French
DeutschNils Olsson (arkitekt) – Wikipedia
| Nils Olsson | |
 | |
| Född | Nils Edvin Olsson[1] 10 mars 1891[2] Halmstads församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 21 september 1951 (60 år) Johannebergs församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Münchens tekniska universitet Pauliskolan[3]  |
| Sysselsättning | Arkitekt[4] |
| Redigera Wikidata | |
Nils Edvin Olsson, född 10 mars 1891 i Halmstad, död 21 september 1951 i Göteborg, var en svensk arkitekt främst verksam i Göteborg.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Han utbildade sig vid Tekniska elementarskolan i Malmö och därefter vid Polytechnikum i Strelitz i norra Tyskland 1908–1913. Som arkitekt verkade han i Göteborg, först som anställd hos Ernst Torulf och därefter under eget namn.
Efter att ha köpt in delar av Överås ägor initierade han Örgryte Trädgårdsstad i Bö som utbyggdes under 1920- och 30-talen. Han utformade själv ungefär hälften av huset, däribland den egna villan Olsagården som placerades centralt i området. 1930-40-talet utformade han sju av bostads- och affärshusen utefter Kungsportsavenyen. Kungsportsavenyen 29 var det första av dessa hus Olsson fick i uppdrag att rita och är ett tidigt exempel på funkishus på Avenyn.
Nils Olsson belönades med en bronsmedalj vid konsttävlingarna vid Olympiska spelen i London 1948 för förslaget "3 ronder" som senare realiserades som Valhallabadet i Göteborg. Han är begravd på Örgryte nya kyrkogård.
Verk i urval[redigera | redigera wikitext]
- Kapellplatsen 2, 1915–1920
- Carl Skottsbergs Gata 12–20, 1919
- Villor, Vidkärrs trädgårdsstad, 1920-talet
- Villor, Örgryte trädgårdsstad, 1920-talet
- Villor, Överåsgatan, 1925–1929 (med Erik Friberger)
- Hvitfeldtsgatan 4, 1928
- Kungsgatan 5, 1928
- Luntantugatan 3 / Hvitfeldtsgatan 6, 1928
- Alfhemsgatan 5 / Olivedalsgatan 18, 1928–1930
- Alfhemsgatan 7 / Rosengatan 7, 1928–1930
- Olivedalsgatan 12–14, 1924–1929
- Kungsgatan 56 (ombyggnad), 1929
- Olivedalsgatan 20–22, 1928–1930
- Olivedalsgatan 28 / Vegagatan 54, 1928–1930
- Rosengatan 9, 1928–1930
- Vegagatan 56, 1928–1930
- Fjärde Långgatan 20, 1929
- Fjärde Långgatan 28, 1929
- Kungsgatan 46 / Kyrkogatan 21 med Biografen Victoria (ombyggnad), 1929–1935
- Fredsgatan 4 / Drottninggatan 50, 1930
- Kungsgatan 48 / Kyrkogatan 23, 1931
- Gudmundsgatan 1–11 / Fabriksgatan 39–43 / Underåsgatan 2–24 / Åvägen 26–32 (kv 31 Neptun), 1931–1932 (med Erik Holmdal)
- Bangatan 22, 1934
- Kungsportsavenyen 29, 1935
- Kungsportsavenyen 25 med Biografen Aveny, 1939
- Kungsportsavenyen 14 med Biografen Spegeln, 1939
- Östra Hamngatan 5 / Klädpressaregatan 7, 1939
- Landsvägsgatan 36 (nuvarande 22) med Biografen Rio, 1940[5]
- Kungsportsavenyen 45 med Biografen Royal, 1940
- Stigbergstorget 1 / Karl Johansgatan 2-4, Biografen Kaparen, 1940
- Skanstorget 1 med Biografen Capitol, 1941
- Kungsportsavenyen 4, 1941
- Kungsportsavenyen 15, 1945
- Parkgatan 12, 1945
- Kungsportsavenyen 7, 1947
- Valhallagatan 3 med Valhallabadet, 1949
- Stora Badhusgatan 16 / Norra Liden 4, 1951
Bilder[redigera | redigera wikitext]
-
Kapellplatsen 2, Göteborg -
Kungsportsavenyen 4 -
Kungsportsavenyen 14 -
Kungsportsavenyen 45
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Caldenby, Claes (2022). ”Pizzeria med extra allt”. Arkitektur (6): sid. 70-79. https://arkitektur.se/projekt/pizzeria-med-extra-allt/.
- Garellick (2003) Bilden av Göteborg
- KulturNav: Olsson, Nils
- Göteborgs stadsbyggnadskontors arkiv
- Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Forskningsrådet Formas 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 102
- Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg del I, Göteborgs stadsbyggnadskontor 1999
- Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg del II, Göteborgs stadsbyggnadskontor 2000
- Hus för hus i Göteborgs stadskärna, Gudrun Lönnroth (red.), Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs Stadsmuseum 2003
- Wadell, Maj-Britt (1988). ”Nils Olsson och Örgryte trädgårdstad: om exploatering och bebyggelse i Göteborg på 1920-talet”. Göteborg / [redaktör: Christina Engfors] (Stockholm : Arkitekturmuseet, 1988): sid. 52-67 : ill.. Libris 2384002
- SvD:Dödsruna (1951-09-22)
- Olsson, Nils Edvin på SvenskaGravar.se
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Nils Olsson.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, digitaltmuseum.org .[källa från Wikidata]
- ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Holmberg, Ingrid Martins (2006). På stadens yta : om historiseringen av Haga. Göteborg: Makadam. sid. 288-289. Libris l3ww4zvx506vv3r. https://hdl.handle.net/2077/16839
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Stadshem. ”Arkitekt Nils Olsson”. https://stadshem.se/nyhet/arkitekt-nils-olsson/. Läst 9 april 2023.
- Hjertberg, Lars (20 maj 2022). ”Mosaikläggaren tillbaka på Valhallabadet efter 65 år”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/livsstil/g%C3%B6teborgiana/mosaikl%C3%A4ggaren-tillbaka-p%C3%A5-valhallabadet-efter-65-%C3%A5r-1.73466062. Läst 9 april 2023.
- Cwejman, Adam (14 december 2022). ”Kasta inte ut historien med badvattnet”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/ledare/kasta-inte-ut-historien-med-badvattnet-1.87796182. Läst 9 april 2023.
Wikimedia Commons har media som rör Nils Olsson (arkitekt).
|