Nils Ericson – Wikipedia

För andra personer med samma eller liknande namn, se Nils Eriksson
Nils Ericson
Född31 januari 1802[1][2]
Långban[1][2], Sverige
Död8 september 1870[1] (68 år)
Stockholm[1]
BegravdNorra begravningsplatsen[3][4][5]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningIngenjör[1], maskiningenjör, civilingenjör, militär, järnvägsingenjör
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1856–1866)[6]
MakaWendela Wilhelmina von Schwerin
(g. 1833–)[1]
BarnJohn Philip Ericson (f. 1834)[6]
Werner Ericson (f. 1838)[6]
Carl Wilhelm Ericson (f. 1840)[6]
FöräldrarOlof Ericsson[7]
SläktingarJohn Ericsson (syskon)[7]
Utmärkelser
Kungliga Nordstjärneorden (1844)
Sankt Olavs orden
Kungliga Vasaorden
Sankt Annas orden
Redigera Wikidata
Bronsstaty av Nils Ericson utförd av John Börjeson (1835–1910), uppsatt 1893 vid Centralplan utanför Stockholms Centralstation.
Nils Ericsons gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.
Minnessten över bröderna Nils Ericsson och John Ericsson i Filipstad. Text på stenens framsida: "Filipstad. Minnesstenen över Nils och John Ericsson." Minnesstenen restes för att hedra bröderna John och Nils Ericsson uppfördes 1953 på kyrkviken. Hela 150 år efter Johns födsel. Minnet är designad av Astri Taube.

Nils Ericson, ursprungligen Ericsson, född 31 januari 1802 i Långbanshyttan i Värmland, död 8 september 1870 i Stockholm, var en svensk friherre och ingenjör.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Nils Ericsson var son till Olof Ericsson och Sophia Yngström samt äldre bror till uppfinnaren John Ericsson. Han gifte sig den 30 april 1833 med Wendela von Schwerin,[8] dotter till greve Ph. W. von Schwerin i Östergötland. I äktenskapet blev han far till John, Hedda, Carl[9], Werner och Ebba Ericson.

Kanalbyggaren[redigera | redigera wikitext]

Bröderna gick i lära bland annat hos Baltzar von Platen vid Göta kanal och AB Motala Verkstad. Under arbetet vid anläggandet av Göta kanal tjänstgjorde Nils Ericsson som nivellör och stationschef.[9] Efter arbetet med Göta kanal blev Nils chef för västra kanaldistriktet. Bland de vattenbyggnadsarbeten, åt vilka han kom att ägna sig, kan nämnas Säffle kanal, Karlstads hamn- och kanalbyggnad samt Albrektssunds kanal, Dalslands kanal och akvedukten i Håverud. Han utförde också undersökningar för en tilltänkt kanal i Norra Dalsland och för att försätta Klarälvens nedre lopp i segelbart skick. 1830–1844 var hans huvudverksamhet knuten till Västsveriges största kanalverk, Trollhätte kanal. 1837 uppgjorde Nils Ericsson en antagen plan för kanalens ombyggnad, som under hans ledning fullbordades 1844. Även efter kanalens fullbordande kvarstod Ericsson som chef för Trollhätte kanalverk fram till 1866.[9] I sin monografi (1911) om denna kanals historia lämnade Samuel Ebbe Bring en ingående redogörelse för Nils Ericsons avgörande och betydelsefulla insats. Han byggde även en kanal som rinner genom Byttorp. Han upprättade förslag till och ledde ombyggnaden av Slussen och Skeppsbrokajen i Stockholm samt utförandet av Saima kanal. Även efter sin avgång som chef för Trollhätte kanalverk 1866 ägnade han sitt intresse åt ingenjörsarbeten, och uppgorde den nya stadsplanen för Gävle stad efter branden 1869.[9]

Ericson tjänstgjorde samtidigt som fortifikationofficer, han blev 1823 underlöjtnant, och 1830 kapten vid Flottans mekaniska kår. 1850 befordrades han till överste.[9]

År 1830 blev Nils Ericson Trollhättebolagets mekanikus. Han fullbordade september 1832 Ströms kanal vid Göta älv med slussar av samma dimensioner som Göta kanals.

