Lars Eckerdal – Wikipedia

Biskop
Lars Eckerdal
KyrkaSvenska kyrkan
StiftGöteborgs stift
Period1991–2003
FöreträdareBertil Gärtner
EfterträdareCarl Axel Aurelius
Biskopsvigd13 oktober 1991 av Bertil Werkström
Född15 augusti 1938
Töllsjö, Västergötland
Död28 augusti 2022 (84 år)
Lund, Skåne

Lars Hugo Eckerdal, född 15 augusti 1938 i Töllsjö i Västergötland,[1] död 28 augusti 2022 i Lund,[2] var en svensk teolog som var biskop i Göteborgs stift 1991–2003.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Eckerdal prästvigdes 1961 för Göteborgs stift, och disputerade 1970 på en avhandling[3] om skriftermål i svenska kyrkans gudstjänstliv under 1800-talet.[4] Han var docent i flera år innan han 1979 tillträdde ett vikariat på professuren för praktisk teologi vid universitetet i Lund. År 1984 utsågs han där till ordinarie professor varvid professuren bytte namn till kyrko- och samfundsvetenskap.[4][5]

Eckerdal framhöll tidigt vikten av att låta dopet konstituera medlemskap i Svenska kyrkan, och kritiserade 1983 i boken Det gränslösa medlemskapet ... den dåvarande ordningen att "födas in i kyrkan".[6] Regelverket ändrades 1995.

Han utsågs 1991 till biskop av regeringen efter ett uppmärksammat biskopsval som gav teologen Bengt Holmberg de flesta rösterna,[7] men där Eckerdals klart deklarerade "ja" till att viga kvinnliga präster var avgörande för regeringens slutgiltiga utnämning av honom.[8]

Eckerdal blev uppmärksammad 1995 efter att ha godkänt en gudstjänst med en välsignelseakt för ett samkönat par som dessförinnan borgerligt låtit registrera sitt partnerskap. 49 präster i stiftet ställde sig bakom ett öppet brev där de framförde att de inte längre betraktade Eckerdal som deras andlige ledare.[9] Domkapitlet i Göteborg fann inte anledning att klandra prästen som genomförde välsignelseakten, och biskop Eckerdal framhöll att "förböner för homosexuella par ... handlar om själavård för människor som har samma hemortsrätt i kyrkan som alla andra".[10]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Lars Eckerdal var son till Hugo Eckerdal (1907–1987), kyrkoherde och kontraktsprost i Västra Frölunda församling i Göteborg, och hans hustru Vera, född Andersson (1912–2007). Han var bror till biskopen i Göteborg Per Eckerdal och domprosten i Linköping Anders Eckerdal, samt farbror till biskopen i Visby Erik Eckerdal.

Utmärkelser, ledamotskap och priser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Eckerdal, Lars; Persson Per Erik (1981). Dopet - en livstydning: om dopets innebörd och liturgi. Älvsjö: Skeab/Verbum. Libris 7410695. ISBN 91-526-0084-X 
  • Eckerdal, Lars (1983). Det gränslösa medlemskapet: tillhörigheten till Svenska kyrkan enligt 1979 års protestanter : en kritisk analys. Religio, 0280-5723 ; 9. Lund: Teologiska inst., Univ. Libris 380639 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, DVD-ROM, Riksarkivet SVAR 2011
  2. ^ https://www.minnesrummet.se/#/Case/800140/Dodsannons
  3. ^ Eckerdal, Lars (1970). Skriftermål som nattvardsberedelse: allmänt skriftermål i svenska kyrkans gudstjänstliv från 1811 års till 1924 års kyrkohandbok = [Berichte als Abendmahlsvorbereitung]. Bibliotheca theologiae practicae, 0519-9859 ; 23. Lund: Gleerup. Libris 531870 
  4. ^ [a b] ”Nya professorer”. Svenska Dagbladet. 27 augusti 1984. https://www.svd.se/arkiv/1984-08-27/19. Läst 3 april 2018. 
  5. ^ Margareta Artsman (20 december 1990). ”"Han kan ena stiftet" - Göteborgs nye biskopskandidat hälsas med glädje”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1990-12-20/12. Läst 3 april 2018. 
  6. ^ Curt Jonasson (18 februari 1993). ”Motion till kyrkomötet: Medlemskap i kyrkan genom dop”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1983-02-18/7. Läst 3 april 2018. 
  7. ^ Margareta Artsman (16 februari 1991). ”Tvåa het kandidat till biskopsstolen”. Svenska Dagbladet: s. 10. https://www.svd.se/arkiv/1991-02-16/10. Läst 9 april 2018. 
  8. ^ Margareta Artsman (5 april 1991). ”Wallströms val svårt och lätt - Ministern hoppas på försoning i stiftet”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1991-04-05/6. Läst 3 april 2018. 
  9. ^ Hasse Boström (2 december 1995). ”49 präster revolterar mot biskop - Lars Eckerdal får hård kritik för att ha godkänt välsignelseakt för ett homosexuellt par”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1995-12-02/14. Läst 9 april 2018. 
  10. ^ TT (12 januari 1996). ”Prästens rätt ge själavård”. Svenska Dagbladet: s. 8. https://www.svd.se/arkiv/1996-01-12/8. Läst 9 april 2018. 
  11. ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Sven-Åke Selander, Per Olof Nisser och Stephan Borgehammar, "Lars Eckerdal 1938–2022." Konvergenser och divergenser (Svenskt gudstjänstliv 98, 2023). 2023, s. 13–19. ISBN 978-91-7777-264-4.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lars_Eckerdal&oldid=54584322”