Lateranen – Wikipedia

Lateranen är ett område i södra Rom som år 313 skänktes av kejsar Konstantin till Roms biskop. Här uppfördes snart Lateranbasilikan som är kristenhetens äldsta ännu brukade kyrka och alltjämt Roms domkyrka.^[1]

I det angränsande Lateranpalatset, som var påvarnas residens intill deras ”babyloniska fångenskap” i den sydfranska staden Avignon, hölls fem koncilier under medeltiden, de så kallade Laterankoncilierna.

I likhet med ett antal andra byggnader i Rom tillhör Lateranen Heliga stolen, trots att området ligger utanför Vatikanstaten. Enligt Lateranavtalet har palatset och basilikan på Lateranen exterritoriell^[1] status motsvarande ambassaders.

Lateranen ritades av Domenico Fontana.

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]