Nils Ericson ansvarade för en mängd kanalbyggen i Sverige samt ledde arbetet på den nya slussen mellan Mälaren och Saltsjön i Stockholm. Han konstruerade även östra och västra torrdockan på Beckholmen i Stockholm som blev klara 1848 och som används efter ombyggnader än idag.

Järnvägsbyggaren[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet började järnvägsbygget ta fart i Sverige och år 1854 beslutade riksdagen att staten skulle bygga stambanor i Sverige. Till chef för arbetet utsågs Nils Ericson och året därpå inleddes arbetet efter den av Ericsson utformade planen för samtliga stambanor i södra och mellersta Sverige.[9]

Förtroendeuppdraget att bygga Sveriges statsbanor innebar att han bekläddes med oinskränkt rätt att efter eget beprövande och på eget ansvar leda arbetet i alla dess delar. En så stor makt hade aldrig under hela århundradet lagts i en enskild svensk mans hand.[10] Det blev snart ett ramaskri över den "inkonstitutionella maktfullkomlighet" som han utrustats med.[10] Särskilt anmärktes det inom riksdagens statsutskott på den överflödiga soliditeten vid våra järnvägsbyggnader. På detta svarade Nils Ericson: "Kostnaden glöms, men ett arbete, som icke motsvarar sitt ändamål, glöms aldrig."[11]

Utformningen av järnvägar och järnvägsbroar i Sverige har gjort honom till en framträdande gestalt inom svensk järnvägshistoria. När han avgick 1862 hade banorna Stockholm-Göteborg, Malmö-Älmhult, Falköping-Mullsjö och Hallsberg-Örebro fullbordats under hans ledning. Även efter hans avgång kom hans åsikter i fråga om järnvägsnätets fullbordan att väga tungt och arbetet kom att fortsättas efter de av Nils Ericsson uppdragna planerna.[9] Han var även drivande kraft bakom Sammanbindningsbanans sträckning som invigdes 1871 samtidigt med Stockholms centralstation.

Riksdagen beviljade Ericson vid hans avgång en årlig pension på 15 000 riksdaler.

Utmärkelser och monument[12][redigera | redigera wikitext]

En staty över Nils Ericson gestaltad av John Börjeson restes 1893 i den dåvarande Järnvägsparken i Stockholm (som låg söder om stationshuset, men som försvann då Centralbron byggdes), men flyttades under 1960-talet till sin nuvarande plats utanför Stockholms centrals huvudingång på Vasagatan. Det finns även en rest sten med en bronsrelief med Ericsons porträtt vid Trollhätte kanal, en gymnasieskola grundades även i hans namn i Trollhättan, Nils Ericsongymnasiet.[15] Göteborgs busstation (från 1996) kallas Nils Ericsonterminalen efter honom.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Bengt Hildebrand, s. 82, läst: 22 december 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Filipstads kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13110/C/7 (1779-1809), bildid: C0037087_00210, födelse- och dopbok, s. 377, läs onlineläs online, läst: 7 april 2018, ”Januari,31,,Långbanshytta Gruvfogd Herr Olof Eriksson och fru Britta Sophie Yngström... Nils”.[källa från Wikidata]
  3. ^ Norra begravningsplatsen: Kändisarna, läs online, läst: 22 december 2016.[källa från Wikidata]
  4. ^ Ericson, NILS, Svenskagravar.se, läs online, läst: 4 april 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sten nr 343 – Nils Ericson, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 16 maj 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 221, Ericson i Rånnum senare Skövde, Carl W, läst: 9 februari 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Färnebo kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VA/13146/A I/11 a (1799-1806), bildid: C0037229_00076, husförhörslängd, s. 4, läs onlineläs online, ”Långbanshyttan”.[källa från Wikidata]
  8. ^ Svenska adelns Ättar taflor, volym III (1862)
  9. ^ [a b c d e f g] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  10. ^ [a b] Grimberg, Carl. ”514 (Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/8/0516.html. Läst 16 april 2023. 
  11. ^ Grimberg, Carl. ”515 (Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/8/0517.html. Läst 16 april 2023. 
  12. ^ adelsvapen.com
  13. ^ Nationalencyklopedin på internet (prenumerant). Sökord : Nils Ericson (2010-04-11)
  14. ^ [a b] Bengt Hildebrand: Nils Ericson i Svenskt biografiskt lexikon (1953)
  15. ^ Nils Ericsonsgymnasiet Arkiverad 10 januari 2008 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nils_Ericson&oldid=54227823”