Presidentvalet i Frankrike 2017 – Wikipedia

Presidentvalet i Frankrike 2017
Frankrike
← 2012 23 april 2017 (första valomgången)
7 maj 2017 (andra valomgången)
2022 →
  Emmanuel Macron Marine Le Pen
Kandidat Emmanuel Macron Marine Le Pen
Parti En Marche! National Front
Röster 20 753 798 10 644 118
Andel 66,10 % 33,90 %

Resultat per departement i andra valomgången som visar vilken kandidat fick flest röster
     Emmanuel Macron      Marine Le Pen

President före valet

François Hollande
PS

President efter valet

Emmanuel Macron
En Marche!

Presidentvalet i Frankrike 2017 var ett ordinarie val till ämbetet som Republiken Frankrikes president, där Emmanuel Macron valdes till president för mandatperioden 2017–2022 i den andra valomgången. Valets första valomgång ägde rum den 23 april 2017.[1] De två kandidater som fick flest röster - mittenkandidaten Emmanuel Macron och nationalisten Marine Le Pen - möttes sedan i den andra valomgången den 7 maj 2017.[1] Macron vann presidentvalet,[2] men det tillkännagavs officiellt den 11 maj 2017.[3] Presidentvalet följdes av parlamentsvalet i Frankrike 2017 den 11 och 18 juni.[4]

Den avgående president François Hollande från Socialistpartiet hade möjlighet att ställa upp för en andra mandatperiod, men deklarerade den 1 december 2016 att han inte stod till förfogande i valet på grund av sina dåliga opinionssiffror.[5]

François Fillon från konservativa Republikanerna och Marine Le Pen från nationalistiska Front National ledde i opinionsmätningarna för den första valomgången mellan november 2016 och mitten av januari 2017. I slutet av januari och början av februari 2017 visade opinionsmätningarna att avståndet minskade mellan Fillon och Macron, tillhörande En Marche! samt socialistpartiets kandidat Benoît Hamon. Efter att den satiriska veckotidningen Le Canard enchaîné avslöjat i januari 2017 att Fillon tidigare hade använt nästan 1 miljon euro i skattemedel för att anställa sin fru som parlamentarisk assistent, gick Macron om Fillon i opinionsmätningarna för första valomgången. Under valkampanjen tappade både Macron och Le Pen i stöd liksom Hamon, samtidigt som vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon ökade. Dock bibehöll Macron och Le Pen ställningen som de två ledande kandidaterna och vann flest röster i första valomgången.[6]

Opinionsmätningar inför andra valomgången pekade på att Macron skulle vinna mot Le Pen med omkring 20 procentenheter.[7] Fillon och Hamon ställde sig bakom Macron, men vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon vägrade ställa sig bakom varken Macron eller Le Pen.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Parrainages, temps de paroles, debats... Les dates clé de l'élection présidentielle” (på franska). Le Monde. 15 februari 2017. http://www.lemonde.fr/election-presidentielle-2017/article/2017/02/15/parrainages-temps-de-parole-debats-les-dates-cle-de-l-election-presidentielle_5079909_4854003.html. 
  2. ^ ”Macron blir Frankrikes nye president – Le Pen erkänner sig besegrad”. svt.se. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/macron-blir-frankrikes-president. Läst 7 maj 2017. 
  3. ^ ”Décision n° 2017-171 PDR du 10 mai 2017 : Proclamation des résultats de l'élection du Président de la République” (på franska). Conseil constitutionnel. 10 maj 2017. https://www.conseil-constitutionnel.fr/decision/2017/2017171PDR.htm. Läst 28 april 2022. 
  4. ^ ”Constitution du 4 octobre 1958” (på franska). Legifrance. https://www.legifrance.gouv.fr/loda/article_lc/LEGIARTI000006527463/1962-11-08/. Läst 9 april 2021. 
  5. ^ ”Parrainages, temps de parole, débats… Les dates clé de l’élection présidentielle” (på franska). Le Monde.fr. 15 februari 2017. https://www.lemonde.fr/election-presidentielle-2017/article/2017/02/15/parrainages-temps-de-parole-debats-les-dates-cle-de-l-election-presidentielle_5079909_4854003.html. Läst 9 april 2021. 
  6. ^ ”Liste officielle des candidats à l’élection présidentielle - Conseil constitutionnel présidentielle 2017”. presidentielle2017.conseil-constitutionnel.fr. https://presidentielle2017.conseil-constitutionnel.fr/liste-officielle-des-candidats-a-lelection-presidentielle/. Läst 9 april 2021. 
  7. ^ ”Kampen hårdnar inför söndagens val i Frankrike”. Sveriges Radio. 2 maj 2017. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6688025. 
  8. ^ ”France elections: Le Pen steps aside as National Front leader” (på brittisk engelska). BBC News. 25 april 2017. https://www.bbc.com/news/world-europe-39696861. Läst 9 april 2021. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.