Plancktemperatur – Wikipedia

Plancktemperatur, betecknat ${\displaystyle T_{\text{P}}}$, är en enhet för temperatur och en av de grundläggande Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter. Plancktemperatur definieras som:

${\displaystyle T_{\text{P}}={\frac {m_{\text{P}}c^{2}}{k_{\text{B}}}}={\sqrt {\frac {\hbar c^{5}}{Gk_{\text{B}}^{2}}}}}$

där ${\displaystyle G}$ är gravitationskonstanten, ${\displaystyle \hbar }$ Diracs konstant, ${\displaystyle c}$ ljusets hastighet i vakuum och k_B Boltzmanns konstant.

Dess värde är 1,416 784(16) × 10³² K.^[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]