Lokomobil – Wikipedia

Ej att förväxla med Ångvagn.
Ånglokomobil. Skorsten nedfälld.
Fullt fungerande ånglokomobil i Lysekil 2012.

En lokomobil är en flyttbar ångmaskin eller tändkulemotor på hjul, från vilken man tog kraft från svänghjulet.

Lokomobilen var konstruerad för att flyttas mellan arbetsplatserna, antingen genom att bogseras eller med egen framdrivning. Rörligheten gjorde den användbar för många arbetsuppgifter, de kunde driva sågar, tröskverk eller pumpar. Med linor kunde lokomobilen även dra last och jordbruksredskap, till exempel som ångplog.

Självgående lokomobiler, som för framdrivningen utrustats med kraftöverföring till drivhjul, var föregångare till traktorer. I och med lokomobilernas stora tyngd var de dock inte alltid lämpade att direkt dra redskapen som dagens traktorer brukar göra - i stället tillgrep man ibland därför stållinor så att lokomobilen kunde sköta arbetet från sidan av fältet.

I Storbritannien och Tyskland som var världsledande i tiden före sekelskiftet 1800/1900, fanns många och avancerade lokomobiler.

Ånglokomobiler är byggda med endast ett fåtal ledningar. Maskinen står direkt på pannan och ångledningen dit är kortast möjlig. Lokomobilens maskin behövde heller inte byggas för speciellt god manöverförmåga, utan ekonomin kunde prioriteras. Det blev en relativt billig ångmaskin med goda egenskaper. Döden för ånglokomobilerna är oxygenkorrosion i ångpannan genom att matarvattnet togs från naturen som ytvatten eller brunnsvatten utan föregående utdrivning av lösta gaser. Pannsten från kalken i hårt vatten sänkte verkningsgraden effektivt. Syrabetning för att avlägsna pannstenen i ångpannan tog också på panngodset.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]