Polisen i USA – Wikipedia

Polisen i Chicago griper en misstänkt.
Polisbil av modell Ford Crown Victoria från San Diego Police Department.

Polisväsendet i USA återspeglar landets konstitution och ställning som en förbundsstat. I likhet med uppdelningen mellan federala domstolar och delstatliga domstolar samt mellan federala åklagare och delstatliga åklagare finns det även en uppdelning mellan polisorganisationer som härleder sin myndighetsutövning och rättsliga grund från den federala statsmakten (engelska: Federal government) respektive delstatsstyret (engelska: State government).

Polismyndigheter tillhörande den federala statsmakten ansvarar för att bekämpa de federala brott som begås inom ramen för varje myndighets fastställda ansvarsområde. Det finns ungefär 65 olika federala polismyndigheter. Varje delstat lagstiftar om sin egen stats polisorganisation. Inom de flesta delstater finns det poliser på central delstatlig nivå (statspolis), countynivå och lokal nivå (kommunal polis). De allra flesta poliser i USA verkar inom den delstatliga jurisdiktionens område.[1]

År 2004 fanns det ungefär 836 000 poliser i USA. Av dessa tillhörde ca 104 000 federala poliser de 65 olika federala polismyndigheterna, medan ca 732 000 poliser var anställda vid delstatliga och lokala polismyndigheter.[2]

Federal jurisdiktion[redigera | redigera wikitext]

Federalt polisanställda vid DSS, ATF och U.S. Secret Service bevakar Förenta Nationernas generalförsamlings öppningssession utanför FN-skrapan i New York, 23 september 2019.

* Förteckning över federala polismyndigheter i USA

Det fanns 104 000 federala poliser i USA år 2004. De viktigaste federala polismyndigheterna sorterar under justitiedepartementet och inrikessäkerhetsdepartement. Titeln specialagent (engelska: Special Agent) förekommer inom FBI och flera andra federala brottsbekämpande myndigheter där utövaren har fullständiga polisiära befogenheter men inte bär uniform med gradbeteckningar.

Justitiedepartmentet[redigera | redigera wikitext]

Inrikessäkerhetsdepartementet[redigera | redigera wikitext]

Polis vid U.S. Border Patrol läser upp Mirandavarningen till mexikansk medborgare misstänkt för narkotikasmuggling i närheten av gränsen till Mexiko.

Den amerikanska kustbevakningen (U.S. Coast Guard) sorterar även under detta departement och har polisiära befogenheter, men räknas inte alltid som en renodlad polismyndighet då den är militärt organiserad och även har ansvar för sjöräddning.

Övrig federal polis[redigera | redigera wikitext]

Ridande polis tillhörande United States Park Police.

Delstatlig jurisdiktion[redigera | redigera wikitext]

Fordon från delstatspolisen i Pennsylvania.

Huvuddelen av alla poliser i USA härleder sina polisiära befogenheter från delstatlig lagstiftning, oavsett om de ingår i delstatens förvaltningsorganisation, countyts förvaltningsorganisation, eller i den stadskommunala förvaltningen.

En polisman är i gängse amerikansk rätt att beteckna som en Peace Officer: varje delstat har i sin egna lagstiftning en legaldefinition, liksom en katalog över vilka myndighetsföreträdare som inkluderas i begreppet samt deras laga befogenheter.[21][22] Poliser inom en delstat har i grunden samma polisiära befogenheter inom samma delstat, oavsett vilken polismyndighet de tjänstgör vid.

Den exakta titeln beror på vilken myndighet som polismannen är anställd hos. Exempelvis blir vederbörande Trooper hos en State Police/Highway Patrol, deputy till en Sheriff, police officer vid en stadspolis eller ranger/warden vid Park Police.

I fiktion framställs ibland poliser som strikt begränsade till sin jurisdiktion, något som har en historisk bakgrund. Under 1900-talet har frågan om biljakter över delstatsgränser avgjorts i rättsfall i USA:s högsta domstol som innebär att en person på flykt i trängande fall (hot pursuit) och som korsar en delstatsgräns med bil, kan fortfarande efterföljs av samma poliser från föregående delstat; även om primär jurisdiktion och formellt ansvar övergår vid delstatsgränsen, liksom beroende på vilken policy som finns hos respektive poliskår.[23]

Delstatspolis[redigera | redigera wikitext]

Polis med tjänstefordon från Los Angeles County Sheriff's Department.

