Peter Celsing – Wikipedia

Peter Celsing
Peter Celsing år 1967.
Personfakta
Född29 januari 1920
FödelseplatsOscars församling, Stockholm
Död16 mars 1974 (54 år)
DödsplatsLovö församling, Stockholms län, Uppland
Alma materKungliga Tekniska högskolan[1] och Arkitekturskolan KKH[1]
Arbeten
Betydande byggnaderKulturhuset
Hitta fler artiklar i
Arkitekturportalen
KulturNav

Peter Elof Herman Torsten Folke von Celsing, född 29 januari 1920 i Oscars församling i Stockholm, död 16 mars 1974 i Lovö församling i Stockholms län,[2] var en svensk arkitekt och professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH).

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Kontoret vid Lilla Nygatan, Stockholm, 1967.

Peter Celsing studerade vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1944 och Kungliga konsthögskolan i Stockholm 1946, och var under en tid anställd hos Ivar Tengbom och Paul Hedqvist. Viktiga impulser gav honom två års arbete och resor till Mellanöstern och Medelhavsvärlden. 1948–1952 var han chef vid AB Stockholms Spårvägars arkitektkontor, där han ritade flera av förortsstationerna i Stockholms tunnelbana, till exempel Gubbängen, Åkeshov, Hökarängen och Blackeberg.

Han utnämndes till professor i arkitektur vid KTH 1960 och hade då pedagogisk erfarenhet därifrån sedan flera år under 1950-talet.

Celsing har blivit känd för sina kyrkobyggnader samt byggnader i Stockholms city. Mest kända är Kulturhuset vid Sergels torg från 1966 (invigt 1974) och intilliggande Riksbankshuset vid Brunkebergstorg, invigt 1970. Peter Celsing avled den 16 mars 1974[3] i sviterna av en hjärntumör.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Peter Celsing var son till bankdirektören Folke von Celsing och Margareta Norström samt bror till ambassadrådet Lars von Celsing. Celsing var från 1948 gift med Birgitta Dyrssen (1922–2004), dotter till ryttmästaren Thorsten Dyrssen och Gunhild Lipton. Deras son är arkitekten och professorn Johan Celsing.

Byggnadsverk i urval[redigera | redigera wikitext]

Shell vid Strandvägen, mars 1959. En av de få arkitektritade bensinstationerna i Sverige, uppförd 1955-1956.

Bilder, arbeten i urval[redigera | redigera wikitext]

  • S:t Tomas kyrka i Vällingby
    S:t Tomas kyrka i Vällingby
  • Kulturhuset i Stockholm
    Kulturhuset i Stockholm
  • Riksbanken i Stockholm
    Riksbanken i Stockholm
  • Härlanda kyrka i Göteborg
    Härlanda kyrka i Göteborg
  • Filmhuset på Gärdet, Stockholm
    Filmhuset på Gärdet, Stockholm

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bedoire, Fredric (2015). Den svenska arkitekturens historia 1800–2000. Stockholm: Norstedts i samarbete med Stockholms byggnadsförening och Kungl. konsthögskolan. ISBN 978-91-1-3067056 
  • Lars Ridderstedt, Adversus populum: Peter Celsings och Sigurd Lewerentz sakralarkitektur 1945–1975 1998.
  • Svensk arkitektur, ritningar 1640–1970, Byggförlaget, Stockholm 1986
  • Wang, Wilfried (1996). The Architecture of Peter Celsing. Stockholm: Arkitektur Förlag. ISBN 91-86-050-36-2 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  3. ^ "Han gav sitt bästa i en kyrka" Vecko-Journalen nr 13 (27 mars) 1974, av Eugen Wretholm, Stockholm 1974

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Norrmalmsregleringen
Politisk ledning
Arkitekter
och ingenjörer
Planer och utredningar
Byggnadsverk i urval
(i alfabetisk ordning)
Övrigt
Stadsplanering i Stockholm   Stockholms city   Portal:Stockholm
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Peter_Celsing&oldid=50671579”