Olympiska sommarspelen 2016 – Wikipedia

Olympiska sommarspelen 2016
Motto	Um mundo novo (En ny värld)
Grenar	306 grenar i 28 sporter
Deltagare
Nationer	207 (inkl. Individuella utövare och Flyktingidrottare)
Aktiva	11 551
Värdskap
Land	Brasilien
Ort	Rio de Janeiro
Arena	Maracanã
Invigning	5 augusti 2016
Elden tändes av	Vanderlei de Lima[1]
Avslutning	21 augusti
← London 2012 Tokyo 2020 →

Olympiska sommarspelen 2016

Internationella olympiska kommittén Arenor Invigning Paralympiska sommarspelen Medaljfördelning (medaljörer)

Olympiska sommarspelen 2016 (portugisiska: Jogos Olímpicos de Verão de 2016) var de 31:a (moderna) olympiadens sommarspel (och de 28:e arrangerade sommarspelen). De arrangerades i Rio de Janeiro i Brasilien mellan den 5 och 21 augusti 2016. Fotbollsturneringen påbörjades dock redan den 3 augusti. För första gången arrangerades olympiska spel i ett sydamerikanskt land, för andra gången i Latinamerika (efter Mexico City år 1968) och för tredje gången på södra halvklotet (efter Australiens Melbourne år 1956 och Sydney år 2000).

Urval och omröstning[redigera | redigera wikitext]

Vilken ort som skulle arrangera spelen beslutades om den 2 oktober 2009 vid IOK:s kongress i Köpenhamn. Sista ansökningsdag var 13 september 2007.

Fyra av de städer som sökt spelen valdes som kandidater av IOK 4 juni 2008. Dessa var:

• Chicago, USA
• Madrid, Spanien
• Rio de Janeiro, Brasilien
• Tokyo, Japan

Vid den slutliga omröstningen i Köpenhamn åkte Chicago ut i första omgången och Tokyo i den andra, varvid det till slut stod mellan Madrid och Rio de Janeiro.

Ytterligare tre städer sökte spelen men valdes inte ut av IOK. Dessa var:

• Baku, Azerbajdzjan
• Doha, Qatar
• Prag, Tjeckien

21 ytterligare städer planerade att söka, men gjorde det inte av olika skäl, till exempel brist på statligt eller folkligt stöd eller för att en annan stad i landet sökt.

Enligt IOK:s utvärdering i 11 kategorier från fjärde juni 2008 fick Madrid näst högsta och Tokyo högst poäng. Doha i Qatar fick högre poäng än Rio de Janeiro men valdes inte ut av IOK, detta efter att ha insisterat på att hålla spelen i oktober (i och med att det där och i hela Mellanöstern är för varmt i augusti) vilket IOK inte tyckte var lämpligt.

Tävlingarna[redigera | redigera wikitext]

Invigningsceremonin[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Invigningsceremonin vid olympiska sommarspelen 2016

Invigningsceremonin inleddes den 5 augusti klockan 20:00 lokal tid (UTC 23:00, svensk tid 01:00) i Maracanãstadion.

Sporter[redigera | redigera wikitext]

I OS 2016 fanns 28 sporter i 41 discipliner samt 306 grenar (inom parentes). Den 9 oktober 2009 beslutade IOK i Köpenhamn att golf och rugby blev nya sporter.^[2]

Kalender[redigera | redigera wikitext]

Detta program presenterades den 31 mars 2015.^[3] Alla datum motsvaras av Brasília UTC−3. För exakta tider, se i vissa fall respektive tävling nedan.

