French
DeutschNärkingska – Wikipedia
Närkingska är ett samlingsnamn på de svenska dialekter som talas i Närke, både de gamla genuina dialekterna och det regionala riksspråk som talas där i dag. Dialekterna hör till den grupp av svenska dialekter som kallas mellansvenska mål, vilket är ett övergångsområde mellan sveamål och götamål.[1]
Kännetecken[redigera | redigera wikitext]
De närkingska dialekterna har anknytningar söderut till Östergötland, och norrut till framför allt västra Södermanland. Exempel på drag som är gemensamma för de mellansvenska målen är genomgående tungspets-r och förekomsten av "tjockt l". Ett annat gemensamt drag bortfall av slutljudande kort n, i ord som Kerstin > Kersti och i min, sin, din och en framför feminina ord (t.ex. min ko > mi ko).[2] Andra mellansvenska drag är bortfall av -d efter vokal i slutet av ord och bortfall av -t i supinumformer av verb (hittat > hitta).[3]
Särdrag som är specifika för Närke är bland annat det uttal av i och y som brukar kallas Viby-i. Fenomenet har fått sitt namn efter Viby socken i Närke, och innebär att vokalerna i och y samt i viss mån även e får ett slutet, dovt surrande uttal. Ljudet återfinns på Närkeslätten och i gränstrakterna mot Östergötland, där uttalet också förekommer. I östra delarna av landskapet övergår gammalt kort o i ord som folk och sova till ett mellanting mellan ö och ä. I områden nära Hjälmaren ligger uttalet närmare ä. I de västra och norra delarna av landskapet övergår o till ett uttal mellan ö och å.[4]
I formläran har Närke -a i slutet av feminina ord i bestämd form plural (boka, 'bok') samt i slutet av neutrumord som hus (husa).[3] När det gäller substantivböjningen av ord som i standardspråket har pluraländelsen -ar har Närkemålen ändelser på -ar eller -a i bestämd form pluralis, t.ex. hästa(r) ('hästarna'). Slutvokalens uttal är ett långt, mörkt a-ljud, vilket även gäller bestämd feminin artikel i singularis.[4]
Exempel på ord och uttryck[redigera | redigera wikitext]
| Närkingska[5] | Standardsvenska | Exempel |
|---|---|---|
| cedera | sluta med något | |
| estimera | uppskatta något, tycka det är | |
| färtjá, ver sa, firsa | jag undrar/funderar på | |
| fälas | jäkta | |
| hascha | halka | jag haschade i backen |
| hännars | här | |
| ivrig | orolig | |
| jämte | bredvid | boken står jämte lampan |
| kasche | kasse | |
| sutta | kasta | sutta hit bollen |
| bradig | rejäl, ordentlig | |
| Dutta | Trixa eller jonglera med en fotboll | Jag kan dutta med en boll |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Pettersson, Gertrud (2005). Svenska språket under sjuhundra år: en historia om svenskan och dess utforskande (2., [uppdaterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur. sid. 229. ISBN 91-44-03911-5
- ^ Pamp 1978, s. 93.
- ^ [a b] Närke i Nationalencyklopedins (1994).
- ^ [a b] Pamp 1978, s. 94.
- ^ ”Närkingska”. blogg.se. http://sanondra.blogg.se/2009/october/narkingska.html. Läst 21 november 2014.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Pamp, Bengt (1978). Svenska dialekter. Natur och kultur-serien, 99-0132198-0 ; 11. Stockholm: Natur o. kultur. ISBN 91-27-00344-2
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Inspelning av en manlig talare från Lillkyrka född 1900 från Institutet för språk och folkminnen
| |||||||||||||||||||||||||||||
