Pippi får flaskpost från sin pappa där det står att han är fängslad av grymma pirater i sjörövarstaden Porto Piluse, och de ger honom bara vatten och bröd. Pippi, Tommy och Annika reser dit med bland annat en säng med en luftballong fäst ovanför, ett egenkonstruerat flygplan samt ett kapat piratskepp för att befria honom. Tommys och Annikas bortresta föräldrar tror att barnen är hemma hos Pippi.
Filmen är en uppföljare till TV-serien Pippi Långstrump, med samma skådespelare i huvudrollerna. Jarl Borssén och Staffan Hallerstam som medverkar i denna film medverkar också i serien, dock i andra roller.[8][9]
Succén är självklart given. Ingen kritiker inbillar sig väl att han kan göra något åt saken. Så länge samhället inte stöder och engagerar sig i barnfilmsproduktionen! Vad jag saknar i den här barnlångfilmen är ett inspirerat manus och ett fantasteri som lyfter historien från idyllens Villerkulla till barndomens galna dröm om frihet.
Olle Hellboms uppfinningsrikedom i detaljer är hela tiden stor och beundransvärd. Ändå tyckte jag att sjörövardelen av den här filmen blev lång och full av upprepningar. Hade tonen från inledningen hållits hade det kunnat bli en ovanligt fin film, älskad av barn och vuxna, alla sorter. Nu blev det som det brukar till sist. Alla ungar älskar sina idoler och väljer dem även när det tar emot.