Malmbanan – Wikipedia

Malmbanan
IORE beim Torneträsk.jpg
Ett IORE-draget malmtåg vid Torneträsk.
Allmänt
PlatsSverige
Norge
SträckaLuleåNarvik
Anslutande linjerOfotbanen
Svappavaarabanan
Inlandsbanan
Haparandabanan
Stambanan genom övre Norrland
Organisation
Invigd14 juli 1903
ÄgareSvenska staten
Infrastruktur­förvaltareTrafikverket
TrafikoperatörVy Tåg, Norrtåg (persontrafik)
LKAB Malmtrafik, Green Cargo (godstrafik)
BiljettoperatörVy Tåg, Norrtåg
Tekniska fakta
Längd473 kilometer
Antal spårenkelspår med mötesspår
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast32,5[1] ton
Största tillåtna vikt per meter12 ton/m
Största lutning10 - 15 
Minsta kurvradie300 meter
ATCJa
FjärrblockeringSystem H
Högsta hastighet135 km/h
ElektrifieradEldrift infördes 1915 på sträckan Kiruna–Riksgränsen (SJ:s första reguljära eldrift) och på hela Malmbanan 1923.
Tekniska fakta hämtade från [1]
Linjekarta
km  v  r 
Head station
473 Narvik
Stop on track
Straumsnes
Stop on track
Langstrand
Stop on track
Rombak
Stop on track
Katterat
Stop on track
Søsterbekk
Stop on track
Bjørnfjell
Unknown BSicon "ZOLL"
NorgeSverige
Stop on track
433 Riksgränsen
Stop on track
430 Katterjåkk
Station on track
426 Vassijaure585 m
Enter and exit short tunnel
Vassijauretunneln 165 m
Stop on track
423 Låktatjåkka
Station on track
415 Kopparåsen675 m
Enter and exit short tunnel
Tornehamnstunneln 586 m
Unknown BSicon "eHST"
Tornehamn
Unknown BSicon "eHST"
Tornehamns kyrkogård
Station on track
406 Björkliden915 m
Enter and exit tunnel
Nuoljatunneln 1 430 m
Small bridge over water
Abiskojåkka
Stop on track
399 Abisko turiststation
Station on track
397 Abisko Östra545 m
Unknown BSicon "PSL"
388 Stordalen774 m
Unknown BSicon "PSL"
375 Kaisepakte547 m
Unknown BSicon "eHST"
Kaisaniemi
Unknown BSicon "PSL"
365 Stenbacken853 m
Unknown BSicon "PSL"
355 Torneträsk768 m
Unknown BSicon "PSL"
345 Bergfors760 m
Unknown BSicon "PSL"
336 Rensjön512 m
Unknown BSicon "PSL"
325 Rautas802 m
Unknown BSicon "PSL"
315 Krokvik904 m
Unknown BSicon "STRc2" Unknown BSicon "ABZg3"
309 Peuravaara◄ Råtsi 2012-
Unknown BSicon "vSTR+1-" + Unknown BSicon "vSTR+l-"
Unknown BSicon "ABZg+r" + Unknown BSicon "STRc4"
307 Peuravaara◄ Råtsi 2012-
Unknown BSicon "vSTR-" + Unknown BSicon "lENDE@Fq"
Unknown BSicon "ABZg+r"
Kiruna lokbangård
Unknown BSicon "vSTR-" Non-passenger station/depot on track
305 Kiruna malmbangård
Unknown BSicon "vSTR-" Station on track
305 Kiruna station2013-
Unknown BSicon "vSTR-" + Unknown BSicon "lENDE@Fq"
Unknown BSicon "xABZgr+xr"
Sjöbangården (Kiirunavaara, LKAB)
Unknown BSicon "vSTR-" Unknown BSicon "exBHF"
304 Kiruna C-2013
Unknown BSicon "vSTR-" Unknown BSicon "exSTR" Unused track end start
Tuolluvaara 1958-
Unknown BSicon "vSTR-" Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exBST"
Västra industriområdet
Unknown BSicon "vSTR-" Unknown BSicon "exABZgl" Unknown BSicon "exSTRr"
Unknown BSicon "vSTR2-" + Unknown BSicon "lDST"
