Laura Fitinghoff – Wikipedia

Laura Fitinghoff
FöddLaura Runsten
14 mars 1848[1][2][3]
Sollefteå församling[1][4][5], Sverige
Död17 augusti 1908 (60 år)
Stocksund[1], Sverige
BegravdSollefteå kyrka[6]
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare[1][3]
Noterbara verkBarnen ifrån Frostmofjället
MakeConrad Bleckert Fitinghoff
BarnRosa Fitinghoff (f. 1872)[7][3]
SläktingarMalvina Bråkenhielm (syskon)
Redigera Wikidata

Laura Matilda Bernhardina Fitinghoff,[8] född Runsten 14 mars 1848 i Sollefteå socken, död 17 augusti 1908 i Stocksund, var en svensk författare. Pseudonym: Eli Heiki.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Laura Fitinghoff växte upp som en av fem döttrar till kyrkoherden Jonas Bernhard Runsten och hans andra hustru harpisten Ottilia Löfvander. En av systrarna var Malvina Bråkenhielm och hon hade också tre bröder, som dog späda.

Fadern, som ett tag förestått den skytteanska professuren, undervisade själv sina döttrar i kristendom, latin, litteratur och astronomi. Kyrkoherdens fru och döttrar fick hjälpa till att ta hand om de fattiga. Under vintern 1867–1868 kom tiggare dagligen till prästgården för mat och övernattning. Hon fick även utbildning vid Kungliga Musikkonservatoriet.

År 1871 gifte sig Laura Runsten med brukspatron Conrad Fitinghoff som ägde Conradsfors bruk. Paret fick tre barn, varav endast den förstfödda dottern Rosa överlevde. Laura Fitinghoff var den 44 år äldre makens andra hustru. Familjen bodde på gården Sofielund i Rödeby i Blekinge, som de ägde åren 1880–1885. Efter några ekonomiskt turbulenta år köpte paret Ekensholms slott och bosatte sig där, men från 1885 levde de åtskilda. Laura Fitinghoff hyrde då ett flerbostadshus i Stockholm och försörjde sig på inkomsterna från hyresgästerna. Där bodde hon med sin dotter Rosa Fitinghoff, sin syster och sin mor. Hon rörde sig i lärda och kulturella salonger i huvudstaden och var nära vän med Arthur Hazelius som rådfrågade henne inför öppnandet av Skansen och som hon var bekant med sedan ungdomen. År 1892 blev hon änka. Makens förmögenhet var därefter, på grund av ointresse från hennes sida, förlorad och bolagen gick i konkurs. Från 1903 bodde hon i Villa Furuliden i Stocksund.

Fitinghoff debuterade som författare 1885 med En liten värld bland fjällen, en bok om hennes barndomsminnen som hon en gång skrivit ner för sin dotter Rosa. Boken utgavs med illustrationer av Jenny Nyström och blev en framgång. Lille Lapp-Natti och hans Fostersystrar från 1904 illustrerades av Hilma af Klint. För romanen Vårluft fick hon halva Iduns litteraturpris 1891.

Fitinghoff skrev romaner, berättelser och barnböcker. Många av hennes böcker hämtar motiv från hennes uppväxt i ett norrländskt prästhem. Hon är ihågkommen för barnboken Barnen ifrån Frostmofjället (1907), en sentimental skildring om sju föräldralösa barn som under nödåren i slutet av 1860-talet ensamma måste ta sig över fjäll och ödemark i sällskap med geten Gullspira. I företalet till Barnen ifrån Frostmofjället skriver författaren att hon velat skriva en bok som når inte endast de förmögna hemmens barn utan kan "uttränga den osunda kolportörlitteratur och jolmiga söndagsskollektyr som frestande bjudes eller påtvingas barnen". Hon ville framställa bokens rollfigurer, allmogebarnen, som intelligenta och fantasifulla och inte som beskedliga våp eller illmariga mottagare av överklasshjältarnas barmhärtighet. Därmed skulle barn från alla klasser känna igen varandra och känna igen sig själva. Barnen liksom folket de möter i gårdarna talar norrländskt allmogespråk. Boken predikar nykterhet och religiositet. Författaren avsåg att skriva en fristående fortsättning på boken, som skulle skildra barnens tillvaro i de hem de vunnit, men den fortsättningen kom aldrig till stånd. Barnen från Frostmofjället har filmats flera gånger.

