Philip Pullman – Wikipedia

Philip Pullman
Philip Pullman vid en boksignering i april 2005.
Philip Pullman vid en boksignering i april 2005.
FöddPhilip Pullman
19 oktober 1946 (77 år)
Norwich, England, Storbritannien
YrkeRomanförfattare
NationalitetBrittisk
Språkengelska[1][2][3]
GenrerFantasy
Noterbara verkDen mörka materian
Den godhjärtade Jesus och Kristus bedragaren
PriserCarnegie Medal
1995
Guardian Prize
1996
FRSL
2001
CBE
2004
Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne
2005
MakaJudith Speller (1970–)
Namnteckning
Webbplatshttp://www.philip-pullman.com/

Philip Pullman, född 19 oktober 1946 i Norwich, är en brittisk författare som är mest känd för sin fantasytrilogi Den mörka materian. Böckerna handlar om två barn som lever i olika parallellvärldar varav en är vår egen jord. Hela berättelsen präglas av en stark religionskritik, främst mot kristendomen och den kristna kyrkan som institution.[4] Pullman har planerat att bygga ut serien med tre böcker till, den första boken Lyras färd utspelar sig ungefär tio år före Guldkompassen.[5]

Under 2008 namngav dagstidningen The Times honom som en av de 50 främsta författarna i Storbritannien sedan 1945.[6]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Philip Pullman föddes i Norwich, son till Audrey Evelyn Pullman (född Merrifield) och Royal Air Force piloten Alfred Outram Pullman som omkom i en flygkrasch.[7] Pullman studerade engelsk litteratur vid Exeter College i Oxford. Han utbildade sig sedan till lärare vid Westminster College innan han till slut blev författare. Pullmans författarkarriär började med att han 1984 vann en förlagstävling med skräckberättelsen Spökryttaren.[8] Sedan dess har han skrivit bland annat historiska romaner, bilderbokstexter, sagor och fantasyberättelser.

Som första barnboksförfattare någonsin mottog han Whitbread Book of the Year 2001. År 2005 fick han Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne.[9]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

1970 gifte sig Pullman med Judith Speller. De har två söner tillsammans; James och Thomas.[10]

Bibliografi (utgivet på svenska)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ CONOR.Sl.[källa från Wikidata]
  3. ^ ПроДетЛит, 17 september 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Erika Josefsson (14 oktober 2010). ”Evangelium enligt Philip Pullman”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 8 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140608043025/http://www.dn.se/dnbok/evangelium-enligt-philip-pullman/. Läst 20 december 2013. 
  5. ^ Viveca Bladh (29 mars 2018). ”Sagor och vetenskap i dramatisk start i nya trilogin av "Guldkompassen"-författaren Philip Pullman”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4416&artikel=6921373. Läst 17 november 2019. 
  6. ^ ”The 50 greatest British writers since 1945”. The Times. 5 januari 2008. https://www.thetimes.co.uk/article/the-50-greatest-british-writers-since-1945-ws3g69xrf90. Läst 17 november 2019. 
  7. ^ ”Philip Pullman: How Wales inspired his life and work”. BBC. 18 mars 2013. Arkiverad från originalet den 30 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140330033007/http://www.bbc.co.uk/arts/0/21672648. Läst 20 december 2013. 
  8. ^ ”Något radikalt nytt i fantasygenren”. ALMA. Arkiverad från originalet den 21 december 2013. https://web.archive.org/web/20131221012336/http://alma.se/sv/Pristagare/2005-Philip-Pullman/Om-Philip-Pullman/. Läst 3 maj 2013. 
  9. ^ ”Behåller sin optimistiska tro på barnet i de mörkaste situationer”. ALMA. Arkiverad från originalet den 21 december 2013. https://web.archive.org/web/20131221012336/http://alma.se/sv/Pristagare/2005-Philip-Pullman/Om-Philip-Pullman/. Läst 20 december 2013. 
  10. ^ Maev Kennedy (29 november 2007). ”'He is one of the greatest storytellers of all time, and he's here among us, writing now. It's just thrilling to be around'”. The Guardian. http://www.theguardian.com/uk/2007/nov/30/film.books. Läst 29 december 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]