Unknown BSicon "xSTR+c3"
Kirunavaara 2013-
Unknown BSicon "STRc1" Unknown BSicon "xABZg+4"
Råtsi◄Kiruna/Narvik 2012-
Junction both to and from left Unknown BSicon "CONTfq"
Råtsi►Svappavaara
Unknown BSicon "PSL"
290 Kalixfors544 m
Unknown BSicon "PSL"
283 Gäddmyr537 m
Stop on track
276 Sjisjka
Unknown BSicon "PSL"
272 Lappberg683 m
Stop on track
265 Kaitum
Station on track
262 Fjällåsen539 m
Unknown BSicon "PSL"
249 Harrå766 m
Unknown BSicon "PSL"
237 Håmojåkk539 m
Unknown BSicon "PSL"
227 Lina älv550? m
Unknown BSicon "PSL"
214 Sikträsk545 m
Unknown BSicon "eABZg+l" Unknown BSicon "exCONTfq"
Gällivare-MalmbergetMalmberget
Junction both to and from left Unknown BSicon "CONTfq"
Gällivare-KoskullskulleKoskullskulle
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "ABZg+r"
Inlandsbanan
Station on track
204 Gällivare540?
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "CONTfq"
Koijuvaara-Aitik2010
Small non-passenger station on track
193 Koijuvaara
Unknown BSicon "PSL"
191 Harrträsk531 m
Unknown BSicon "PSL"
184 Ripats602 m
Unknown BSicon "PSL"
173 Nuortikon519 m
Unknown BSicon "PSL"
166 Kilvo1097 m
Station on track
156 Nattavaara553 m
Unknown BSicon "PSL"
144 Koskivaara566 m
Unknown BSicon "PSL"
134 Polcirkeln770 m
Unknown BSicon "eHST"
Nuorttagievlle
Station on track
123 Murjek609 m
Unknown BSicon "PSL"
114 Tolikberget900 m
Unknown BSicon "PSL"
107 Näsberg500 m
Unknown BSicon "PSL"
95 Lakaträsk589 m
Unknown BSicon "PSL"
85 Gullträsk550 m
Unknown BSicon "PSL"
75 Sandträsk773 m
Unknown BSicon "PSL"
67 Gransjö650 m
Unknown BSicon "PSL"
54 Ljuså271 m
Unknown BSicon "PSL"
44 Holmfors769 m
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "CONTfq"
42 Haparandabanan
Unknown BSicon "PSL"
40 Buddbyn862 m
Unknown BSicon "KRWgl" Unknown BSicon "KRW+r"
►Malmspåret
Non-passenger station/depot on track Straight track
Boden godsbangård
Station on track Straight track
36 Boden C
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "ABZgr" Straight track
Stambanan genom övre Norrland
Unknown BSicon "KRWg+l" Unknown BSicon "KRWr"
►Malmspåret
Unknown BSicon "exPSL" + Straight track
31 Sävastklinten2000 m 2012-
Unknown BSicon "PSL"
28 Sävast505 m
Unknown BSicon "PSL"
19 Norra Sunderbyn650 m
Station on track
14 Sunderby sjukhus560 m
Non-passenger station/depot on track
9 Gammelstad600 m
Unknown BSicon "KBSTaq" Unknown BSicon "ABZgr"
Gammelstadkombiterminal
Unknown BSicon "KRW+l" Unknown BSicon "KRWgr"
Gammelstad-Karlsvikshyttans Järnväg
Unknown BSicon "lDAMPF" Straight track
KarlsvikMalmbanans Vänner
Station on track
5 Notviken575 m
Station on track
0 Luleå C
Unknown BSicon "KRW+l" Unknown BSicon "KRWgr"
växlingsbangården Svartön
Track end end + Unknown BSicon "BS2c2"
Unknown BSicon "BS2lr" Unknown BSicon "BS2c3"
SSAB
Unknown BSicon "BS2c1"
Unknown BSicon "STR1h4h" + Unknown BSicon "lvBST-"
Unknown BSicon "BS2c4"
Luleå malmhamn
Teckenförklaring
Källor[2]
Karta över Malmbanans sträckning