Delstatspolis är poliskårer med delstatsövergripande befogenheter som direkt ingår i delstatens förvaltningsorganisation.

Delstatspolisen har i allmänhet uppgifter som ligger utanför polisen på county eller stadskommunal nivå, som till exempel trafikövervakning på större vägar, ordning och säkerhet för den lagstiftande församlingen, personskydd för guvernören och andra ledande befattningshavare i delstatsstyret, utbildning av personal från mindre polismyndigheter utan egen polisutbildning och kriminaltekniskt biträde till andra polismyndigheter, men de har även överlappande befogenheter med den kommunala polisen och stadspoliserna.

I tjugotre delstater kallas den delstatliga huvudpolismyndigheten för State Police. Huvudpolismyndigheten har då ett allmänt ansvar för att upprätthålla ordning och säkerhet inom delstaten. Bland dessa delstater finns Pennsylvania, Louisiana, New Jersey, Indiana, New Mexico, New York, Illinois, Maryland, Michigan, Virginia, Iowa, Connecticut, Massachusetts, Kentucky och West Virginia. I andra delstater har de delstatliga huvudpolismyndigheterna begränsade uppgifter och kallas Highway Patrol (exempelvis California Highway Patrol) eller State Bureau of Investigation (statskriminalpolis). Det finns delstatliga huvudpolismyndigheter i alla delstater utom Hawaii.

Det fanns 58 190 delstatliga poliser i 49 huvudpolismyndigheter år 2004.[2] Vid sidan av de delstatliga huvudpolismyndigheterna finns det ett otal andra delstatspolismyndigheter med begränsade befogenheter, som jakt- och fiskepolis, sjöpolis, universitetspolis etc. Statistiskt räknas dessa till övrig polis.

Polis på countynivå[redigera | redigera wikitext]

Tjänstefordon från New York City Sheriff's Office.

Countyts storlek har betydelse för hur polisorganisationen ser ut. Los Angeles County, med 9 miljoner invånare, har naturligtvis en mer komplicerad polisiär struktur än Gunnison County i Colorado, med 14 000 invånare. Det fanns 175 000 poliser på countynivå i 3 067 polismyndigheter år 2004.[2]

Sheriff Den vanligaste organisationsformen för amerikansk polis på countynivå är, att en i allmänna politiska val tillsatt sheriff är chef för polismyndigheten. Varje delstat lagstiftar själv om sheriffens befogenheter, utifrån den federala konstitutionens yttre ramar. Beroende på delstat kan dessa befogenheter kan vara av olika omfattning.

  • Sheriffen har omfattande befogenheter. Sheriffmyndigheten är en polismyndighet med fullständigt polisiärt ansvar inom kommunen. Sheriffen är dessutom föreståndare för de kommunala häkten, där personer fängslas i väntan på rättegång eller avtjänar kortare fängelsestraff, samt för att transportera fångar. Sheriffen är därtill styresman för tingshuset och ansvarar för ordning och säkerhet vid rättegångar samt delgivning av stämningar och åtal. Sheriffen är för övrigt chef för det lokala utsökningsväsendet (motsvarigheten till en svensk kronofogde) och ansvarar för indrivning och exekutiva auktioner. Utsökningsuppgifterna kan dock i vissa jurisdiktioner utföras av andra ämbetsmän kallade marshal eller constable.
  • Sheriffen har begränsade polisiära befogenheter. Vid sidan om sina uppgifter som häktesföreståndare, styresman för tingshuset och ansvarig för utsökningsväsendet, ansvarar sheriffen för ordnings- och utredningsverksamhet inom kommunen.
  • Sheriffen har inga egentliga polisiära befogenheter, utan är enbart häktesföreståndare, styresman för tingshuset och ansvarig för utsökningsväsendet.

Countypoliskår En ovanligare organisationsform för amerikansk polis på countynivå, är att ha en särskild countypolis, som är oberoende av sheriffen. Chefen för countypolisen är då en politiskt oberoende tjänsteman. En poliskår på countynivå kan ha olika befogenheter:

  • Countypoliskår med fullständiga befogenheter. Countypolisen är polismyndighet med fullständigt polisiärt ansvar inklusive ordnings- och kriminalpolis oberoende av kommunala gränser. Dessa förekommer huvudsakligen endast i urbana områden i de nordöstra delstaterna.
  • Countypoliskår med begränsade befogenheter. Countypolisen ansvarar för viss polisiär ordnings- och utredningsverksamhet inom avgränsade områden, som till exempel enbart inom countyts glesbygdsområden.
  • Countypoliskår med inskränkta befogenheter. Countypolisen är ordningspolis med sitt verksamhetsområde inskränkt till av countyt administrerade parker och anläggningar. Kan ibland också ansvara för trafikövervakning på vissa vägar.

