Prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn – Wikipedia

Ej att förväxla med Prins Arthur av Connaught.
Prins Arthur
Hertig av Connaught och Strathearn

Målning av John Singer Sargent från 1908.

Tid i befattningen
13 oktober 191111 november 1916
Monark Kung Georg V
Premiärminister H. H. Asquith (Storbritannien)
Robert Borden (Kanada)
Företrädare Albert Grey, 4:e earl Grey
Efterträdare Victor Cavendish, 9:e hertig av Devonshire

Född Arthur William Patrick Albert
1 maj 1850
Buckingham Palace
Död 16 januari 1942 (91 år)
Bagshot Park
Gravplats Royal Burial Grounds, Frogmore
Alma mater Royal Military Academy Woolwich
Yrke Prins och yrkesofficer
Religion Engelska kyrkan
Residens Clarence House
Bagshot Park
Maka Luise Margarete av Preussen
Barn Margareta, kronprinsessa av Sverige
Prins Arthur
Prinsessan Patricia
Föräldrar Prins Albert
Drottning Victoria
Släktingar Kung Edvard VII (bror)
Kung Georg V (brorson)
Kung Edvard VIII (brors sonson)
Kung Georg VI (brors sonson)
Militärtjänst
Försvarsgren Storbritannien Brittiska armén
Tjänstetid 1868–1942
Grad Fältmarskalk
Befäl Generalinspektör för armén
Befälhavare för Irland
Bombaykommandot
Slag/Krig Feniska räderna
Fälttåget i Egypten
Prins Arthur, hertig av Connaught och Strathern tillsammans med hustrun och de tre barnen, 1893.
Prins Arthur (mitten) tillsammans med sina två äldre bröder, Edvard VII (vänster) och Alfred (höger) vid brorsonen Georgs bröllop 1893.

Prins Arthur av Storbritannien och Irland, hertig av Connaught och Strathearn, (Arthur William Patrick Albert) född 1 maj 1850Buckingham Palace, död 16 januari 1942Bagshot Park i Surrey, var en brittisk prins, sjunde barnet och tredje sonen till drottning Viktoria av Storbritannien och hennes prinsgemål Albert av Sachsen-Coburg-Gotha.[1]

Hertigen av Connaught och Strathearn var yrkesofficer i brittiska armén (med graden fältmarskalk från 1902) och han tjänstgjorde under första världskrigets första del som dominionen Kanadas generalguvernör mellan 1911 och 1916.

Genom hans äldsta dotter Margaret, som gifte sig 1905 med dåvarande prins Gustaf Adolf av Sverige, hertig av Skåne, härstammar två av Europas och Nordens nuvarande monarker från honom: kung Carl XVI Gustaf av Sverige och drottning Margrethe II av Danmark.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Prinsen föddes i Buckingham Palace och fick sitt tilltalsnamn efter den då ålderstigne krigshjälten från Napoleonkrigen, Arthur Wellesley, hertig av Wellington (med vilken han delade födelsedagen 1 maj).[1]

Prins Arthur blev officer i brittiska armén (Royal Engineers) genom Royal Military Academy Woolwich 1866-1868, generalmajor 1880, general 1893 och slutligen fältmarskalk 1902. Under fälttåget i Egypten förde prinsen befäl över The Guards Brigade i slaget vid Tel-el-Kebir 13 september 1882, vilket det senaste tillfället då en medlem av en brittiska kungafamiljen fört befäl över militär trupp i strid.[1] 1893-1898 var han befälhavare i Aldershot, 1901-1904 chef för 3:e armékåren, 1904-1907 generalinspektör för brittiska armén, och 1907-1909 högste befälhavare för de brittiska stridskrafterna vid Medelhavet.[2]

År 1900 dog Arthurs äldre bror Alfred, som var regerande hertig av Sachsen-Coburg-Gotha i Kejsardömet Tyskland och vars egen son (också han med namnet Alfred) hade avlidit året dessförinnan. Arthur blev därigenom närmaste arvtagare till hertigdömet Sachsen-Coburg-Gotha, men han och hans egen son avstod emellertid från arvsrätten, till förmån för sin minderårige brorson Karl Edvard, som var postum son till Arthurs yngre bror Leopold.