Malmbanan är en cirka 500 kilometer lång järnvägslinje som går mellan Narvik och Luleå (egentligen Riksgränsen-Boden) och är en av världens äldsta malmjärnvägar.[3] Den ägs och förvaltas av Trafikverket. Den del som går i Norge mellan Riksgränsen och Narvik heter officiellt inte Malmbanan utan Ofotbanen.

Delen mellan Boden och Luleå hör formellt inte heller till Malmbanan utan till Stambanan genom övre Norrland. Sträckan mellan Torneträsk och Riksgränsen har vid ett tillfälle (2006) utsetts till Sveriges vackraste järnvägssträcka.[4]

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Persontrafik[redigera | redigera wikitext]

Norrtåg trafikerar delen Luleå-Kiruna med tre tågpar per dag. Vy Tåg trafikerar banan med nattåg Narvik/Luleå-Boden-Stockholm samt därvid även en dagförbindelse Luleå-Narvik. Sommartid går ytterligare ett dagtåg Kiruna-Narvik.

Tåget har fått det inofficiella namnet "Karven" som lär härstamma från det latinska namnet på kummin (Carum carvi), eftersom Kirunaborna åkte till Narvik för att inhandla kumminkryddat brännvin.[5] Karven är även namnet på medlemstidningen för den ideella föreningen Malmbanans Vänner.[6]

Malmtrafik[redigera | redigera wikitext]

Gruvbolaget LKAB transporterar sin järnmalm från gruvorna i Kiruna och Malmberget längs banan till hamnarna i Narvik och Luleå för export. Enligt Sveriges officiella statistik fraktades 29 miljoner ton malm på Malmbanan under 2012, eller 44 procent av den sammanlagda godsmängden på alla järnvägar i Sverige. Räknat i tonkilometer på den svenska sidan var det 21 procent av godstransportarbetet i hela Sverige.[7] På sträckan mellan Kiruna och Narvik körs 17,7 milj. ton gods per år (mer än alla andra banor i Norge tillsammans).[8]

Containertrafik[redigera | redigera wikitext]

Containertåg i konceptet Artic Rail Express (ARE) går flera gånger dagligen Oslo-Boden-Narvik.

Banstandard[redigera | redigera wikitext]

Järnvägen tillåter en tågvikt på upp till 8 600 ton samt 30 tons axeltryck. Sedan 2017 klarar sträckan Malmberget (Vitåfors)–Luleå 9 400 ton samt 32,5 tons axeltryck. Båda axeltrycken är högre än någon annan järnväg i Europa.[9] Banan har max 10 ‰ uppförslutning i västlig riktning och max 15 ‰ i östlig riktning (endast väster om Kiruna). Det finns mellan Björkliden och gränsen samt på norska sidan snögallerier, vilket är tak och väggar över banan byggda av trä. De finns på utsatta ställen för att skydda mot snö som annars skulle driva in.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ett av de största hindren för att utvinna järnmalm i Norrbottens län var transportproblemen. 1826 kom en riksdagskommitté med det första förslaget om att bygga en kombinerad kanal- och järnvägsled mellan Bottenviken och Gällivare för malmtransporter men fraktkostnaderna ansågs bli för höga och det blev inget av förslaget. Sedan följde flera liknande projekt som kom olika långt. 1882 godkändes en ny koncessionsansökan för banan och mellan 1882 och 1887 byggdes Gällivarebanan från Luleå till Gällivare av det privata företaget Sverige & Norges järnväg (The Swedish and Norwegian Railway)[10]. Det första malmtåget lämnade Gällivare 12 mars 1888 med 1000 ton malm, men därefter avstannade bygget av banan på grund av kapitalbrist. Regeringen gav då finansmannen K. A. Wallenberg i uppdrag att förhandla med bolaget och 1890 övertog staten Gällivarebanan som överlät den till SJ. Stegvis öppnades banan för trafik mellan 1891 och 1892. Dock var malmfyndigheterna i Kiirunavaara utan järnvägsförbindelser så SJ påbörjade 1898 bygget av Riksgränsbanan[11] mellan Gällivare och Riksgränsen via Kiruna, då en sådan bana ansågs ha riksintresse. Cirka 40 00 arbetare var involverade och banan öppnades för trafik 15 november 1902 men invigdes först 14 juli 1903 av Oscar II, då kungen inte ville resa dit under den mörka vintern.[3]

Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen var den första längre järnväg i Sverige som elektrifierades, vilket skedde redan 1915. Elkraften producerades vid Porjus kraftverk. Elektrifieringen blev klar ända till Narvik 1923.

Malmbanan hade en avgörande betydelse under andra världskriget, eftersom Nazityskland var beroende av svensk järnmalm, och ockuperade Norge. Se vidare svensk järnmalm under andra världskriget.

Före 1984 fanns ingen genomgående väg mellan Kiruna och Narvik, endast järnväg. Innan nuvarande E10 blev klar åkte biltrafiken på biltåg över gränsen och det förekom kuriösa spårfordon som till exempel en ambulansdressin som införskaffades 1959.[12] Det behövdes många hållplatser när ingen väg fanns, och de finns kvar än idag. År 1965 höjdes axeltrycket på norra delen av Malmbanan till 25 ton.