Augusti Sport/idrott/evenemang		3 Ons	4 Tors	5 Fre	6 Lör	7 Sön	8 Mån	9 Tis	10 Ons	11 Tors	12 Fre	13 Lör	14 Sön	15 Mån	16 Tis	17 Ons	18 Tors	19 Fre	20 Lör	21 Sön	Grenfinaler
Ceremonier				IC																AC
Badminton										●	●	●	●	●	●	1	1	2	1		5
Basket					●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	1	1	2
Bordtennis					●	●	●	●	1	1	●	●	●	●	1	1					4
Boxning					●	●	●	●	●	●	●	●	1	1	1	1	1	1	3	4	13
Brottning													2	2	2	3	3	2	2	2	18
Bågskytte				●	1	1	●	●	●	1	1										4
Cykelsport	Landsväg				1	1			2												18
	Bana (velodrom)									1	2	2	1	1	3
	BMX															●	●	2
	Mountainbike																		1	1
Fotboll		●	●		●	●		●	●		●	●			●	●		1	1		2
Friidrott											3	5	4	5	5	4	6	7	7	1	47
Fäktning					1	1	1	1	2	1	1	1	1								10
Golf										●	●	●	1			●	●	●	1		2
Gymnastik	Artistisk				●	●	1	1	1	1			4	3	3	UG					18
	Rytmisk																	●	1	1
	Trampolin										1	1
Handboll					●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	1	1	2
Judo					2	2	2	2	2	2	2										14
Kanotsport	Slalom					●	●	1	1	2											16
	Sprint													●	4	●	4	●	4
Konstsim													●	●	1		●	1			2
Landhockey					●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	1	1			2
Modern femkamp																	●	1	1		2
Ridsport					●	●	●	2	●	●	1		●	1	●	1		1			6
Rodd					●	●	●	●	2	4	4	4									14
Rugby					●	●	1	●	●	1											2
Segling							●	●	●	●	●	●	2	2	2	2	2				10
Simhopp						1	1	1	1		●	●	1	●	1	●	1	●	1		8
Simning					4	4	4	4	4	4	4	4		1	1						34
Skytte					2	2	2	1	2	1	2	2	1								15
Taekwondo																2	2	2	2		8
Tennis					●	●	●	●	●	●	1	1	3								5
Triathlon																	1		1		2
Tyngdlyftning					1	2	2	2	2		2	1	1	1	1						15
Vattenpolo					●		●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	1	1		2
Volleyboll	Beachvolleyboll				●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	1	1				4
	Inomhusvolleyboll000				●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	1	1
Antal guldmedaljer		0	0	0	12	14	14	15	20	19	24	21	22	17	25	16	23	22	30	12	306/307 [4]
Sammanräknat		0	0	0	12	26	40	55	75	94	118	139	161	178	203	219	242	264	294	306	Grenfinaler
Augusti		3 Ons	4 Tors	5 Fre	6 Lör	7 Sön	8 Mån	9 Tis	10 Ons	11 Tors	12 Fre	13 Lör	14 Sön	15 Mån	16 Tis	17 Ons	18 Tors	19 Fre	20 Lör	21 Sön	v • r

Arenor[redigera | redigera wikitext]

Arenorna som användes ligger i fyra områden – Copacabana, Maracanã, Deodoro och Barra da Tijuca.^[5] Arenan med högst kapacitet var Maracanãstadion med 90 000 sittplatser där bland annat invigningen och avslutningen anordnades.

• 
  Maracanãstadion till höger och Ginásio do Maracanãzinho till vänster.
• 
  Estádio Olímpico João Havelange där tävlingarna i friidrott anordnas.
• 
  Den olympiska parken i Barra da Tijuca.

Deltagande nationer[redigera | redigera wikitext]

De första tre länderna som kvalificerade sig var Tyskland, Storbritannien och Nederländerna. Det fjärde laget som kvalificerade sig var värdnationen Brasilien.

Utöver de självständiga nationerna nedan tävlade ett annat lag, nämligen Flyktingidrottare (Refugee Olympic Athletes), bestående av tio tävlande med flyktingbakgrund. Dessutom tävlade Kuwait under "Individuella idrottsutövare" sedan IOK stängt av Kuwait från internationella tävlingar.^[6]

Uppdaterad 2016-08-17

Medaljtoppen[redigera | redigera wikitext]

Här visas endast topp tjugo-placering.^[7]

Placering	Land	Guld	Silver	Brons	Totalt antal medaljer	Placering efter antal medaljer
1	USA	46	37	38	121	1
2	Storbritannien	27	23	17	67	3
3	Kina	26	18	26	70	2
4	Ryssland	19	18	19	56	4
5	Tyskland	17	10	15	42	5
6	Japan	12	8	21	41	7
7	Frankrike	10	18	14	42	6
8	Sydkorea	9	3	9	21	11
9	Italien	8	12	8	28	9
10	Australien	8	11	10	29	8
11	Nederländerna	8	7	4	19	12
12	Ungern	8	3	4	15	18
13	Brasilien	7	6	6	19	13
14	Spanien	7	4	6	17	16
15	Kenya	6	6	1	13	20
16	Jamaica	6	3	2	11	22
17	Kroatien	5	3	2	10	27
18	Kuba	5	2	4	11	23
19	Nya Zeeland	4	9	5	18	14
20	Kanada	4	3	15	22	10