Lokal polis[redigera | redigera wikitext]

3 polismän från San Francisco Police Department, den lokala polisen med ansvar för allmän ordning och säkerhet i San Francisco.

Åtta av tio amerikaner bor i städer och för dem är den lokala polisen den viktigaste polismyndigheten. Det är vanligen den lokala polisen som rycker ut efter 911 samtal till gemene person som drabbats av brott.

Det fanns 445 000 lokala polismän i 12 766 lokala polismyndigheter i USA år 2000.[2] Den lokala polisen ingår som en förvaltningsavdelning i den vanliga stadskommunala förvaltningen. De lokala poliskårerna är, oberoende av storlek, ytterst ansvarig inför en folkvald borgmästare. I praktiken kan organisationen variera mycket mellan en lokal poliskår för liten stad och poliskåren för en storstad. Exempelvis har staden New Yorks lokala poliskår, New York City Police Department (NYPD), över 44 000 polismän anställda.

Poliskårerna i storstäder har ofta en politiskt utnämnd civil chef med polisiära befogenheter (engelska: Police Commissioner), ett slags borgarråd/kommunalråd för polisen, såsom är fallet i New York.[24]

Alternativt så kan en kollektiv styrelse (engelska: Police Commission) utöva tillsyn och myndighet över den lokala polisen, såsom är fallet för polisen i Los Angeles och San Francisco.[25][26]

Under den politiskt tillsatta ledningen finns i regel en erfaren yrkespolis som polischef, som varierande från poliskår till poliskår, kan ha titeln Chief of Police eller Chief of Department.[27][24]

Övrig polis[redigera | redigera wikitext]

Till övrig polis med speciell jurisdiktion räknas särskilda poliskårer för universitet, kollektivtrafik, flygplatser, parker med mera, som utgör egna polismyndigheter. Det fanns i hela USA, under år 2004, 49 000 poliser i 1 481 polismyndigheter med speciell jurisdiktion.[2]

I Texas och i vissa andra delstater har constables och marshals (se ovan) vid sidan av sitt ansvar för utsökningsväsendet, även chefskap över en lokal polismyndighet som organisatoriskt ligger mellan county och kommunal nivå. Det fanns 2 300 poliser i 513 sådana polismyndigheter år 2004.[2]

Polisman vid University of Delaware Police Department.

Indianpolis[redigera | redigera wikitext]

Polisverksamheten på indianreservaten är ett komplicerat nätverk av överlappande befogenheter. Brottets svårighetsgrad, förövarens ras och var brottet har begåtts bestämmer vilken polismyndighet eller vilka polismyndigheter, på federal, delstatlig, lokal, eller indiansk nivå, som har befogenhet att ingripa.[28] Huvudregeln är att brott begångna av icke-indianer mot indianer på ett reservat faller under federal jurisdiktion, grova brott av en indian mot en annan indian på ett reservat är också ett federalt brott, medan mindre grova brott av en indian mot en annan indian på ett reservat faller under indiansk jurisdiktion och brott begångna av icke-indianer mot icke-indianer på ett reservat faller under delstatlig jurisdiktion.[29]

