv edsvurna män (Svenska Teatern)
  • 1960 - Gräset (Wasa Teater)
  • 1960 – Gisslan (Svenska Teatern)
  • 1960 - Biedermann och pyomanerna (ÅST)
  • 1961 - Onkel Vanja (ÅST)
  • 1961 - Irma la Douce (ÅST)
  • 1961 - Känner ni Vintergatan (ÅST)
  • 1962 - Tre systrar (ÅST)
  • 1962 – Andorra (ÅST)
  • 1962 – Änglar på Broadway (Guys and Dolls) (ÅST)
  • 1963 – Lång dags färd mot natt (ÅST)
  • 1963 – Dantonin kuolema (Kansallisteatteri)
  • 1965 – Marat/Sade (Kansallisteatteri)
  • 1966 – Måsen (Svenska Teatern)
  • 1966 – Fallet Oppenheimer (Svenska Teatern)
  • 1967 – Troilus och Kressida (Svenska Teatern)
  • 1967 – Wozzeck (opera) (Finlands Nationalopera)
  • 1967 – Onkel Vanja (Göteborgs stadsteater)
  • 1967 – Sången om kråkskrämman (Lilla Teatern)
  • 1968 – Man som man (Göteborgs stadsteater)
  • 1968 – Upp trälar (Närpes Teater)
  • 1968 – Sommarnöjet (Dramaten, Stockholm)
  • 1969 − Yhdeksän miehen saappaat, film (De vandrande stövlarna),
  • 1969 – Timon från Aten (Göteborgs stadsteater)
  • 1969 – Carmen (opera) (Finlands nationalopera)
  • 1970 – Körsbärsträdgården (Göteborgs stadsteater)
  • 1970 – Herr Puntila och hans dräng Matti (Göteborgs stadsteater, Närpes Teater)
  • 1972 – Aura ja tähdet (The Plough and the Stars) Turun Kt)
  • 1973 – Don Giovanni (opera)
  • 1973 − Galilein elämä (Leben des Galilei) (Turun Kt)
  • 1973 − Heliga Johanna från slakthusen (Die heilige Johanna der Schlachthöfe) (Göteborgs stadsteater
  • 1974 − Hästupproret (Konikapina) (Närpes Teater)
  • 1974 − Eduard II (Stadttheater Bremen)
  • 1975 − Sezuanin hyvä ihminen (Der gute Mensch von Sezuan) Turun Kt
  • 1975 − Van Gogh ja postinkantaja (Brevbäraren från Arles) Turun Kt
  • 1976 − Historien om en soldat (L'Histoire d'un Soldat)
  • 1977 − Dantonin kuolema (Dantons Tod) (Turun Kt)
  • 1977 − Svejk i andra världskriget (Schweyk im zweiten Weltkrieg) (Lilla Teatern)
  • 1978 − Den kaukasiska kritcirkeln (Der kaukasische Kreidekreis) (Göteborgs stadsteater)
  • 1978 − Lokki (Måsen) Helsingfors stadsteater
  • 1979 − I väntan på Godot (Lilla Teatern)
  • 1979 − Regeln och undantaget (Die Ausnahme und die Regel)
  • 1979 − Herr Puntila och hans dräng Matti (film)
  • 1980 − Macbeth (opera) (Finlands nationalopera)
  • 1981 − Troilos och Kressida (Götebotgs stadsteater)
  • 1981 − Peer Gynt (Helsingfors stadsteater)
  • 1984 − Viimeinen sankari (Den siste hjälten) (Helsingfors stadsteater)
  • 1985 − Onnelliset päivät (Lyckliga dagar) (Helsingfors stadsteter)
  • 1985 − Tapaus Biko (Fallet Biko) (Helsingfors stadsteater)
  • 1986 − Platonov (Helsingfors stadsteater)
  • 1987 − Galilein elämä (Leben des Galilei) (Helsaingfors stadsteater)
  • 1988 − Don Giovanni (opera) (Kungliga Teatern, Stockholm)
  • 1989 − Kuningas Lear (King Lear) (Tampereen Työvåen Teatteri)
  • 1991 − Krocketspelaren (Stockholms stadsteater)
  • 1991 − Mozart ja Salieri (opera)
  • 1992 − Som ni vill ha det (As You Like It) (VIIRUS, Kalvholmen))
  • 1992 − Macbeth (Stockhoms stadsteater)
  • 1992 − Sibirien (Stockholms stadsteater)
  • 1993 − Olga, Irina och jag (Åbo svenska teater)
  • 1993 − Macbeth (opera) Savonlinnan oopperajuhlat
  • 1993 − Woyzeck (VIIRUS)
  • 1994 − En midsommarnattsdröm (A Midsummer Night’s Dream) (VIIRUS, Kalvholmen)
  • 1995 − Hamlet (Östgötateatern, Norrköping)
  • 1995 − Don Carlos (opera) (Finlands Nationalopera)
  • 1997 − Stalin Stockholms stadsteater/VIIRUS)
  • 1998 − Tre søstre (Ralto-Teatret, Köpenhamn)
  • 2000 − Rigoletto (opera) (Novaja Opera, Moskva)
  • 2001 − Wozzeck (opera) (Finlands Nationalopera)
  • 2005 − Otello (opera) (Tampereen Oopperayhdistys/ Estonia Opera, Tallinn)
  • 2006 − La finta giardiniera (opera) (Sibeliusakademin/Svenska Teatern)
  • 2013 − Macbeth (opera) (Savonlinnan oopperajuhlat)

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Akademie der Künste, Ralf Langbacka, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Ralf Långbacka, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Kirsikka Moring, Ralf Långbacka oli suomalaisen teatterikumouksen isä, joka ei halunnut paisuttaa teatterien kassoja vaan tehdä älyllistä taidetta (på finska), Sanoma Media Finland, Helsingin Sanomat, 28 juli 2022, läs online, läst: 28 juli 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 116687584, läst: 10 juni 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Regissören Ralf Långbacka har dött”. Hufvudstadsbladet. 28 juli 2022. https://www.hbl.fi/artikel/557d8e5c-8f2b-46cb-98f5-3399731a1377. Läst 28 juli 2022. 
  6. ^ Bra Böckers lexikon. 1977
  7. ^ http://snl.no/Ralf_L%C3%A5ngbacka
  8. ^ Vem och vad 1996, sid. 349. Helsingfors 1996. ISBN 951-50-0800-X
  9. ^ ”Suomen Leijonan Pro Finlandia -mitalin saajat 1945–2015” (på finska). Riddarordnarnas kansli. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612143515/http://www.ritarikunnat.fi/index.php/fi/ritarikunnat/rekisterit/173-suomen-leijonan-pro-finlandia-mitalin-saajat-1945-2015. Läst 19 maj 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ralf_Långbacka&oldid=53896139”