French
DeutschNadine Gordimer – Wikipedia
 | Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Nadine Gordimer  | |
 | |
| Född | 20 november 1923 Springs, Transvaal (i nuvarande Gauteng), Sydafrika |
|---|---|
| Död | 13 juli 2014 (90 år) Johannesburg, Sydafrika |
| Yrke | poet, författare[1], romanförfattare[2], dramatiker, novellförfattare[2], vetenskapsredaktör[1] och prosaist[3] |
| Nationalitet | Sydafrikan |
| Språk | Engelska |
| Verksam | 1937–2012 |
| Genrer | romaner, noveller, dramatik |
| Noterbara verk | The Conservationist (Bevararen), Burger's Daughter (Burgers dotter), July's People (Julys folk) |
| Priser | 1974 – Bookerpriset 1991 – Nobelpriset i litteratur |
| Make/maka | Gerald Gavron (1949–); frånskild; 1 barn) Reinhold Cassirer (1954–2001, hans död); 1 barn |
Nadine Gordimer, född 20 november 1923 i Springs, Transvaal (i nuvarande Gauteng), död 13 juli 2014 i Johannesburg, var en sydafrikansk, engelskspråkig författare som 1991 tilldelades Nobelpriset i litteratur.[4]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Gordimer började redan som nioåring att skriva och fick sin första novell publicerad av den sydafrikanska tidningen Forum, när hon var 14 år. Hon erhöll 1991 Nobelpriset i litteratur. När hon mottog priset, hade hon gett ut tio romaner, tretton novellsamlingar och en lång rad essäer.
Större delen av hennes författarskap har präglats av kampen mot apartheid. Episka verk som Bevararen (1975), Burgers dotter (1980) och Julys folk (1982) väver ihop det offentliga med det personliga i skildringar av våld och förtryck. Politisk verksamhet var en viktig del av hennes liv under den sydafrikanska förtryckande apartheidregimen. Hennes hem var platsen för många hemliga politiska möten och samtal.
När apartheidregimen avsatts, började ett nytt liv också för Gordimer som författare. I sin fjortonde roman, Börja leva, som kom på svenska 2006, berättar hon på flera symboliska nivåer om människor som omprövar sina liv efter en omvälvande förändring och hur de väljer olika vägar för att hantera situationen.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Face to face (1949)
- The Soft Voice of The Serpent (1952)
- The Lying Days (1953) (Lögnens dagar, översättning Margareta Åstrand 1955)
- Six Feet of The Country (1956) (En plats i jorden: noveller, översättning Saga och Claës Gripenberg 1958)
- A World of Strangers (1958) (Främlingars värld, översättning Saga och Claës Gripenberg 1959)
- Friday's Footprint and Other Stories (1960)
- Occasion for Loving (1963) (Tillfälle att älska, översättning Saga och Claës Gripenberg 1965)
- Not for Publication (1965)
- The Late Bourgeois World (1966) (En bortgången värld, översättning Marianne Gerland-Ekeroth 1967)
- South African Writing Today (1967) (med L. Abrahams)
- Guest of Honour (1970) (Hedersgästen, översättning Magnus K:son Lindberg 1977)
- Livingstone's Companions (1971)
- The Conservationist (1974) (Bevararen, översättning Magnus K:son Lindberg 1975)
- Some Monday for Sure (1976)
- Burger's Daughter, (1979) (Burgers dotter, översättning Annika Preis 1980)
- No Place Like (1979)
- A Soldier's Embrace (1980)
- Town and Country Lovers (1980)
- July's People (1981) (Julys folk, översättning Else Lundgren 1982)
- Something Out There (1984)
- Lifetimes: Under Apartheid (1986)
- A Sport of Nature (1987) (Hillela, översättning Else Lundgren 1988)
- The Essential Gesture (1988) (Breven från Johannesburg, översättning Else Lundgren 1989)
- My Son's Story (1990) (Min sons historia, översättning Else Lundgren 1991)
- Crimes of Conscience (1991)
- Jump, and Other Stories (1991) (Safarin, översättning Else Lundgren 1992)
- Why haven't you Written? (1992)
- None to Accompany me (1994) (Ingen vid min sida, översättning Eva Sjöstrand 1995)
- Writing and Being (1995)
- The House Gun (1998) (Husvapnet, översättning Eva Sjöstrand 1999)
- The Pickup (2001) (Ett tillfälligt möte, översättning Eva Sjöstrand 2002)
- Loot and Other Stories (2003)
- Get a life (2005) (Börja leva, översättning Rose-Marie Nielsen 2006)
- No Time Like the Present (2012)
Priser och utmärkelser (urval)[redigera | redigera wikitext]
- Bookerpriset 1974 för The Conservationist
- Nelly Sachs Pris 1985
- Nobelpriset i litteratur 1991
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Nadine Gordimer, författarbiografi i Anita Theorell, Afrika har ordet (2010), Nordiska Afrikainstitutet, ISBN 978-91-7106-673-2.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 2 oktober 2018, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 440.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ ”Nadine Gordimer är död”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/nadine-gordimer_3745558.svd?sidan=1. Läst 14 juli 2014.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Nadine Gordimer.
Wikiquote har citat av eller om Nadine Gordimer.- Nadine Gordimer på Internet Movie Database (engelska)
- Böcker av Nadine Gordimer i Open Library
- Noveller av Nadine Gordimer på webben
- Nobelprize.org, Nobelpriset i litteratur 1991
- Nadine Gordimer hos Nobelstiftelsen (på engelska)
- Nadine Gordimer i Libris
| |||||||||||||||||||
|