Max Liebermann – Wikipedia

Max Liebermann
Max Liebermann, 1913.
Född20 juli 1847[1][2][3]
Berlin[4][5]
Död8 februari 1935[6][1][2] (87 år)
Berlin[4][5]
BegravdJüdischer Friedhof Schönhauser Allee
Medborgare iTyskland[7][8]
Utbildad vidGroßherzoglich-Sächsische Kunstschule Weimar, [9]
SysselsättningMålare[10][11][12], lärare[11], ritare[12], etsare[12], litograf[12], grafiker[11], gravör[10][12], samlare[11], illustratör[10][12], tecknare[13]
Befattning
Ordförande, Berliner Secession
ArbetsgivareBerliner Akademie der Künste (1897–)[9]
MakaMartha Liebermann
BarnKäthe Liebermann (f. 1885)
FöräldrarLouis Liebermann
SläktingarEmil Rathenau
Utmärkelser
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1925)
Adlerschild des Deutschen Reiches (1927)
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Tredje klassen av Röda örns orden
Hedersmedborgare i Berlin
Namnteckning
Redigera Wikidata
Max Liebermann (1891–1896), målning av Anders Zorn.

Max Martin Liebermann, född 20 juli 1847 i Berlin, död 8 februari 1935 i samma stad, var en tysk konstnär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Som 15-åring började Liebermann som lärling hos konstnären Carl Steffeck mot sin fars vilja. Efter inledande studier på akademin i Weimar flyttade han till Düsseldorf 1871 där han träffade Mihály Munkácsy. Tillsammans begav de sig till Paris där han fortsatte sin konstnärliga utbildning 1873–1878. Hans starkt måleriska stil påverkades först av Munkácsys mörka färgskala, till exempel i Gåsplockerskor (1872). Även med svenska konstnärer i Paris underhöll han livliga förbindelser, framför allt med Carl Fredrik Hill, vars talang han skattade högst bland de samtidigt studerande svenskarna. Liebermann företog flera resor till Nederländerna, där bland annat Jozef Israëls konst gav honom viktiga influenser.

Med åren från 1890-talet blev hans målningssätt djärvare och mera summariskt. Nya ljuseffekter uppträder i hans målningar, men framför allt försöker han fånga rörelsen och rytmen. Lieberman framstod härefter som Tysklands främste och mest självständige arvtagare av impressionismens läror, den obestridlige ledaren för hemlandets moderna konstriktningar. Han var en av initiativtagarna till konstnärsgruppen Berliner Secession, vars ordförande han var under dess mest betydande år 1898–1911. Efter brytningen med Berliner Secession 1913, blev han hederspresident i Freie Secession.

Liebermanns verk fördömdes av nazisterna under tredje riket och betecknades som entartete Kunst. Sju verk av honom beslagtogs av Propagandaministeriet på olika tyska museer, 4 målningar, 2 grafiska blad och 1 teckning. Emanuel Fohn bytte till sig teckningen och dess öde är sedan dess okänt. Oljemålningarna såldes både utomlands och till privatpersoner inom landet. En av dem återbördades till Neue Nationalgalerie i Berlin. De grafiska bladen såldes till konsthandlare och deras vidare öden beskrivs som okänt.

Liebermanns interiör- och landskapsmåleri - i regel med figurastaffage - kompletteras med en rad utomordentliga porträtt av tyska kulturpersonligheter. Liebermann räknas även bland samtidens främsta grafiska konstnärer. Hans Gesammelte Schriften utkom 1922. Liebermann är representerad i de flesta större utländska och tyska konstmuseer.

Asteroiden 12329 Liebermann är uppkallad efter honom.[14]

Målningar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Max Liebermann, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Max Liebermann, Biografisch Portaal (på nederländska), läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Либерман Макс”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] läs online, rkd.nl .[källa från Wikidata]
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Либерман Макс”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 27 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  8. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Ulrich Thieme, Felix Becker & Hans Vollmer, Ulrich Thieme, Felix Becker, Hans Vollmer & Fred. C. Willis (red.), Thieme-Becker, E. A. Seemann.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c] läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b c d] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b c d e f] läs online, vocab.getty.edu .[källa från Wikidata]
  13. ^ Bildnis Frau Margarete Oppenheim (på engelska), läs online, läst: 7 september 2021.[källa från Wikidata]
  14. ^ ”Minor Planet Center 12329 Liebermann” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12329. Läst 31 maj 2023. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Max_Liebermann&oldid=54323906”