Mariazell – Wikipedia

Mariazell
Stadskommun
Mariazell
Mariazell
Vapen
Land Österrike Österrike
Förbundsland Steiermark
Distrikt Bruck-Mürzzuschlag
Höjdläge 868 m ö.h.
Koordinater 47°46′18″N 15°19′03″Ö / 47.77167°N 15.31750°Ö / 47.77167; 15.31750
Area 413,49 km²
Folkmängd 3 813 (2018-01-01)[1]
Befolkningstäthet 9 invånare/km²
Borgmästare Manfred Seebacher (SPÖ)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 3294, 8630, 8632, 8634, 8635
Riktnummer 03882
Kommunkod 6 21 42
Geonames 7873339
Stadens läge i Österrike
Stadens läge i Österrike
Stadens läge i Österrike
Kommunens läge i distriktet Bruck-Mürzzuschlag
Kommunens läge i distriktet Bruck-Mürzzuschlag
Kommunens läge i distriktet Bruck-Mürzzuschlag
Webbplats: www.mariazell.gv.at
Basilikan i Mariazell.
Gotisk portal.
Statyn "Magna Mater Austriae".
Grazerstraße.

Mariazell är en stadskommun i det österrikiska förbundslandet Steiermark. Staden ligger i alperna i den norra delen av Steiermark cirka 60 km norr om Bruck an der Mur. Mariazell är Österrikes viktigaste vallfärdsort.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Trakten kring Mariazell kom 1151 i klostret Sankt Lambrechts ägo. Klostrets abbot sände 1157 en munk till bygden som tog med sig en trästaty föreställande den heliga jungfrun. Han byggde ett kapell som blev andligt centrum för trakten. Kring kapellet utvecklades en liten ort som upphöjdes till köping 1344. Redan på 1200-talet hade kapellet med statyn blivit ett vallfärdsmål. Det byggdes en kyrka som byggdes om i gotisk stil mellan 1340 och 1380.

1420 kom osmanska trupper till Mariazell, och orten samt kyrkan brändes ner. Även 1474 förstördes orten av eldsvådor. 1532 drog osmanerna för andra gången förbi. De satte eld på flera hus, men kyrkan förskonades.

1644 började ombyggnaden av kyrkan i barock stil vilket tog nästan 140 år innan ombyggnaden avslutades 1780. 1786 upplöste kejsare Joseph II klostret Sankt Lambrecht som Mariazell hörde till. Vallfärderna försvårades och förbjöds slutligen, men togs upp igen efter kejsarens död.

I början på 1800-talet drabbades orten av de napoleonska krigen. I den största branden 1827 lades nästan hela orten i aska.

1907 nådde järnvägen Mariazell. Mariazell satsade nu också på fjällturism, och en av de första linbanorna i Österrike byggdes 1928. 1948 blev Mariazell stad.

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

  • Basilikan med barockt inventarium. I kyrkan finns nådekapellet med en Mariastaty gjord av trä från 1200-talet kallad Magna Mater Austriae som är pilgrimernas mål.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Stadens viktigaste näring är turism, både vallfärdsturism och fjällturism.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Mariazell är ändstation för järnvägen Mariazellbanan från Niederösterreichs huvudstad Sankt Pölten.

I Mariazell möts också tre riksvägar:

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Inom ramen för Shrines of Europe har Mariazell ett samarbete med följande fem vallfärdsorter:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]