  • Indiannationernas egen polis kan bara ingripa mot indianer och utreda brott som indianer har begått mot indiansk lagstiftning.[30] Dessa befogenheter omfattar bara sådana indianer som tillhör den stam eller nation som bor på reservatet. Indianer från andra nationer som vistas på reservatet är inte underkastad denna jurisdiktion[31] Det fanns 2 303 poliser i 171 indianska polismyndigheter år 2000.[32] Som exempel kan nämnas Oneida Indian Nation Police[33], i delstaten New York och Umatilla Tribal Police Department[34] i delstaten Oregon.
  • Indianbyrån (BIA) handhar den grundläggande polisverksamheten på reservaten och har tillsammans med FBI huvudansvaret för att utreda federala brott begångna på dessa.[35] Ordningspolisen lyder under indianagenten på varje reservat, medan brottsutredningr genomförs av kriminalpoliser tillhöriga BIA:s Office of Law Enforcement Services.[36]
  • FBI utreder, genom sin Indian Country Unit, framförallt mord, övergrepp mot barn, grov misshandel, narkotika- och gängrelaterade brott, korruption och bedrägeri mot federala eller indianska myndigheter, brott mot spellagstiftningen samt egendomsbrott.[37]
  • Andra federala polismyndigheter, som DEA och ATF med flera, utreder även federala brott begångna på indianreservaten.[35]
  • Alaska, Kalifornien, Minnesota, Nebraska, Oregon och Wisconsin har genom kongresslagstiftning, med undantag för vissa reservat, fått jurisdiktion över brott som begås av indianer på indianreservaten inom dessa delstaters områden.[31]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070718073812/http://polis.osce.org/countries/details?item_id=69. Läst 3 mars 2009.  2009-03-03
  2. ^ [a b c d e f] U.S. Department of Justice, Bureau of Justice Statistics, Law Enforcement Statistics, Summary Findings ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2006. https://web.archive.org/web/20061002175933/http://www.ojp.gov/bjs/lawenf.htm. Läst 23 maj 2007.  2009-03-05
  3. ^ [a b] ”Federal Bureau of Investigation” (på engelska). United States Government Manual. https://www.usgovernmentmanual.gov/Agency?EntityId=2mZhVwTmt9s=&ParentEId=3jAPUb4n5pE=&EType=F2blCKa+e1g=. Läst 13 september 2021. ”The Federal Bureau of Investigation (FBI) is the Department of Justice's principal investigative arm. It is primarily charged with gathering and reporting facts, locating witnesses, and compiling evidence in cases involving Federal jurisdiction. It also provides law enforcement leadership and assistance to State and international law enforcement agencies. The FBI was established in 1908 by the Attorney General, who directed that Department of Justice investigations be handled by its own staff. The Bureau is charged with investigating all violations of Federal law except those that have been assigned by legislative enactment or otherwise to another Federal agency. Its jurisdiction includes a wide range of responsibilities in the national security, criminal, and civil fields. Priority has been assigned to areas such as counterterrorism, counterintelligence, cybercrimes, internationally and nationally organized crime and drug-related activities, and financial crimes. The FBI also offers cooperative services to local, State, and international law enforcement agencies. These services include fingerprint identification, laboratory examination, police training, the Law Enforcement Online communication and information service for use by the law enforcement community, the National Crime Information Center, and the National Center for the Analysis of Violent Crime.” 
  4. ^ [a b c] ”United States Marshals Service” (på engelska). United States Government Manual. https://www.usgovernmentmanual.gov/Agency?EntityId=lkRFONvtevY=&ParentEId=3jAPUb4n5pE=&EType=F2blCKa+e1g=. Läst 13 september 2021. 
  5. ^ [a b] http://polis.osce.org/countries/details.php?item_id=69#Country_Profile_Section_342 Arkiverad 23 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-03
  6. ^ http://polis.osce.org/countries/details.php?item_id=69#Country_Profile_Section_343 Arkiverad 23 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-03
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 april 2009. https://web.archive.org/web/20090412135937/http://www.gsa.gov/Portal/gsa/ep/channelView.do?pageTypeId=17109&channelPage=%2Fep%2Fchannel%2FgsaOverview.jsp&channelId=-24392. Läst 8 april 2009.  2009-03-03
  8. ^ http://www.ice.gov/about/index.htm 2009-03-03
  9. ^ http://www.civil-liberties.com/pages/report.html 2009-03-03
  10. ^ http://www.usmint.gov/about_the_mint/mint_police/index.cfm?flash=yes Arkiverad 25 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-03
  11. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 december 2008. https://web.archive.org/web/20081218215449/http://postalinspectors.uspis.gov/aboutus/mission.aspx. Läst 3 mars 2009.  2009-03-03