Prinsen var medlem i kronrådet (Privy Counsellor) från 1871. Han var Kanadas generalguvernör mellan åren 1911 till 1916 och residerade då i Rideau Hall i Ottawa, Ontario och biträddes där av hustrun och yngsta dottern prinsessan Patricia.[1] Hustrun Luise blev sjuklig under vistelsen i Kanada och avled året efter de kom tillbaka till Storbritannien.[1]

Prinsen drog sig till största delen tillbaka från offentliga framträdanden under slutet av 1920-talet, men fortsatte fram till andra världskriget att fungera som en slags inspirerande farfars-gestalt inom armén.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Prins Arthur ingick äktenskap 13 mars 1879 i St. George's ChapelWindsor Castle med prinsessan Luise Margarete av Preussen (född 25 juni 1860, död 14 mars 1917) i London, dotter till prins Fredrik Karl av Preussen (som var generalfältmarskalk i preussiska armén) och prinsessan Maria Anna av Anhalt-Dessau.

Hertigparet residerade från 1900Clarence House i London (numera bebott av kung Charles III). Dessutom innehade prins Arthur egendomen Bagshot Park i närheten av Windsor (numera bebodd av Prins Edward, earl av Wessex och dennes familj).

Prins Arthur efterträddes som hertig av Connaught och Strathearn av sonsonen Alastair. Året efter farfaderns död dog sonsonen Alastair i Kanada, där han tjänstgjorde som adjutant till dåvarande generalguvernören, Alexander Cambridge, 1:e earl av Athlone, make till Alastairs farfars kusin Prinsessan Alice av Albany och bror till drottning Mary.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Prinsessan Margareta (1882-1920), gift 1905 med kronprins Gustaf Adolf av Sverige, sedermera kung Gustaf VI Adolf (1882-1973) (5 barn).
  2. Prins Arthur av Connaught (1883-1938), gift 1913 med prinsessan Alexandra, hertiginna av Fife (1891-1959) (1 son).
  3. Prinsessan Patricia (1886-1974), gift 1919 med Sir Alexander Ramsay (1881-1972) (1 son).

Prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn var gudfar till sin brors sonsons dotter, prinsessan Elizabeth.[1]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Ordnar[redigera | redigera wikitext]

Militära hederbetygelser[redigera | redigera wikitext]

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Frans Fredrik av Sachsen-Coburg-Saalfeld
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ernst I av Sachsen-Coburg-Gotha
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Augusta av Reuss-Ebersdorf
 
 
 
 
 
 
 
 
Albert av Sachsen-Coburg-Gotha
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
August av Sachsen-Gotha-Altenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Luise av Sachsen-Gotha-Altenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Lovisa Charlotta av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
Prins Arthur
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Georg III
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prins Edvard, hertig av Kent och Strathearn
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Charlotte av Mecklenburg-Strelitz
 
 
 
 
 
 
 
 
Drottning Victoria
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Frans Fredrik av Sachsen-Coburg-Saalfeld
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Augusta av Reuss-Ebersdorf
 
 
 


Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Prince Arthur, Duke of Connaught and Strathearn, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] ”Prince Arthur, 1st Duke of Connaught and Strathearn” (på engelska). www.thecanadianencyclopedia.ca. Canadian Encyclopedia. https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/prince-arthur-1st-duke-of-connaught-and-strathearn. Läst 6 januari 2022. 
  2. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  3. ^ Jørgen Pedersen (2009) (på danska). Riddere af Elefantordenen, 1559–2009. Syddansk Universitetsforlag. ISBN 978-87-7674-434-2. https://books.google.com/books?id=glw-AQAAIAAJ. 
  4. ^ M. & B. Wattel (2009). Les Grand'Croix de la Légion d'honneur de 1805 à nos jours. Titulaires français et étrangers. Paris: Archives & Culture. Sid. 461. ISBN 978-2-35077-135-9. 
  5. ^ Kungl. Serafimerorden i Sveriges statskalender 1925
  6. ^ Konung Carl den XIII:s orden. i Sveriges statskalender 1940bih

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]