Hennes gravvård återfinns på Sollefteå kyrkogård.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

För barn och ungdom[redigera | redigera wikitext]

Varia[redigera | redigera wikitext]

  • Om uppfostran: några allvarsord. Stockholm: Nils Ander. 1904. Libris 1726569 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Svenskt biografiskt lexikon, Laura M B Fitinghoff.[källa från Wikidata]
  2. ^ födelse- och dopbok, Sollefteå kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, Se/Hla/1010183/C/4 (1841-1870), bildid: C0033512_00049, läs onlineläs online, ”mars,14,23,Laura Bernhardina Mathilda”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Laura Matilda Bernhardina Fitinghoff 1848-03-14 — 1908-08-17, läst: 25 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, Runsten, Laura Bernhardina Matilda, f. 1848 i Sollefteå Västernorrlands län, läs onlineläs online, läst: 24 mars 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Fitinghoff, Laura Matilda Bernhardina, f. 1848 i Sollefteå Västernorrlands län, Brukspatronsänka, läs onlineläs online, läst: 24 mars 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Laura Fitinghoff uppmärksammades på dödsdagen, Örnsköldsviks Allehanda, 31 augusti 2016, läs online, läst: 29 januari 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”Fitinghoff, Laura Mathilda Edla Rosa”, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ "Adl. ätten Fitinghoff, N:o 220. - Adl. ätten Flach, N:o 1606." Sveriges ridderskaps och adels kalender, 1923. Läst 2012-09-20.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Maria (2011). ”Bland allmogebarn, samer och prästgårdsflickor: Laura Fitinghoffs "Barnen ifrån Frostmofjället" / av Maria Andersson”. Tidskrift för litteraturvetenskap (1988) 2011(40):2,: sid. 17-27. 1104-0556. ISSN 1104-0556.  Libris 12347159
  • Andersson, Maria: Laura Matilda Bernhardina Fitinghoff i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
  • De läses än: från Louisa Alcott till Erik Zetterström. A-L. Lund: Bibliotekstjänst. 1992. Libris 1344521. ISBN 91-7018-346-5 
  • Fitinghoff, Rosa (1948). Minnenas kavalkad. Stockholm: Norstedt. Libris 1397324 
  • Fransson, Birgitta (2006). ”Än lever Gullspira”. Opsis kalopsis 2006:1,: sid. [58]-[61]. ISSN 0283-653X. ISSN 0283-653X ISSN 0283-653X.  Libris 10131670
  • Grettve, Anna (1998). ”Med hemmet i centrum: två texter av Laura Fitinghoff”. Barnboken (Stockholm : Svenska barnboksinstitutet, 1978-) 1998 (21:2),: sid. 27-34. ISSN 0347-772X. ISSN 0347-772X ISSN 0347-772X.  Libris 2732537
  • Holm, Annika (1998). ”Sju syskon och en get: Laura Fitinghoff”. Klassiker för dig. 3 (Lund : Bibliotekstjänst, 1998): sid. 63-77.  Libris 3381117
  • Kotterier och kön: kanonbildning och näringstillförsel i litteraturen. Kotterier & kön, 1401-5692 ; 1. Uppsala. 1993. Libris 2385219 
  • Lindskog, Gerda Helena (2000). ”Lille Lapp-Natti och hans fostersystrar: om sameskildringen hos Laura Fitinghoff och andra kvinnliga barnboksförfattare 1899-1950”. Bilden av det samiska / redaktör: Kjell-Arne Brändström (Umeå : Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Univ., 2000): sid. 100-116.  Libris 8194866
  • Nilson, Margot (1968). En barnbok som tidsspegel: Laura Fitinghoffs Barnen ifrån Frostmofjället. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 8390245 
  • Nævdal, Bodil (1989). ”Hon blev kvällssolen i hans liv: om Rosa Fitinghoff och Henrik Ibsen”. Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri 1989 (65),: sid. [393]-397 : ill.. 0029-1501. ISSN 0029-1501.  Libris 8692519
  • Reimers, Gerd (1993). ”Barndomshem för snillen”. Lärdom och idyll : prästgården som bildningsmiljö (1993): sid. 111-117, 118-122, 128-136.  Libris 10224640
  • Ronne, Marta (1992). Laura Fitinghoff: fragment ur ett författarliv. Uppsala: [Litteraturvetenskapliga institutionen], univ. Libris 1693162 
  • Sjöblad, Christina (2010). ”Laura och Rosa Fitinghoff: bilder från sekelskiftet 1900”. Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri 2010(86):4,: sid. 349-358. 0029-1501. ISSN 0029-1501.  Libris 12088615
  • Sjödin, Hervor (2002). ”Ett frieri i början av 1870-talet: eller hur brukspatronen Conrad Fitinghoff friade till Laura Runsten...”. Oknytt 2002(23):3-4,: sid. [22]-34 : ill.. 0349-1706. ISSN 0349-1706.  Libris 9425996
  • Sjödin, Hervor (2006). Vägen till Frostmofjället: en berättelse om Laura Fitinghoffs liv. Sollefteå: ADC media. Libris 10300669. ISBN 91-631-9636-0 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Laura_Fitinghoff&oldid=54423764”