Lidemanska palatset – Wikipedia

Lidemanska palatset, 1906

Lideman/Grundelska palatset var ett stenhus i kvarteret Hägern större beläget i hörnet Drottninggatan och BrunkebergsgatanNorrmalm i Stockholm.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Palatset mot Klara östra kyrkogata, ritning av murmästaren J. Elies 1774.

Byggnaden uppfördes omkring 1680 för den kunglige sekreteraren Petter Lideman och hans hustru Margareta Grundel. Byggnaden framgår i en tomtmätningshandling från 1696 som förvaras i Stockholms stadsarkiv, då änkan Grundel säljer huset till greve Lars Wallenstedt.[1] Byggnaden synes då ha varit ett stenhus i två våningar som upptog hela fastigheten Hägen större 1 med framspringande flyglar mot Klara östra kyrkogata.

Den södra av Lidemanska husets flyglar finns i en bygglovsritning från 1774, då riksrådet greve Ulrik Scheffer lät bygga ut flygeln mot Klara kyrkas kyrkogård som uppfördes av murmästaren Johan Wilhelm Henric Elies.[2] Av denna ritning framgår att byggnaden kunde rubriceras som stadspalats i det att det hade höga flyglar med fem fönster i varje våning. Dessa hade i analogi med Riddarhuspalatset svängda nedre takfall. Senare ritningar i Stadsarkivet från 1800-talets förra hälft visar att huvudbyggnaden hade ett enklare, lägre tak av säteritakstyp.

Ett foto av ett stucktak i en sängkammare taget strax före husets rivning visar de Lidemanska och Grundelska adelssköldarna i alkovdelen, där deras säng stod. Byggnaden revs 1907 och på fastighetens östra del, Hägern större 12, (hörnet Drottninggatan / Brunkebergsgatan) restes ett nytt affärshus ritat av Adolf Emil Melander.[3] Mot Klara östra kyrkogata restes några år senare Klara församlingshus. Melanders byggnad revs i slutet av 1980-talet för att bereda plats åt Klarahuset som ritades av Nyréns Arkitektkontor.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stockholms stadsarkiv. Avskrift av Stadsingenjörskontorets designationsböcker, Band E 1687-1698, sida 599
  2. ^ Stockholms stadsarkiv, bygglovsritningar, Hägern 1, av murmästaren J. Elies 1774. Tillhör bygglovsansökan 1776
  3. ^ Bygglovsritningar upprättade 1905-1906 av arkitekt Adolf Emil Melander.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]