En mötesstation, klar våren 2011, har anlagts vid Sunderby sjukhus mellan Luleå och Boden.

En ny sträcka har byggts förbi Kiruna, eftersom malmbrytningen orsakar svåra sättningar i marken. Den nya sträckan är cirka 15 km lång och går väster om Kiirunavaara. Den blev klar 2012[13] och kostnaden för sträckan var cirka 2 miljarder kronor.[14]

På kvällen söndagen den 17 december 2023 spårade ett fullastat malmtåg från Kiruna på väg mot Narvik ur vid Vassijaure station, nära gränsen till Norge. Som en följd av detta var banan mellan Kiruna och Narvik helt stängd i 65 dagar, vilket orsakade stora förluster för LKAB.[15][16] Den 24 februari 2024 spårade ett nytt godståg ur i närheten av samma plats, och banan fick åter stängas för obestämd tid.[17]

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Flera projekt pågår utmed Malmbanan:

  • Förlängning av mötesstationer. Godstrafiken körs uteslutande med 750 meter långa godståg men avsaknaden av tillräckligt många mötesspår som kan ta emot så långa tåg gör att förseningar sker rätt så ofta. Därför håller trafikverket på med förlängning av ett flertal mötesstationer.[18]
    • Ombyggnation av Abisko Östra station blev klar 2012. Trafikverket byggde om bangården för att klara 750 meter långa malmtåg med 30 tons största tillåtna axellast där bland annat en ny mellanplattform och nytt stationshus ingick. Utöver detta stängdes befintliga plankorsningar och ersattes med en vägport vid stationshuset för bil-, gång- och cykeltrafik.[19]
    • Förlängning av mötesstationerna i Rensjön, Kaisepakte och Kopparåsen. Mötesstationen i Kopparåsen beräknas vara klar år 2011, och i Rensjön planeras för genomförande år 2016-2021.[Uppdatering behövs]  Mötesstationen i Kaisepakte är för närvarande[när?] ej tidsplanerad då den inte finns med i nationella transportplanen.[20]
    • Förlängning av mötesspåret i Gammelstad (förstudie).[21]
  • Notviken bangårdsombyggnad. En ny mötesstation med resandeutbyte anläggs i Notviken, cirka 1 km från Luleå tekniska universitet. Blev klart i oktober 2010.[22]
  • Godsspår har byggts till Aitikgruvan, Järnvägen Koijuvaara-Aitik, klart i slutet av 2010.[23]
  • Ökning av vikten per axel till 32,5 ton. Detta infördes mellan Koskullskulle och Luleå 2017 och Kiruna–Narvik 2019. Vissa broar har fått byggas om.[1]

På längre sikt, ej ännu beslutat:

  • Trafikverket arbetar med ett förslag till dubbelspår mellan Kiruna och Riksgränsen.[24]
  • Det finns önskemål från Kiruna kommun om att dra järnvägen via Kirunas nya centrum (under planering), med en ny station där istället för i nuvarande läge.[25] Det är 5 km mellan stationen och det nya centrumet.

Lok[redigera | redigera wikitext]

För att klara av de mycket tunga malmtransporterna fick man först införskaffa Sveriges starkaste ånglok och sedan mycket starka ellok, varav det mest kända är det tredelade koppelstångsloket Dm+Dm3+Dm, numera betecknat Dm3. År 2000 började ett nya tvådelade malmtågslok, IORE, gå i trafik för LKAB:s transportbolag MTAB, och dessa lok har successivt efterträtt Dm3. Även en variant på det vanliga Rc-loket har använts på Malmbanan. Varianten, som hade högre dragkraft och i övrigt var anpassad till Malmbanan fick littera Rm, byggdes i sex exemplar och kördes tre och tre, men lösningen blev inte långvarig. Man behövde färre lok och Rc-loken kunde användas på andra håll. Malmbanan är populär bland järnvägs- och lokfantaster, och de mäktiga Dm3-loken, som länge var den starkaste permanent sammansatta dragenheten i världen, lockar fotografer från hela världen. De nya IORE-loken är starkare (effekten är 10 800 kW för ett par).