Medaljändringar på grund av dopning[redigera | redigera wikitext]

• Kanot, Serghei Tarnovschi  Moldavien

Taranovschi fråntogs bronsmedaljen i klassen C1 1000 meter för herrar. Bronset tillföll istället Ilja Sjtokalov från Ryssland.^[8]

• Tyngdlyftning, Izzat Artykov  Kirgizistan

Artykov fråntogs bronsmedaljen i klassen 69 kg för herrar. Bronset tillföll istället Luis Javier Mosquera från Colombia.^[9]

Avslutningsceremonin[redigera | redigera wikitext]

Ceremonin ägde rum den 21 augusti kl. 20:00 lokal tid.

Problem och kontroverser[redigera | redigera wikitext]

OS 2016 omgavs av uppmärksamhet kring ett antal olika problem och kontroverser.

Zikavirus[redigera | redigera wikitext]

Under 2015 och 2016 hade en epidemi relaterad till det myggspridda Zikaviruset drabbat ett stort antal länder i varmare klimat. I januari 2014 meddelades att cirka 1 procent av nyfödda spädbarn i den värst drabbade regionen i Brasilien misstänktes ha fått mikrocefali som en följd av viruset.^[10] Epidemin fick ett antal idrottare att tacka nej till medverkan i spelen. Däremot ansågs att spridningsrisken under själva spelen var låg, eftersom området i augusti månad hade mycket färre myggor på grund av södra halvklotets vinter.^[11]

Hygienproblem[redigera | redigera wikitext]

Guanabarabukten, där tävlingar i vindsurfing och segling ägde rum, är ett svårt förorenat vattenområde. Huvudorsaken är att avloppsvatten från större delen av Rio de Janeiro-området helt orenat rinner ut i bukten. Mångåriga löften från lokala politiker om installation av reningsanläggningar har bara uppfyllts till vissa delar.^[12]

Ekonomi och förseningar[redigera | redigera wikitext]

Brasilien var 2014 värd för VM i fotboll, ett arrangemang som krävde byggen och upprustningar av ett antal idrottsanläggningar runt om i landet. Vissa av dessa användes även under OS 2016, men dessutom byggdes ett stort antal arenor och andra anläggningar för de olika olympiska idrottsgrenarna. Utöver detta skedde uppgraderingar av Rio de Janeiros infrastruktur, inklusive bygget av en helt ny tunnelbanelinje. På grund av ekonomiska problem hos delstaten Rio de Janeiro (ansvarig för bygget) riskerade linjen att stå färdig först efter spelen.^[13]

Ryska dopningsskandalen[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Dopning i Ryssland

Sedan avslöjanden om systematisk dopning inom rysk friidrott uppdagades under 2014 och 2015 fattades beslut om att utesluta Ryssland från deltagande i friidrottstävlingarna under OS. Dock fick Darja Klisjina dispens eftersom hon bodde och tränade i USA och hon tävlade således för Ryssland. Enskilda tävlande i övrigt kunde ansöka om att få tävla, men då under den olympiska flaggan; några undantag från uteslutningsbeslutet skedde dock ej. Sedan WADA (World Anti-Doping Agency) i mitten av juli 2016 publicerat en rapport om systematisk och statsstödd dopning även inom andra idrotter, rekommenderade WADA och andra organisationer att Ryssland skulle stängas ute från alla idrotter under tävlingarna.^[14]

24 juli meddelade IOK dock att man inte hade fattat något sådant beslut. IOK lämnade över avgörandet till de internationella idrottsorganisationerna om vilka idrottare de ville stänga av från deltagande. Dessutom meddelade IOK att idrottare som var, eller tidigare hade varit, avstängda för dopning inte kunde delta i OS 2016.^[15]

TV-sändningar från spelen[redigera | redigera wikitext]

