Filip Orlik – Wikipedia

Filip Orlik
Född11 november 1672 (g.s.)
Kasuta
Död26 maj 1742 (69 år)
Iași
Medborgare iPolsk-litauiska samväldet
Utbildad vidVilnius universitet,
Kiev-Mohyla-akademin
SysselsättningDiplomat
Befattning
Hetman för zaporogiska hären
MakaHanna Hertsyk
BarnGrégoire Orlyk (f. 1702 och 1702)
FöräldrarStepan Orlyk
Iryna Orlyk
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Filip Orlik (egentligen Pylyp Stepanovytj Orlyk, ukrainska: Пилип Степанович Орлик; ryska: Филипп Степанович Орлик), född 11 oktober 1672 i Kosuta nära Vilnius i Storfurstendömet Litauen (i dagens Belarus), död 26 maj 1742 i Jassy i Osmanska riket (nu Iași i Rumänien), var en zaporogisk hetman.

Orlik föddes i en litauisk-tjeckisk familj. Han studerade vid en jesuitskola i Vilnius och vid Kiev-Mohyla-akademin. Från 1700 till 1706 var han chef för de allmänna militärkansliet. År 1706 blev han generalkansler och hetman Ivan Mazepas främste rådgivare. Då Mazepa dog i Karl XII:s läger i Bender blev han 1708 efterträdd av Orlik, som skrev en zaporizjakosackisk författning, den så kallade Benderförfattningen av 1710, som är en av de äldsta demokratiska författningarna i Europa. Han blev tillsammans med en grupp på cirka 40 zaporizjakosacker inbjuden att bosätta sig i Sverige av Karl XII efter vistelsen i Bender. Zaporizjakosackerna var Sveriges allianspartner under stora nordiska kriget 1700–1721. Kosackerna kom till Sverige 1716 och tilläts slå sig ner i Kristianstad. De hör till de första "ukrainska" invandrarna i Sverige.[1] Orlik med sin fru Anna Hertsik, deras sju barn och fruns två bröder Ivan och Opanas vistades i Sverige fram till 1720 och Orlik bosatte sig efter ett tag i osmanska Saloniki, i dagens Grekland. Han avled 1742 i Jassy (nu Iași), i nordöstra delen av dagens Rumänien och belägen i det historiska området Moldova, nära gränsen till dagens Moldavien. Han är begravd i dagens Moldavien, men hans grav är försvunnen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksarkivets diplomaticasamling, Muscovitica, Cosacica. Originalmanuskript.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]