  12. ^ http://www.ssa.gov/oig/ 2009-03-03
  13. ^ "As federal law enforcement agents, postal inspectors carry firearms, serve warrants and subpoenas, and possess the power of arrest" http://www.ncjrs.gov/pdffiles1/ojjdp/216857.pdf 2009-03-03
  14. ^ http://www.fs.fed.us/lei/2009-0303[död länk]
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090305011513/http://olesem.doi.gov/jobs/bureaus/blm.html. Läst 3 mars 2009.  2009-03-03
  16. ^ http://www.nps.gov/uspp/ 2009-03-03
  17. ^ http://www.bmpcoe.org/bestpractices/internal/ria/ria_59.html Arkiverad 20 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-03
  18. ^ "The Fort Monmouth Police Department, under the Office of the Provost Marshal, provides a full array of law enforcement services to the entire Fort Monmouth community. The police department is comprised of both Military Police and Department of Defense Officers." http://www.globalsecurity.org/military/facility/fort-monmouth.htm 2009-03-03
  19. ^ http://www.uscapitolpolice.gov/home.php Arkiverad 3 september 2009 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-05
  20. ^ http://www.slate.com/id/2099853/ 2009-03-05
  21. ^ ”CHAPTER 4.5. Peace Officers 830 - 832.19” (på engelska) (California Penal Code). leginfo.legislature.ca.gov. Kaliforniens delstatslegislatur. https://leginfo.legislature.ca.gov/faces/codes_displayText.xhtml?lawCode=PEN&division=&title=3.&part=2.&chapter=4.5.&article=. Läst 6 september 2022. 
  22. ^ ”Tex. Code Crim. Proc. art. 2.12” (på engelska). Texas Code of Criminal Procedure. casetext.com. https://casetext.com/statute/texas-codes/code-of-criminal-procedure/title-1-code-of-criminal-procedure/chapter-2-general-duties-of-officers/section-212-who-are-peace-officers. Läst 6 september 2022. 
  23. ^ ”Restrictive Policies for High-Speed Police Pursuits” (på engelska). www.ojp.gov. Office of Justice Programs, U.S. Department of Justice. 1990. https://www.ojp.gov/pdffiles1/Digitization/122025NCJRS.pdf. Läst 12 april 2024. 
  24. ^ [a b] ”Leadership” (på engelska). www.nyc.gov. New York City Police Department. https://www.nyc.gov/site/nypd/about/leadership/leadership-landing.page. Läst 12 april 2024. 
  25. ^ ”Function and Role of the Board of Police Commissioners” (på engelska). www.lapdonline.org. Los Angeles Police Department. https://www.lapdonline.org/police-commission/function-and-role-of-the-board-of-police-commissioners/. Läst 12 april 2024. 
  26. ^ ”Police Commission” (på engelska). www.sf.gov. City and County of San Francisco. https://www.sf.gov/departments/police-commission. Läst 12 april 2024. 
  27. ^ ”Office of the Chief of Police” (på engelska). www.lapdonline.org. Los Angeles Police Department. https://www.lapdonline.org/office-of-the-chief-of-police/. Läst 12 april 2024. 
  28. ^ U.S. Department of Justice, "Tribal Justice and Safety in Indian Country" ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090713075334/http://www.tribaljusticeandsafety.gov/le_overview.htm. Läst 5 mars 2009.  2009-03-05
  29. ^ Michael J. Bulzomi, "Indian Tribal Sovereignty", FBI Law Enforcement Bulletin June 2001 https://archive.is/20120525115108/findarticles.com/p/articles/mi_m2194/is_6_70/ai_76737662/pg_3
  30. ^ Oliphant v. Suquamish Indian Tribe, 435 U.S. 191, 98 S.Ct. 1011, 55 L.Ed.2d 209 (1978)2009-03-05
  31. ^ [a b] Bulzomi 2001, a.a.
  32. ^ United States Department of Justice, Bureau of Justice Statistics, "Tribal Law Enforcement, 2000" ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090126235136/http://www.ojp.usdoj.gov/bjs//pub/pdf/tle00.pdf. Läst 5 mars 2009.  2009-03-05
  33. ^ "Oneida Indian Nation Police. A Sovereign Nation Police Force." ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090307202147/http://www.oneidaindiannation.com/about/programs/nationservices/27235064.html. Läst 5 mars 2009.  2009-03-05
  34. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090321050121/http://www.umatilla.nsn.us/utpd.html. Läst 5 mars 2009.  2009-03-05
  35. ^ [a b] http://indian.senate.gov/public/_files/PatRagsdaletestimony00.pdf Arkiverad 21 september 2012 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-05
  36. ^ Electronic Code of Federal Regulations Title 25: Indians, PART 12—INDIAN COUNTRY LAW ENFORCEMENT http://ecfr.gpoaccess.gov/cgi/t/text/text-idx?c=ecfr&rgn=div5&view=text&node=25:1.0.1.2.6&idno=25#25:1.0.1.2.6.1.1.1 Arkiverad 4 december 2011 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-05
  37. ^ Federal Bureau of Investigation, "Indian Country Crime" https://web.archive.org/web/20040702074022/http://www.fbi.gov/hq/cid/indian/background.htm 2009-03-05

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Polisen_i_USA&oldid=54607573”