Generellt[redigera | redigera wikitext]

Olympic Broadcasting Service (OBS), som officiell olympisk TV-producent, hanterade TV-produktionerna från OS 2016. Detta sköttes via totalt 52 mobila sändningsenheter, och totalt kunde 40 000 TV-timmar och 60 000 digitala produktionstimmar att tillverkas för bolagen med sändningsrättigheter i olika länder. För första gången var antalet digitala produktionstimmar fler än de traditionella TV-sändningstimmarna. Sändningarna koordinerades från TV-centret i OS-området i Barra da Tijuca.^[16]

TV i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Hösten 2010 uppmanade Sportfive, i egenskap av försäljningsagent för IOK, alla intresserade mediebolag att lämna bud på de nordiska sändningsrättigheterna. Vinnaren för de svenska tv-rättigheterna blev MTG, vilket innebar att sommar-OS 2016 i Rio de Janeiro sändes i Viasats tv-utbud.^[17] Beslutet att Olympiska spelen skulle sändas i Viasat istället för i SVT väckte viss kritik, eftersom alla inte har tillgång till Viasats kanaler, men även att det kostade för att kunna se kanalerna.^[18] Efter att ett förslag lagts fram i riksdagen i maj 2012 om att en så kallad evenemangslista ska skapas i Sverige, där oppositionspartierna (S, V , MP och SD) röstat för, medan regeringspartierna (M, FP, C och KD) röstat emot en evenemangslista. Eftersom förslaget röstades igenom ska regeringen utreda om en evenemangslista ska införas i Sverige.^[19] Syftet med en evenemangslista, som finns i liknande form i andra länder, är att samhällsintressanta sporter och grenar ska visas i så kallade fria TV-kanaler och som en övervägande majoritet har tillgång till.^[20]

De reklamfinansierade kanalerna TV3 och TV10 var huvudkanaler. Därtill sände 12 sportkanaler utan reklampauser: Viasat OS Sport, Viasat OS Fotboll, Viasat OS Golf, Viasat OS Ridsport, Viasat OS Handboll och Viasat OS Tennis samt extrakanalerna Viasat Xtra OS 1-6 exklusiva för tittare med Viasat som operatör. Viaplay sände alla sändningarna från Rio online.^[21]

Se även[redigera | redigera wikitext]

• Sverige i olympiska sommarspelen 2016

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

• Officiell webbplats (engelska)
• Olympic.org

v • r Olympiska spelen Sommarspelen Aten 1896 • Paris 1900 • Saint Louis 1904 • Aten 1906² • London 1908 • Stockholm 1912 • Berlin 1916¹ • Antwerpen 1920 • Paris 1924 • Amsterdam 1928 • Los Angeles 1932 • Berlin 1936 • Helsingfors 1940¹ • London 1944¹ • London 1948 • Helsingfors 1952 • Melbourne 1956 • Rom 1960 • Tokyo 1964 • Mexico City 1968 • München 1972 • Montréal 1976 • Moskva 1980 • Los Angeles 1984 • Seoul 1988 • Barcelona 1992 • Atlanta 1996 • Sydney 2000 • Aten 2004 • Peking 2008 • London 2012 • Rio de Janeiro 2016 • Tokyo 2020 • Paris 2024 • Los Angeles 2028 • Brisbane 2032 Vinterspelen Chamonix 1924 • Sankt Moritz 1928 • Lake Placid 1932 • Garmisch-Partenkirchen 1936 • Sankt Moritz 1940¹ • Cortina d'Ampezzo 1944¹ • Sankt Moritz 1948 • Oslo 1952 • Cortina d'Ampezzo 1956 • Squaw Valley 1960 • Innsbruck 1964 • Grenoble 1968 • Sapporo 1972 • Innsbruck 1976 • Lake Placid 1980 • Sarajevo 1984 • Calgary 1988 • Albertville 1992 • Lillehammer 1994 • Nagano 1998 • Salt Lake City 2002 • Turin 2006 • Vancouver 2010 • Sotji 2014 • Pyeongchang 2018 • Peking 2022 • Milano–Cortina 2026 Övrigt Antikens olympiska spel • Internationella olympiska kommittén ¹ Inställda på grund av världskrig • ² Inofficiellt