Loktyper[redigera | redigera wikitext]

Lokomotiv
Namn Tjänstgöring Effekt Antal
SJ litt Ma/Mb (ånga) 1902–? 34
SJ litt R (ånga) 1908–? 18 ton dragkraft 8
SJ O 1914–195?
NSB El 3 1925–1967 2x 2 134 kW 10
NSB El 4 1925–1963 2x 2 088 kW 5
SJ Dm3 1953–2013 7 200 kW
95 ton dragkraft
19
NSB El 12 1954–1992 2x 2 398 kW 8
NSB El 15 1967–2004 5 400 kW 6
SJ Rm 1977–1985 3 600 kW 6
IORE 2000– 2x 5 400 kW
2x70 ton dragkraft
34

I persontrafik och containertåg används bl.a. Rc-lok och elmotorvagnar.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Tio ton mer malm på varje vagn till Narvik
  2. ^ Trafikverket
  3. ^ [a b] Lars-Erik Edlund, red (1995). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Lapp-Reens]. "Band 3". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 112-113. Libris 1610873. ISBN 91-972484-1-X 
  4. ^ Sveriges vackraste järnvägssträcka kan göra en ateist religiös Arkiverad 2 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine. (enligt en omröstning bland Banverkets anställda 2006)
  5. ^ ”Banor i Norrland - Luleå-Boden-Gällivare-Kiruna-Narvik”. järnväg.net. https://www.jarnvag.net/banguide/lulea-narvik. Läst 25 februari 2024. 
  6. ^ ”Karven - Malmbanans Vänners medlemstidning”. Malmbanans Vänner. Arkiverad från originalet den 22 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210622144501/http://malmvagn.se/mbv/sho.php?id=0213. Läst 25 februari 2024. 
  7. ^ ”Bantrafik 2012” (PDF). Sveriges officiella statistik. Trafikanalys. sid. 50. Arkiverad från originalet den 26 november 2013. https://web.archive.org/web/20131126161915/http://www.trafa.se/PageDocuments/Bantrafik_2012.pdf. Läst 30 juni 2014. 
  8. ^ Jernbanestatistikk 2015 Arkiverad 2 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine. (Jernbaneverket)
  9. ^ Malmbanan klarar Europas tyngsta tåg
  10. ^ ”Sverige & Norge Järnväg”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/s%26nj/malmb_snj.html. Läst 9 juli 2018. 
  11. ^ ”Riksgränsbanan”. Nordisk Familjebok. https://runeberg.org/nfcc/0199.html. Läst 9 juli 2018. 
  12. ^ Järnvägen 150 år, Informationsförlaget, 2006 ISBN 91-7736-540-2
  13. ^ Trafikverket, Kirunaprojektet Arkiverad 14 augusti 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ SVT Nordnytt: Kirunas nya järnväg invigd Arkiverad 5 september 2012 hämtat från the Wayback Machine. 31 augusti 2013 Läst 13 september 2014
  15. ^ Kristina Benson (18 december 2023). ”Ännu en stor urspårning på Malmbanan”. LKAB. https://lkab.com/nyheter/annu-en-stor-ursparning-pa-malmbanan/. Läst 28 januari 2024. 
  16. ^ Nyheter, S. V. T. (20 februari 2024). ”Efter 65 dagars stopp på Malmbanan – nu rullar malmtågen norrut igen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/efter-65-dagars-stopp-nu-rullar-malmtagen-norrut-igen. Läst 25 februari 2024. 
  17. ^ Trafikverket (28 september 2021). ”Ny urspårning på Malmbanan – uppdaterad”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/om-oss/nyheter/nationella-nyheter/2024/februari/ny-ursparning-pa-malmbanan/. Läst 26 februari 2024. 
  18. ^ Malmbanan - Förlängning av mötesstationer Arkiverad 5 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ Abisko bangårdsförlängning
  20. ^ http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Norrbotten/Malmbanan/Bangardsforlangning-Rensjon-Kaisepakte-och-Kopparasen/ Förlängning av mötesstationerna i Rensjön, Kaisepakte och Kopparåsen]
  21. ^ Gammelstad - Förlängning av mötesspår Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  22. ^ Notviken - Ny station[död länk]
  23. ^ Dokument om spåranslutning till Aitik Arkiverad 14 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  24. ^ Trafikverket Dubbelspår Kiruna-Riksgränsen Läst 10 mars 2017
  25. ^ SVT Nordnytt: Sista tåget har gått Arkiverad 4 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. 30 augusti 2013 Läst 13 september 2014

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Dramatiserade skildringar[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]